Civilt försvar

Försvarsminister Peter Hultqvist, utrikesminister Ann Linde och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson deltog i Folk och Försvars Rikskonferens som hölls 10–11 januari i digital form. Det övergripande temat för konferensen var Hållbara vägval i en föränderlig säkerhetsordning, ett ämne som berördes av en mängd olika talare och experter från myndigheter och civilsamhället under konferensens två dagar.

Digitalt, den 11 januari 2022 Det talade ordet gäller.

Onsdag den 1 december träffade försvarsminister Peter Hultqvist ledamöterna i Pliktrådet.

Försvarsminister Peter Hultqvist höll idag ett digitalt anförande vid Rikshemvärnstinget. Överbefälhavare Micael Bydén deltar också liksom ett hundratal hemvärnssoldater från hela Sverige.  

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie om hur övertagandet av ansvaret för och återinförandet av programmet Sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK) kan ske.

Regeringen ändrar uppdraget till Socialstyrelsen och länsstyrelserna att kartlägga den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap samt identifiera och kartlägga kommunernas behov av stöd för den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med krisberedskap och civilt försvar.

Regeringen uppdrar åt Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB) och Trafikverket (TRV) att planera och förbereda vidare utveckling och etable­ring av Rakel Generation 2 (Rakel G2) i syfte att kunna tillhanda­hålla nästa genera­tions säkra, robusta och till­gängliga kommu­nika­tions­lösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar samt för att kunna ersätta det befintliga Rakel­systemet. Uppdraget ska genom­föras med stöd av Affärs­verket svenska kraftnät (Svk).

Myndigheten för samhälls­skydd och beredskap (MSB) och Trafik­verket (TRV) får i uppdrag att planera och förbereda Rakel Generation 2, som är nästa genera­tions säkra och robusta kommu­nikations­lösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar.

Regeringen har i dag beslutat att anställa Henrik Landerholm som generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Han tillträder sin nya tjänst den 1 januari 2022 när myndigheten inleder sin verksamhet. I dag har regeringen också beslutat myndighetens instruktion.

I dag, fredag den 15 oktober klockan 08.45, håller inrikesminister Mikael Damberg en pressträff där en generaldirektör för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar kommer att presenteras. Myndigheten för psykologiskt försvar inleder sin verksamhet den 1 januari 2022, och under pressträffen presenteras även myndighetens instruktion.

Regeringen uppdrar åt Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB) att utforma och genom­föra en digital utbild­ning för ungdomar i kris­beredskap och civilt försvar. Utbild­ningen ska vara frivillig och erbjudas ung­domarna det år de fyller 16.

Regeringen beslutade igår att till­sätta en parla­men­tarisk kom­mitté som ska se över om grund­lagen behöver ändras för att kunna möjlig­göra ett snabbare agerande vid fram­tida kriser, exempel­vis en pandemi. I upp­draget ingår även att se över riks­dagens krigs­dele­gation och vissa bestäm­melser om riksdagens arbets­former.

En parla­men­tariskt samman­satt kommitté får i upp­drag att göra en översyn av regle­ringen om krigs­deleg­ationen, var riks­mötet hålls och regeringens norm­givnings­kompe­tens i all­varliga freds­tida kriser. Syftet med utred­ningen är att säker­ställa att regle­ringen av hur riks­dagens arbete organi­seras vid krig eller krigs­fara är ända­måls­enlig, att över­väga om bestäm­melserna om var riks­mötet hålls bör ändras och att över­väga om regeringens norm­givnings­kompe­tens i all­varliga freds­tida kriser bör utvidgas.

Regeringen har den 30 september utsett Charlotte Petri Gornitzka till general­direktör och chef för Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB). Charlotte Petri Gornitzka är i dag assiste­rande general­sekre­terare och biträdande chef för FN:s barnfond, UNICEF, i New York och till­träder sin nya tjänst den 10 december.

Denna skrivelse har utarbetats med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap – ett styrmedel med utmaningar (RiR 2021:7). Riksrevisionen har granskat om anslag 2:4 Krisberedskap är ett effektivt styrmedel för att stärka myndigheternas arbete med krisberedskap och civilt försvar.

Regeringen avser att ge Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB) och Trafik­verket i uppdrag att planera och förbereda vidare utveck­ling och etable­ring av nästa generations säkra, robusta och till­gängliga kommunika­tions­lösning för polis, räddnings­tjänst, akut­sjukvård och andra samhälls­viktiga aktörer. För detta avsätter regeringen 52 miljoner kronor i budget­propo­sitionen för 2022 och 47 miljoner kronor 2023.

Regeringen uppdrar åt Myndig­heten för sam­hälls­skydd och beredskap (MSB) att vidta för­bere­dande åtgärder och lämna förslag på hur ett nationellt sam­ord­nings­center för forsk­ning, inno­vation och tillämp­ning inom cyber­säker­het ska kunna inrät­tas vid myndig­heten under 2022.

En särskild utre­dare ska analysera och föreslå en funktion med ansvar för natio­nell sam­ordning av försörj­nings­bered­skapen samt utreda principer och former för finansi­ering av sam­hällets försörj­nings­bered­skap. Förslagen ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätt­hålla en nödvändig försörj­ning vid freds­tida kris­situa­tioner, höjd bered­skap och ytterst krig.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får i uppdrag att förbereda för och lämna förslag på hur ett nationellt samordningscenter för forskning, innovation och tillämpning inom cybersäkerhet ska kunna inrättas vid myndigheten under 2022.

Sveriges försörjningsberedskap behöver stärkas. Det har inte minst blivit tydligt i början av pandemin då det bland annat rådde brist på personlig skyddsutrustning. En stärkt försörjningsberedskap är också en viktig del i det pågående arbetet med att återuppbygga ett starkt civilt försvar. Därför har regeringen i dag beslutat om att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa frågor om nationell samordning av försörjningsberedskapen.