Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande
Det första jämställdhetspolitiska delmålet är att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.
- Ansvariga statsråd
- Åsa Lindhagen
- Ansvariga departement
- Arbetsmarknadsdepartementet
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Delta vid beslutsfattande på samma villkor
Illustration: Annika Carlsson Formella hinder liksom ekonomiska och sociala aspekter ska inte hindra kvinnor från att ha samma möjligheter som män att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målet tar sikte på formella politiska rättigheter – möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald. Möjligeten att påverka beslutens innehåll förutsätter deltagande i beslutsfattandet. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också inflytande över vilka frågor som tas upp på respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på såväl alla politiska nivåer i samhället inklusive EU-nivån, som arenor som ligger utanför det formellt demokratiska systemet.
Kvinnor och män måste också kunna delta på samma villkor i fråga om informella beslutsvägar. Mot denna bakgrund ingår även villkoren för beslutsfattandet i målformuleringen. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemetet, till exempel inom det civila samhället, företag och medier. Till det civila samhället räknas också idrotten och trossamfunden. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom medier, kulturen, forskningen, folkbildningen och utbildningsväsendet. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet inte någon garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i jämställd riktning.
Mål för regeringens jämställdhetspolitik
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.
De jämställdhetspolitiska delmålen
Innehåll om jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande
Totalt 31 träffar.
-
Regeringen antar handlingsplan mot hat och hot mot journalister, förtroendevalda och konstnärer
Regeringen har i dag beslutat om en handlingsplan till det fria ordets försvar. Med handlingsplanen stärker regeringen arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet.
-
Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, Prop. 2016/17:188
Prop. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken är en del i regeringens arbete för ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Propositionen framhåller att funktionshinderspolitiken tar sin utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Människors olika behov och förutsättningar ska inte avgöra möjligheten till delaktighet. Propositionen lägger grund för det fortsatta arbetet.
-
Nytt mål ska styra funktionshinderspolitiken
Ett nytt mål och en ny inriktning ska styra funktionshinderspolitiken. Statsrådet Åsa Regnér presenterade i dag den av regeringen beslutade propositionen för funktionshinderspolitiken som nu lämnas till riksdagen för beslut.
-
Brett engagemang för ny funktionshinderspolitik
-Det är avgörande att funktionshindersperspektivet syns i all politik. När vi talar om mäns våld mot kvinnor behöver vi exempelvis lyfta att kvinnor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för våld, sa barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér när hon tillsammans med kultur och demokratiminister Alice Bah Kuhnke genomförde årets första möte med Funktionshindersdelegationen.
· Artikel från Socialdepartementet
-
Bättre skydd mot diskriminering, SOU 2016:87
Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering har flera förslag i sitt betänkande, bland annat att en diskrimineringsnämnd ska skapas som ett alternativ till domstolsprövning och att Skolinspektionen ska arbeta mot diskriminering i skolan.
-
Jämställdhet inom idrotten ska ses över
Centrum för idrottsforskning (CIF) ska under 2017 genomföra en fördjupad analys av jämställdhet inom idrotten. CIF ska bland annat titta på hur olika idrotters utformning påverkar könsfördelningen.
-
Jämställdhet självklart i funktionshinderspolitiken
–Funktionshindersperspektivet ska genomsyra jämställdhetspolitiken och jämställdhetsperspektivet ska genomsyra funktionshinderspolitiken. Studier publicerade under de senaste tio åren visar att omfånget av våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är mer omfattande än omfånget av våld mot kvinnor utan funktionsnedsättning. Det är ett exempel på varför strategin mot mäns våld mot kvinnor är viktig också för funktionshinderspolitiken, sa barn-, äldre-, och jämställdhetsminister Åsa Regnér när hon den 9 december ledde årets sista möte med Funktionshindersdelegationen.
· Artikel från Socialdepartementet
-
Remiss av Ds 2016:32 Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser
Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitiedepartementet på Ds 2016:32 Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser.
· Remiss från Justitiedepartementet
-
Höjda basanslag ska öka kvaliteten i forskningen
Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Dagens Nyheter, den 28 november 2016. Forskningsproposition i dag. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.
-
Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott
Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Regeringen tar med denna plan ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige.
