Delmål 3: Jämställd utbildning

I samband med att regeringen beslutat om universitets och högskolors regleringsbrev för 2020 återställs satsningarna på kunskapslyftet efter förra årets övergångsbudget. Arbetet med jämställdhetsintegrering upprätthålls, och lärosätena får förstärkta redovisningskrav för hållbar utveckling.

Den 3 oktober träffade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, rektorer från universitet och högskolor som omfattas av regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering. Under åren 2016-2019 har universitet och högskolor haft ett särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering och nu när det uppdraget går ut ville Matilda Ernkrans lyssna in lärosätenas tankar och idéer inför beslut om ett fortsatt uppdrag.

(Ny version) Lika möjligheter och villkor för alla elever, oberoende av könstillhörighet, är viktigt för en jämlik skola. Därför har regeringen beslutat om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna.

De många #metoo-uppropen har riktat uppmärksamhet mot sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher. I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att över hundra miljoner kronor tillförs för förebyggande och kompetenshöjande arbete med koppling till #metoo och mäns våld mot kvinnor, varav 50 miljoner tillförs skolan.

I november 2016 presenterade regeringen två nya jämställdhetspolitiska delmål för jämställd utbildning och jämställd hälsa. Nu får Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram indikatorer för de nya delmålen.

I dag, torsdag 9 mars, har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen.

Regeringen har i dag överlämnat den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft till riksdagen. I propositionen presenteras regeringens syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Viktiga hörnstenar i propositionen är ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på forskning kopplad till globala samhällsutmaningar, och ökade resurser för att stärka Sveriges innovationsförmåga.

Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Dagens Nyheter, den 28 november 2016. Forskningsproposition i dag. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.

För att förstärka och utveckla elevhälsan samt öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan införs ett nytt statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser. Statsbidraget gäller även för fortbildning för sådana insatser.