En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017 och är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.
- Ansvariga statsråd
- Ansvariga departement
- Näringsdepartementet
En långsiktig livsmedelsstrategi för Sverige
Regeringens matmiljard
Regeringen satsar en miljard på genomförandet av livsmedelsstrategin. Dels genom åtgärder inom landsbygdsprogrammet och dels via uppdrag och åtgärder inom ramen för regeringens handlingsplan.
Vision och mål
I livsmedelsstrategin presenteras en vision, ett övergripande mål samt mål för strategins tre strategiska områden som gäller fram till år 2030. De tre strategiska områdena är; regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation.
Genvägar
Aktuellt om livsmedelsstrategin
-
Illustration: Itziar Castany Ramirez 1. Hur kan innovation, produktivitet och hållbarhet stärkas i livsmedelskedjan?
Produktiviteten i svenskt jordbruk står sig väl jämfört med andra EU-länder samtidigt som jordbruket har minskat sin miljö- och klimatpåverkan. Men det finns också en rad utmaningar för livsmedelssektorns förmåga att skapa innovationer. Det är slutsatser från den studie av livsmedelssektorns innovationssystem som gjorts av OECD som en insats inom livsmedelsstrategin. Studien presenterades vid ett seminarium i Rosenbad den 8 juni 2018.
-
Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet 2. Sweden Food Arena – forskning och innovation för en världsledande livsmedelssektor
Den 24 maj lanserades Sweden Food Arena. Här samlas företag och branschorganisationer från hela livsmedelskedjan för att samverka kring forskning och innovation för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor. Arenan - som kommit igång med stöd från Tillväxtverket - är en viktig del av genomförandet av livsmedelsstrategin.
-
Temat för den svenska montern var midsommar och olika typer av mat visades upp för mässbesökarna. Foto: Bernard Ludewig 3. Midsommar säljer svenska livsmedel och besöksdestinationer under Grüne Woche
För första gången på sju år deltar Sverige med en samlingsmonter vid livsmedelsmässan Grüne Woche i Berlin. Den svenska montern, som invigdes av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht den 19 januari, visar upp och säljer svensk mat och Sverige som besöksnation till den tyska marknaden.
-
Hur ser förutsättningarna ut för svensk livsmedelsexport? En fråga som diskuterades av en panel bestående av Anders Källström, vd för LRF, Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister, Anna Malmhake vd för The Absolut Company, Ylva Berg, vd Business Sweden. Samtalet leddes av Christina Nordin, avdelningschef vid Näringsdepartementet. Foto: Johanna Dahlin/Regeringskansliet. 4. Premiärmöte för Team Sweden Livsmedel
Den 19 december hölls det första ordinarie mötet i Team Sweden Livsmedel, under ledning av regeringens nationella exportsamordnare för livsmedelssektorn Johan Krallis Anell. På plats fanns ett femtiotal representanter från livsmedelsföretag, myndigheter och organisationer. Temat för dagen var regeringens exportsatsning under 2018 och hur vi i Sverige kan ta lärdom från andra länders arbete med att öka livsmedelsexporten.
-
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht inledde konferensen ”Hela Sverige kraftsamlar för en stärkt livsmedelskedja”. Foto: Regeringskansliet 5. Konferens för att stärka livsmedelskedjan i hela landet
Den 5 oktober bjöd landsbygdsministern in till en konferens med fokus på vad som händer i arbetet med de regionala livsmedelsstrategierna och kopplingen till den nationella livsmedelsstrategin. Landsbygdsminister, Sven-Erik Bucht, inledde konferensen med nyheten att regeringen satsar 142 miljoner kronor på det regionala arbetet för att stärka livsmedelsproduktionen.
-
Kickoffen för det nationella matsvinnsarbetet inleddes med ett tal av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, här på scen tillsammans med företrädare för livsmedelskedjan. Fr. v. Sven-Erik Hammar, vice ordförande LRF, Anna Lilja, Konsumentföreningen Stockholm, Anders Svensson, ordförande Svensk Dagligvaruhandel, Lars Appelqvist, ordförande Livsmedelsföretagen, Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Louise Ungerth, moderator. Foto: Maria Nilsson/Regeringskansliet 6. Kickoff för nationellt matsvinnsarbete
Den 4 oktober 2017 sparkades det nationella arbetet för att minska matsvinnet igång med en heldagskonferens i Stockholm. På konferensen deltog representanter från livsmedelskedjans alla led. Vid kickoffen diskuterades hur ett långsiktigt arbete för att minska matsvinnet ska bedrivas i Sverige med siktet inställt på FN:s målsättning inom Agenda 2030, att halvera matsvinnet till år 2030.
-
Johan Krallis Anell. Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet. 7. Exportsamordnare för en ökad svensk livsmedelsexport
Sedan den 21 augusti 2017 finns en nationell exportsamordnare på plats på Näringsdepartementet med uppgift att stärka de svenska livsmedelsföretagens exportförmåga. Samordnaren, Johan Krallis Anell, har till uppgift att arbeta mot företag, regioner och livsmedelsaktörer i Sverige och hjälpa dem att nå ut till nya marknader. Samordnarfunktionen är en åtgärd inom ramen för livsmedelsstrategin.
