Svenskt bistånd är effektivt och generöst

Ukraina och närområdet i fokus

Sveriges stöd till Ukraina och det östliga närområdet är en viktig del av svenskt bistånd. Frihet, demokrati, god samhällsstyrning, EU-närmande och handel är viktiga ledord för stödet. Insatser ska bland annat stödja Ukrainas återuppbyggnad på ett långsiktigt, uthålligt och hållbart sätt, där handel och investeringar möjliggörs och främjas.

Humanitärt stöd allt viktigare

Över 330 miljoner människor i världen är i behov av humanitärt stöd. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förvärrat situationen, inte minst genom ökade livsmedels- och energipriser. Regeringen ökar det humanitära stödet för att möta de växande behoven. Sveriges stöd ska bidra till att bygga motståndskraft och förebygga humanitära kriser.

Demokrati- och människorättsförsvarare

Den globala demokratiska tillbakagången och det allvarliga världsläget kräver oavbrutet fokus på demokrati, mänskliga rättigheter – inklusive kvinnors och flickors – och rättsstatens principer. Stöd till demokrati- och människorättsförsvarare och organisationer som arbetar för att värna mänskliga rättigheter och demokratiska principer prioriteras, inte minst i närområdet. Stödet till demokratirörelser ökar och det planeras en särskild satsning på insatser som förbättrar förutsättningarna för fria val.

Utökat och effektiviserat klimatbistånd

Sverige växlar upp klimatarbetet med ett utökat och effektiviserat klimatbistånd. Svenskt klimatbistånd ska bidra till utsläppsminskning, omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Anpassning är en viktig del av stödet i utsatta länder. Genom att utöka och effektivisera klimatbiståndet bidrar Sverige till samarbetsländernas kapacitet och implementeringen av Parisavtalet.

Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

För att hjälpa de allra mest utsatta och främja hälsa behövs fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser. Svenskt stöd ska bland annat bidra till att fler i världen kan vaccinera sig och att hälso- och sjukvårdssystem förstärks. I det arbetet är det är viktigt att digitaliseringens potential tillvaratas. Regeringen kommer också att bidra till det internationella arbetet med att förebygga och hantera pandemier och andra hälsohot.

Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

I decennier har svenskt utvecklingssamarbete fokuserat på ökad jämställdhet. Sverige fortsätter arbetet för att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, alla former av sexuellt och könsrelaterat våld och stärka kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt och utbildningsmöjligheter.

Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom

Biståndet kan hjälpa länder att bygga kapacitet men för att kunna ta sig ur fattigdom till välstånd krävs en väl fungerande marknadsekonomi och ett aktivt handelsutbyte. Det privata näringslivet har en nyckelroll när det gäller att skapa innovativa, hållbara lösningar och produktiva jobb. Att människor har försörjning tillhör de viktigaste faktorerna för att minska fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

Ökat fokus på migration

Biståndspolitiken ska utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Regeringen avser att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för sina medborgare i frågor som berör återvändande. Biståndspolitiken ska även inriktas på effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning.

Så arbetar Sverige med biståndet

Med en fast biståndsbudget om 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025 blir biståndet mer förutsägbart samtidigt som Sverige sannolikt förblir bland världens fem största givare relativt BNI.

FN och andra internationella organisationer

Sverige minskar sin del av kärnstödet till många FN-organ, fonder och program, men fortsätter att göra långt mer än vad som är del av ett gemensamt ansvar. Regeringen fortsätter att driva på för en breddad givarbas och för reformer, effektiviseringar och nytänkande inom FN-systemet, inte minst för att säkerställa att FN mer effektivt kan nå resultat i fält.  FN:s fackorganisationer fortsätter också att vara viktiga partners i Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete.

EU – en betydande biståndsaktör

Den Europeiska unionen (EU) och medlemsländerna är världens största biståndsgivare. EU är en viktig kanal för svenskt bistånd. Nu ökar regeringen ansträngningarna för att få större inflytande över EU-biståndet. Under Sveriges EU-ordförandeskap kommer regeringen arbeta för att stärka EU:s roll som global aktör.

De multilaterala utvecklingsbankerna och klimatfonderna

Världsbanken och andra regionala utvecklingsbanker fortsätter vara givna samarbetspartner. De bidrar till att mobilisera privata och offentliga resurser och utarbeta nya finansieringsformer. De är även en viktig partner i återuppbyggnadsarbetet i Ukraina. Arbetet med klimatfonden är centralt både för att genomföra Parisavtalet och för att mobilisera ytterligare privat kapital till klimatfinansiering.

Civilsamhällesorganisationer en viktig roll i biståndet

Civilsamhällsorganisationer har ofta en stark lokal förankring och fortsätter att ha en viktig roll i biståndet, inte minst i regeringens demokratiarbete och i andra av regeringen prioriterade områden.