Insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet

Publicerad

Flera insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet har genomförts och pågår. De utförs såväl av regeringen som av myndigheter på uppdrag av regeringen. Här följer några exempel.

  • År 2016 antog regeringen en nationell plan för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Planen utgör ett samlat grepp och inbegriper strategier och insatser för att förebygga och motverka antisemitism och andra former av rasism genom förbättrad samordning och uppföljning, mer utbildning och forskning, ökat stöd till och fördjupad dialog med civila samhället, ett förstärkt förebyggande arbete på nätet och ett mer aktivt rättsväsende.

  • Myndigheten Forum för levande historia genomför en stor utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och idag, vilken omfattar antisemitism. Myndigheten framställer bl.a. informationsmaterial om de olika formerna av rasism och utbildar skolpersonal i samarbete med Skolverket inom ramen för detta uppdrag. Målgrupper har varit skolpersonal och andra offentliganställda, t.ex. inom Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänst.

  • Statens medieråd arbetar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare genom medie- och informationskunnighet. Myndigheten genomför även kampanjen No Hate Speech Movement bland barn och unga mot bl.a. rasism på internet.

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar årligen bidrag i enlighet med förordningen om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Myndigheten har de senaste åren fått mer medel för att öka fördelningen av statsbidrag till projekt som specifikt syftar till att bekämpa bl.a. antisemitism.

  • Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott. Numera finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. När det bedöms nödvändigt ökar Polismyndigheten sin övervakning och vidtar andra säkerhetsåtgärder för att skydda judiska intressen.

  • Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att fortsatt vidta åtgärder mot rasism, hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Uppdraget består i att ta fram och sprida information, bl.a. genom olika utbildningsmaterial. I genomförandet av uppdraget ska Polismyndigheten samverka med berörda aktörer, både myndigheter och civila samhället.

  • Åklagarmyndigheten har vidtagit åtgärder för att höja kvaliteten på arbetet mot hatbrott.

  • Brottsförebyggande rådet har på uppdrag av regeringen gjort en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott i Sverige. I studien framgår att antisemitism förekommer i breda lager av befolkningen, och långt ifrån alla personer som utsätter andra för antisemitism tillhör en organiserad grupp.

  • Regeringen har i januari 2018 inrättat ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet i syfte att ytterligare stärka och få mer långsiktighet i arbetet på nationell, regional och lokal nivå.

  • Sedan 2016 har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ett uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremistisk propaganda i digitala miljöer. De kartläggningar som har genomförts har ökat kunskapen om innehållet i den propaganda som sprids från vit-makt miljön.

  • Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för deltagande i en rasistisk organisation och ett förbud mot rasistiska organisationer som sådana. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2021.
    Från och med 2018 har anslagen till säkerhetshöjande åtgärder för det civila samhället och skolor höjts.

  • I oktober 2020 står Sverige värd för ett internationellt forum om hågkomsten av Förintelsen och om bekämpande av antisemitism. Hågkomstfrågor och utbildning om Förintelsen och problematisering kring förekomsten av antisemitism i sociala medier kommer att stå i fokus för forumet. Till forumet, som äger rum i Malmö, bjuds stats- och regeringschefer från cirka 50 länder, experter, forskare och företrädare för det civila samhället.

  • Med anledning av forumet avser regeringen att genomföra en nationell satsning, bl.a. i skolan.

  • Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen kan inrättas i Sverige. Utredningens uppdrag ska redovisas i mars 2020.

  • Regeringen har avsatt medel för att stödja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser 2018–2022.

  • Regeringen samråder regelbundet med judiska organisationer i frågor som berör dem, bl.a. inom ramen för minoritetspolitiken.

  • Sverige deltar aktivt i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Forum för levande historia företräder Sverige i IHRA tillsammans med Ambassadören för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprinciper.

  • Regeringen har utsett ett särskilt sändebud för Interkulturell och interreligiös dialog inklusive antisemitism och islamofobi på internationell nivå, med placering på Utrikesdepartementet. Det särskilda sändebudet arbetar för att bättre samordna mellanstatliga insatser och stärka Sveriges samarbete med viktiga internationella aktörer.