Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften – frågor och svar

Publicerad

Riksdagen har beslutat att radio- och tv-avgiften ska avskaffas och ersättas med en individuell public service-avgift som tas in via skattsedeln. Den nya avgiften införs 1 januari 2019.

Vad innebär beslutet?

Från den 1 januari 2019 ersätts radio- och tv-avgiften (som i dag ska betalas av alla hushåll som har en tv-mottagare) av en individuell public service-avgift. Public service-avgiften ska betalas av alla över 18 år som har en beskattningsbar förvärvsinkomst.

Avgiften kommer att vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. Taket kommer vid införandet att vara drygt 1 300 kronor per person och år.

Beslut för att stärka oberoendet för public service

I samband med införandet av den nya avgiften genomförs också andra förändringar i syfte att stärka oberoendet för public service:

  • I lagen tydliggörs att avgiften bara kan användas för att finansiera public service.
  • Tillståndsperioderna kommer att vara 8 år och ska alltid inledas i januari ett valår. (Tillståndsperioden som inleds 2020 ska dock gälla 6 år för att perioderna ska anpassas efter ordinarie riksdagsval).
  • Riksdagsbesluten om tilldelning av medel till programföretagen ska gälla för en hel tillståndsperiod.
  • Ledamöterna i Förvaltningsstiftelsen (ägarstiftelsen för SR, SVT och UR) får inte längre vara aktiva riksdagsledamöter.

Regeringen har även tillsatt en grundlagsutredning för att analysera om public service-företagens oberoende är tillräckligt garanterat genom nuvarande reglering eller om oberoendet kan och bör stärkas ytterligare genom ändringar i grundlag.

Pressmeddelande: Parlamentarisk kommitté ska säkerställa public services oberoende

Hur hög blir public service-avgiften?

Avgiftens storlek (år 2019):

  • Avgiften blir maximalt drygt 1 300 kr per person och år.
  • Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.
  • Personer utan förvärvsinkomst, till exempel studerande med enbart studiemedel, betalar ingen avgift.
  • Juridiska personer, till exempel företag, behöver inte betala avgift, (vilket görs i dag).

Vem ska betala public service-avgift?

Alla som har fyllt 18 år som har en beskattningsbar förvärvsinkomst kommer att betala public service-avgift. Även a-kassa, pension och sjukersättning är beskattningsbar förvärvsinkomst och personer med denna typ av inkomst kommer därför att betala en avgift. Det gäller även personer som bor på särskilda boenden.

Om inkomsten är lägre än 13 600 kronor/månad blir dock avgiften reducerad.

Personer som saknar beskattningsbar förvärvsinkomst och exempelvis har studiestöd eller försörjningsstöd som enda inkomst betalar ingen avgift.

Hur beräknas avgiften det år en person avlider?

Public service-avgiften betalas t.o.m. det år en person avlider på samma sätt som andra skatter och liknande avgifter. Avgiften betalas av dödsboet. Hur stor avgiften blir beror på hur stora förvärvsinkomster den avlidne haft under det år som hen avlidit. En person som avlider i början av året kan antas ha en låg beskattningsbar förvärvsinkomst det aktuella året och dödsboet kommer därmed sannolikt att betala en lägre public service-avgift. Till skillnad från i dag behöver ingen avanmälan göras för att avgiftsskyldigheten ska upphöra.

Ska personer som bor utomlands betala public service-avgift om de får inkomst (till exempel pension) från Sverige?

En person som betalar skatt i Sverige kommer även att betala public service-avgift i Sverige. På samma sätt som en person som bor utomlands bidrar till annan samhällsviktig verksamhet i Sverige bidrar hon eller han också till public service. Dessutom finns stora delar av public service-utbudet (radio och tv) tillgängligt via internet i hela världen.

Hur kommer avgiften att tas in?

Avgiften kommer att tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot ska förvaltas av Kammarkollegiet. Medlen kommer, liksom i dag, förvaltas i ett slutet system separerat från den övriga statsbudgeten.

Avgiften tas in automatiskt vilket innebär att inga fakturor kommer att krävas. I stället redovisas avgiften på inkomstdeklarationen.

När införs ändringen?

Systemet införs 1 januari 2019. Public service-avgiften kommer att redovisas första gången på inkomstdeklarationen våren 2020.

Vad är syftet med förslaget?

Syftet är att skapa långsiktiga förutsättningar för public service och att stärka verksamhetens oberoende.

Varför görs detta? Kan inte dagens radio- och tv-avgift vara kvar?

Dagens finansieringssystem med radio- och tv-avgift måste förändras. Förslaget till nytt system har lämnats av en enig parlamentarisk kommitté, bestående av ledamöter från alla riksdagens partier. Även remissinstanserna är eniga om att systemet behöver förändras.

Nuvarande radio- och tv-avgift är kopplad till innehav av en traditionell tv-apparat. Allt färre hushåll har en tv-apparat och tar i stället del av tv-sändningar via andra plattformar som datorer, surfplattor och mobiler. Utvecklingen bekräftas av statistiken över antalet sålda tv-apparater som visar en tydligt nedåtgående trend.

Det minskande antalet betalande hushåll innebär att det uppstått ett underskott på det konto där avgiftsmedlen förvaltas. Underskottet är i nuläget mellan 200–300 miljoner kronor. Om nuvarande system inte ändras kommer avgiften behöva höjas årligen och allt färre tvingas betala allt mer. Det riskerar på sikt systemets legitimitet.

Varför ska alla betala för public service, även de som inte tar del av innehållet?

Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att public service är samhällsbärande och en väsentlig del av vår demokrati. Deras verksamhet som bland annat omfattar granskning av samhällets makthavare och ett beredskapsuppdrag vid kriser, är av betydelse för alla och då bör också alla, som har möjlighet, vara med och betala.

Om alla ska betala kan väl public service lika gärna betalas av staten över statsbudgeten?

Det är helt avgörande att public service står oberoende från såväl staten som andra ekonomiska eller politiska maktsfärer i samhället. Därför ska public service inte finansieras över statsbudgeten. Kostnaden för public service ska inte omprövas årligen eller vägas mot andra utgifter i staten.

Hur påverkar det nya finansieringssystemet oberoendet för public service?

Det nya finansieringssystemet innebär enbart att avgiften tas in på ett annat sätt än i dag. I övrigt kvarstår systemet i huvudsak oförändrat. Liksom i dag kommer avgiftsmedlen att förvaltas på ett särskilt konto i Riksgäldskontoret och hanteras utanför statsbudgeten. Förslaget bedöms därför inte påverka oberoendet för public service.

Samtidigt genomförs även ett antal förslag som syftar till att stärka oberoendet för public service. Det handlar bland annat om att tillståndsperioderna förlängs till 8 år och läggs fast i lag och att den årliga prövningen av tilldelningen av medel till programföretagen tas bort.

Regeringen har även tillsatt en grundlagsutredning som ska analysera om public service-företagens oberoende är tillräckligt garanterat genom nuvarande reglering eller om oberoendet kan och bör stärkas ytterligare.

Sammantaget innebär detta en förstärkning av oberoendet för public service.

Varför heter det public service-avgift? Myndigheter ska väl använda svenska enligt språklagen?

Begreppet public service har i dagligt tal blivit det vedertagna begreppet för det som också brukar beskrivas som radio- och tv i allmänhetens tjänst. Att använda begreppet public service anser regeringen därför ökar tydligheten i förslaget. Regeringen anser även, liksom public service-kommittén, att begreppet radio och tv i allmänhetens tjänst är starkt förknippat med det traditionella sättet att distribuera och sända program.

Fakta om public service

Vad är public service?

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst som bedrivs självständigt såväl i förhållande till staten som till olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Den centrala uppgiften är att erbjuda ett mångsidigt programutbud som är tillgängligt för alla, speglar mångfalden i hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans.

Public service-företagen är Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.

Hur styrs public service?

Public service regleras på en övergripande nivå genom fleråriga sändningstillstånd och årliga anslagsvillkor som beslutas av regeringen enligt de ramar och den inriktning som riksdagen fastställt. Public service-företagen ägs av en stiftelse – Förvaltningsstiftelsen – vars styrelse består av representanter för alla riksdagens partier.

Ägarfunktionen är dock begränsad i jämförelse med motsvarande funktioner inom näringslivet. Huvuduppgiften för stiftelsen är att utse styrelserna till respektive företag.

Varför är public service viktigt?

En förutsättning för en fungerande demokrati är välinformerade och engagerade medborgare. Det kräver tillgång till oberoende medier som har tillräckligt med resurser och kompetens för att producera nyheter och granskande journalistik av god kvalitet. I Sverige råder en bred politisk enighet om att det vid sidan av kommersiella medier behövs ett starkt och oberoende public service med högt förtroende hos allmänheten.

Syftet med public service-verksamheten är att erbjuda ett mångsidigt programutbud som är tillgängligt för alla, speglar mångfalden i hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans.

Till skillnad från andra medier har public service i uppdrag att vara i allmänhetens tjänst. Public service-företagen bedrivs därför självständigt såväl i förhållande till staten som till olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Programverksamheten omfattas även av krav på saklighet och opartiskhet.

Med sitt breda utbud med allt från nyheter till kultur och underhållning är public service en sammanhållande kraft i samhället. Verksamheten bidrar till att skapa en gemensam utgångspunkt för samtal och till en social sammanhållning som är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.

Särskilt tydlig blir betydelsen av public service i händelser av kriser i samhället. Public service har ett särskilt ansvar att sprida viktig information till allmänheten. Detta tillsammans med det höga förtroendet hos allmänheten innebär att public service blir en viktig samlingspunkt för information i en krissituation.

Hur länge har radio- och tv-avgiften funnits?

En licensavgift för innehav av radio- och senare tv-mottagare har funnits sedan rundradiosändningar startade i Sverige på 1920-talet. Den nuvarande radio- och tv-avgiften fick sin utformning i slutet av 1980-talet.