Civilt försvar

Myndigheten för samhälls­skydd och beredskap (MSB) och Trafik­verket (TRV) får i uppdrag att planera och förbereda Rakel Generation 2, som är nästa genera­tions säkra och robusta kommu­nikations­lösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar.

Regeringen har i dag beslutat att anställa Henrik Landerholm som generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Han tillträder sin nya tjänst den 1 januari 2022 när myndigheten inleder sin verksamhet. I dag har regeringen också beslutat myndighetens instruktion.

I dag, fredag den 15 oktober klockan 08.45, håller inrikesminister Mikael Damberg en pressträff där en generaldirektör för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar kommer att presenteras. Myndigheten för psykologiskt försvar inleder sin verksamhet den 1 januari 2022, och under pressträffen presenteras även myndighetens instruktion.

Regeringen uppdrar åt Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB) att utforma och genom­föra en digital utbild­ning för ungdomar i kris­beredskap och civilt försvar. Utbild­ningen ska vara frivillig och erbjudas ung­domarna det år de fyller 16.

Regeringen beslutade igår att till­sätta en parla­men­tarisk kom­mitté som ska se över om grund­lagen behöver ändras för att kunna möjlig­göra ett snabbare agerande vid fram­tida kriser, exempel­vis en pandemi. I upp­draget ingår även att se över riks­dagens krigs­dele­gation och vissa bestäm­melser om riksdagens arbets­former.

En parla­men­tariskt samman­satt kommitté får i upp­drag att göra en översyn av regle­ringen om krigs­deleg­ationen, var riks­mötet hålls och regeringens norm­givnings­kompe­tens i all­varliga freds­tida kriser. Syftet med utred­ningen är att säker­ställa att regle­ringen av hur riks­dagens arbete organi­seras vid krig eller krigs­fara är ända­måls­enlig, att över­väga om bestäm­melserna om var riks­mötet hålls bör ändras och att över­väga om regeringens norm­givnings­kompe­tens i all­varliga freds­tida kriser bör utvidgas.

Regeringen har den 30 september utsett Charlotte Petri Gornitzka till general­direktör och chef för Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB). Charlotte Petri Gornitzka är i dag assiste­rande general­sekre­terare och biträdande chef för FN:s barnfond, UNICEF, i New York och till­träder sin nya tjänst den 10 december.

Denna skrivelse har utarbetats med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap – ett styrmedel med utmaningar (RiR 2021:7). Riksrevisionen har granskat om anslag 2:4 Krisberedskap är ett effektivt styrmedel för att stärka myndigheternas arbete med krisberedskap och civilt försvar.

Regeringen avser att ge Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB) och Trafik­verket i uppdrag att planera och förbereda vidare utveck­ling och etable­ring av nästa generations säkra, robusta och till­gängliga kommunika­tions­lösning för polis, räddnings­tjänst, akut­sjukvård och andra samhälls­viktiga aktörer. För detta avsätter regeringen 52 miljoner kronor i budget­propo­sitionen för 2022 och 47 miljoner kronor 2023.

Regeringen uppdrar åt Myndig­heten för sam­hälls­skydd och beredskap (MSB) att vidta för­bere­dande åtgärder och lämna förslag på hur ett nationellt sam­ord­nings­center för forsk­ning, inno­vation och tillämp­ning inom cyber­säker­het ska kunna inrät­tas vid myndig­heten under 2022.

En särskild utre­dare ska analysera och föreslå en funktion med ansvar för natio­nell sam­ordning av försörj­nings­bered­skapen samt utreda principer och former för finansi­ering av sam­hällets försörj­nings­bered­skap. Förslagen ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätt­hålla en nödvändig försörj­ning vid freds­tida kris­situa­tioner, höjd bered­skap och ytterst krig.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får i uppdrag att förbereda för och lämna förslag på hur ett nationellt samordningscenter för forskning, innovation och tillämpning inom cybersäkerhet ska kunna inrättas vid myndigheten under 2022.

Sveriges försörjningsberedskap behöver stärkas. Det har inte minst blivit tydligt i början av pandemin då det bland annat rådde brist på personlig skyddsutrustning. En stärkt försörjningsberedskap är också en viktig del i det pågående arbetet med att återuppbygga ett starkt civilt försvar. Därför har regeringen i dag beslutat om att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa frågor om nationell samordning av försörjningsberedskapen.

Myndigheter, kommuner, regioner och näringslivsaktörer ansvarar för en stor del av samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap och krig. Tidigare har statliga myndigheter krigsplacerat sin personal, och kommuner och regioner har påbörjat det arbetet. Därför är det angeläget att nu påbörja ett arbete för att se över den framtida personalförsörjningen inom det civila försvaret.

Myndigheten för samhälls­skydd och beredskap (MSB) ska över­siktligt bedöma och redovisa behovet av personal­förstärk­ningar inom bevak­nings­ansvariga myndig­heter, kommuner, regioner och närings­livet för att nödvändig verksam­het ska kunna upp­rätt­hållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personal­behoven inom de verk­sam­hets­områden som är av central bety­delse för att uppnå målet med det civila försvaret.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen som Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Struktur för ökad motståndskraft, SOU 2021:25. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen uppdrar åt Trafikverket att redovisa behovet av åtgärder för att utveckla krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap och då ytterst krig inom transportområdet.

Sveriges säkerhet, konkurrens­kraft och väl­stånd vilar i stor utsträck­ning på digitala grunder. För regeringen är det viktigt att digitali­seringens möjlig­heter tillvara­tas samtidigt som risker hanteras. Onsdagen den 16 juni besökte inrikes­minister Mikael Damberg och försvars­minister Peter Hultqvist det natio­nella cyber­säkerhets­centret för att ta del av hur upp­byggnaden av centret fortskrider.

Regeringen uppdrar åt Försvars­makten och Säkerhets­polisen att kart­lägga behovet av kompetens­försörjning inom säker­hets­skydds­området och föreslå åtgärder som underlättar kompe­tens­försörj­ningen på kort och lång sikt.

Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten och Säkerhetspolisen i uppdrag att kartlägga behovet av kompetensförsörjning inom säkerhetsskydds­området och föreslå åtgärder som underlättar kompetensförsörjningen.