Finansmarknad

Fredagen den 17 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Sveriges statsstödsanmälan om att införa en ny riskskatt för större banker och andra kreditinstitut har godkänts av EU-kommissionen.

Lagrådsremissen innehåller förslag till lagändringar med anledning av att det har gjorts ändringar i de EU-direktiv som reglerar fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och att det har införts en EU-förordning om gränsöverskridande distribution av fonder.

Internationella valutafonden (IMF) kommer under 2022 att genomföra en granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för länder med systemviktiga finansmarknader. I sin rapport kommer IMF att belysa eventuella brister och risker i systemet och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.

Stärkta regler för bankernas kapitaltäckning och EU:s ekonomiska styrning var två frågor som stod i centrum när EU-ländernas ekonomi- och finansministrar möttes i Bryssel 9 november inom ramen för Ekofinrådet. På mötet gick de också igenom läget för den ekonomiska återhämtningen i unionen.

Riksrevisionen har i sin rapport AP-fondernas hållbarhetsarbete – investeringar och ägarstyrning (RiR 2021:18) redovisat granskningen av om AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt. I denna skrivelse redogörs för regeringens och AP-fondernas bedömningar med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Regeringen har fattat beslut om riktlinjer för Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Riktlinjebeslutet för 2022 innebär inga förändringar i styrningen jämfört med föregående år.

Regeringen har i dag gett en särskild utredare i uppdrag att granska marknaden för konsumentkrediter. Utredningen ska ge förslag på åtgärder för att minska riskfylld kreditgivning och motverka överskuldsättning hos konsumenter.

En särskild utredare ska granska marknaden för konsumentkrediter och föreslå åtgärder som motverkar riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.

Regeringen har idag utnämnt Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi och före detta vice riksbankschef, till ny riksgäldsdirektör och chef för Riksgäldskontoret. Hon tillträder sin tjänst den 1 februari 2022.

Ändring i och förlängd tid för uppdraget.

I dag, onsdag den 3 november, håller finansmarknadsminister och biträdande finansminister Åsa Lindhagen pressträff för att presentera ny riksgäldsdirektör och chef för Riksgäldskontoret.

Regeringen har i dag överlämnat propositionen En ny riksbankslag till riksdagen. Lagförslagen i propositionen grundar sig på de förslag som den parlamentariska Riksbankskommittén, med representanter för samtliga politiska partier i riksdagen, lämnade i slutet av 2019.

Kriser i det finansiella systemet leder ofta till stora kostnader för samhället. Regeringen vill därför införa en ny skatt för större banker och andra kreditinstitut som ska stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2020 och beräknas öka statens skatteintäkter med 6 miljarder kronor på sikt.

I propositionen görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka.