Delmål 3: Jämställd utbildning

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på insatser för att stärka utrikes födda kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. Målgruppen är särskilt de som står långt ifrån arbetsmarknaden och som i dag inte deltar i etableringsåtgärder.

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sammanställa befintlig forskning och kunskap om könsskillnader i utbildningsval.

I dag, torsdag 19 november, medverkar Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, i ett ministermöte om Bolognaprocessen. På dagordningen står samtal om högre utbildning i Europa och antagande av Romkommunikén. Matilda Ernkrans kommer att hålla ett anförande.

I samband med FN:s generalförsamlings öppnande höll Sverige, tillsammans med Spanien och de andra ledarna i en global koalition för ekonomisk jämställdhet, ett seminarium om hur covid-19-pandemin slagit hårt mot kvinnors och flickors socioekonomiska situation. Under seminariet konstaterades bland annat hur ekonomisk jämställdhet är centralt för att ta sig ur krisen.

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten ett förnyat uppdrag att stödja universitet och högskolor i deras arbete med jämställdhetsintegrering.

Regeringen har beslutat om en ny femårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania. Den nya strategin skiljer sig från den tidigare då den med hänvisning till den negativa demokratiska utvecklingen i landet innebär en sänkning av stödet. Med den nya strategin förstärker Sverige arbetet inom prioriterade områden som mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet, samt miljö och klimat.

I samband med att regeringen beslutat om universitets och högskolors regleringsbrev för 2020 återställs satsningarna på kunskapslyftet efter förra årets övergångsbudget. Arbetet med jämställdhetsintegrering upprätthålls, och lärosätena får förstärkta redovisningskrav för hållbar utveckling.

Den 3 oktober träffade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, rektorer från universitet och högskolor som omfattas av regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering. Under åren 2016-2019 har universitet och högskolor haft ett särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering och nu när det uppdraget går ut ville Matilda Ernkrans lyssna in lärosätenas tankar och idéer inför beslut om ett fortsatt uppdrag.

(Ny version) Lika möjligheter och villkor för alla elever, oberoende av könstillhörighet, är viktigt för en jämlik skola. Därför har regeringen beslutat om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna.

De många #metoo-uppropen har riktat uppmärksamhet mot sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher. I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att över hundra miljoner kronor tillförs för förebyggande och kompetenshöjande arbete med koppling till #metoo och mäns våld mot kvinnor, varav 50 miljoner tillförs skolan.

I november 2016 presenterade regeringen två nya jämställdhetspolitiska delmål för jämställd utbildning och jämställd hälsa. Nu får Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram indikatorer för de nya delmålen.

I dag, torsdag 9 mars, har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen.

Regeringen har i dag överlämnat den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft till riksdagen. I propositionen presenteras regeringens syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Viktiga hörnstenar i propositionen är ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på forskning kopplad till globala samhällsutmaningar, och ökade resurser för att stärka Sveriges innovationsförmåga.

Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Dagens Nyheter, den 28 november 2016. Forskningsproposition i dag. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.

För att förstärka och utveckla elevhälsan samt öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan införs ett nytt statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser. Statsbidraget gäller även för fortbildning för sådana insatser.

Många unga söker arbete samtidigt som många arbetsgivare är oroliga för sin kompetensförsörjning. Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande. Därför tillsattes Yrkesprogramsutredningen, med uppdrag att lämna förslag som stärker den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlättar ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärker den nationella kompetensförsörjningen.

Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna ska påbörjas under 2015 och ha fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer.

Regeringen har i dag fattat beslut om de ledamöter som kommer att ingå i Helene Hellmark Knutssons nationella expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan.