Militära försvaret 2016-2020

Publicerad

Det enskilt viktigaste under den kommande inriktningsperioden är att höja den operativa förmågan i krigsförbanden. Försvarsmaktens ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp. Krigsförbanden utformas i första hand för att kunna möta ett sådant angrepp. Gotland har en särskilt viktig position för kontrollen av sjö- och luftvägarna till och från Baltikum. Det är ett svenskt strategiskt intresse att ha en militär närvaro på Gotland.

Försvarets krigsduglighet

Försvarets krigsavhållande tröskelförmåga bygger på dess förmåga att genomföra väpnad strid mot en kvalificerad motståndare. Krigsförbandens förmåga att lösa sina uppgifter, den så kallade krigsdugligheten, är därmed en central faktor. Alla delar av Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att lösa vid krig eller krigsfara organiseras som krigsförband och ges krigsduglighetskrav.

För att höja krigsdugligheten förstärks den så kallade basplattan i form av materiel, standardfordon, radioutrustning, mörkerutrustning, ny kvalificerad ammunition bland annat till stridsvagnar och granatkastare, nya pansarvärnsvapen samt personlig utrustning med mera. Vidare förstärks övningsverksamheten.

Personalförsörjning

Personalförsörjningen av det militära försvaret syftar till att förse krigsförbanden med tillräcklig mängd personal med rätt utbildning. Personalen ska också tjänstgöra under villkor som gör det möjligt att använda krigsförbanden på det sätt som Sveriges försvars- och säkerhetspolitik kräver. Även folkförankringen av totalförsvaret är av stor betydelse.

Regeringen avser ge en utredare i uppdrag att ta fram ett underlag för framtida beslut om hur personalförsörjningen av totalförsvaret långsiktigt ska säkerställas.

Materiel

Under 2020-talet står försvaret inför stora utmaningar inte minst på materielsidan. Därför avser regeringen att tillsätta en utredning som ska omhänderta dessa utmaningar och ta fram ett underlag för kommande försvarberedning.