-
Flicka i matsal. Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet. 8. Därför behövs en livsmedelsstrategi
Antalet människor på jorden ökar och maten ska räcka till alla. Det innebär en ökad efterfrågan på mat i Sverige såväl som globalt. Frågan är hur och var maten ska produceras? Med livsmedelsstrategin signalerar regeringen en tro på svensk matproduktion och att produktionen kan öka. I Sverige finns kunskap och innovationskraft, miljömedvetenhet, ett högt djurskydd och EU:s lägsta antibiotikaanvändning. Dessutom en god tillgång till naturresurser av hög kvalitet. Samtidigt finns stora utmaningar när det gäller livsmedelsproduktion i Sverige och globalt. Det handlar om bristande lönsamhet inom flera sektorer och hård internationell konkurrens. Effekter av klimatomställning och andra miljöproblem skapar problem för livsmedelsproduktionen på många platser i världen.
Innehåll om En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet
Totalt 211 träffar.
-
Uppdrag att föreslå åtgärder till en handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin 2020-2022
Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket och Statens jordbruksverk att föreslå nya åtgärder för det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategin, som ett underlag till en handlingsplan för 2020-2022 med sikte på strategins slutår 2030. Handlingsplanen ska bidra till att livsmedelsstrategins uppsatta mål och syfte ska uppnås, i ett fortsatt långsiktigt arbete. Tillväxtverket ska samordna uppdraget.
-
Hur kan innovation, produktivitet och hållbarhet stärkas i livsmedelskedjan?
Produktiviteten i svenskt jordbruk står sig väl jämfört med andra EU-länder samtidigt som jordbruket har minskat sin miljö- och klimatpåverkan. Men det finns också en rad utmaningar för livsmedelssektorns förmåga att skapa innovationer. Det är slutsatser från den studie av livsmedelssektorns innovationssystem som gjorts av OECD som en insats inom livsmedelsstrategin. Studien presenterades vid ett seminarium i Rosenbad den 8 juni 2018.
· Artikel från Näringsdepartementet
-
Handlingsplan för minskat matsvinn
Matsvinnet ska minska. Regeringen gav därför Livsmedelsverket i uppdrag (2017-2019) att tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket att ta fram en handlingsplan för minskat matsvinn. Nu har handlingsplanen presenterats och den innehåller bland annat 42 förslag på åtgärder för att minska matsvinnet.
-
Nya satsningar för ökad matproduktion
Den svenska matproduktionen ska öka. Därför ger regeringen Tillväxtverket och Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans ta fram förslag på ytterligare satsningar som kan leda till att livsmedelsstrategins övergripande mål om ökad matproduktion uppnås.
-
Sweden Food Arena – forskning och innovation för en världsledande livsmedelssektor
Den 24 maj lanserades Sweden Food Arena. Här samlas företag och branschorganisationer från hela livsmedelskedjan för att samverka kring forskning och innovation för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor. Arenan - som kommit igång med stöd från Tillväxtverket - är en viktig del av genomförandet av livsmedelsstrategin.
· Artikel från Näringsdepartementet
-
Uppdrag att, inom ramen för livsmedelsstrategin, vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel
Regeringen uppdrar åt Statens jordbruksverk att efter samråd med berörda myndigheter, företrädare för företag och organisationer inom hela livsmedelskedjan samt konsument- och miljöorganisationer, vidta lämpliga åtgärder som ska syfta till att nå regeringens uppsatta inriktningsmål för ekologisk produktion och konsumtion, som innebär att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030 och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.
-
Regeringen vill lyfta svensk matkultur i kock-VM
Regeringen har beslutat om 1,9 miljoner kronor för att stötta det svenska deltagandet i kock-tävlingen Bocuse d’Or, även kallat kock-VM. Pengarna går till Gastronomi Sverige och ska stärka möjligheterna till framgång för Sverige i tävlingen. Den världskända tävlingen är ett fönster för att främja svensk gastronomi, svenska livsmedel och export.
-
EU:s framtida jordbrukspolitik, Ds 2018:10
Denna departementspromemoria har tagits fram inom regeringskansliet och utgör ett underlag med förslag för en önskvärd förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken till år 2030.
-
Sven-Erik Bucht deltar i invigning av samverkansarena för livsmedelssektorn
I dag, den 24 maj, lanseras satsningen Sweden Food Arena där hela livsmedelskedjan samverkar för en svensk livsmedelssektor i världsklass. Tillväxtverket stödjer arbetet med arenan på uppdrag av regeringen.
-
EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik efter 2020
Hur ska framtidens livsmedelsproduktion och landsbygderna se ut i Sverige och EU? Det är en fråga som är central i arbetet med att forma den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP inom EU för nästa programperiod. Den nuvarande programperioden för GJP, närmar sig sitt slut och nu tas viktiga steg mot att få en ny jordbrukspolitik på plats som ska gälla från år 2021 och sju år framåt. Den svenska regeringen förväntar sig intensiva förhandlingar i EU:s ministerråd.
· Artikel från Näringsdepartementet
