Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer

Publicerad

Varför ska staten ge ut gröna obligationer?
Varför behövs ett ramverk?
Vad är en grön obligation?
Vilka budgetanslag kommer ingå i de gröna obligationerna?
Vad menas med ett mörkgrönt betyg?
Varför innebär det att de svenska gröna obligationerna får mörkgrönt betyg?
Hur har man kommit fram till anslagen i listan?
Vad är det som gör att andra anslag inte kvalificerar som berättigade gröna utgifter?
Vad händer nu?

Varför ska staten ge ut gröna obligationer?

Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem.

Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.

Varför behövs ett ramverk? 

Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten.

I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.

Vad är en grön obligation?

Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna.

Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.

Vilka budgetanslag kommer ingå i de gröna obligationerna?

De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.

Vad menas med ett mörkgrönt betyg?

Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg.

Varför innebär det att de svenska gröna obligationerna får mörkgrönt betyg?

En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.

Hur har man kommit fram till anslagen i listan?

I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24).

Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.

Vad är det som gör att andra anslag inte kvalificerar som berättigade gröna utgifter?

De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då:

  • De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen.
  • De kan leda till inlåsning i fossil teknik
  • De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi
  • De innehåller kärnkraft

Vad händer nu?

I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.