Life science

Nationell strategi för life science

I den nationella life science-strategin finns 30 målsättningar inom åtta prioriterade områden som bedöms vara särskilt angelägna för att uppnå målet att Sverige ska vara en ledande life science-nation.

Life science-strategin presenterades i december 2019, ett resultat av ett nära samarbete med samverkansprogrammet för hälsa och life science.

Prioriterade områden i life science-strategin

  • Illustration
    Life science-strategins prioriterade områden Illustration Linda Karlsson | Regeringskansliet

    Life science-strategins åtta prioriterade områden

    1. Strukturer för samverkan 2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation 3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling 4. Integrering av forskning och innovation i vården 5. Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa 6. Forskning och infrastruktur 7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande 8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft

  • Foto: AstraZeneca

    1. Strukturer för samverkan

    För att Sverige ska kunna vara en globalt konkurrenskraftig life science-nation är det nödvändigt med bred samverkan.

    Målsättningar för området: 1.1 Stärkt nationell samordning inom life science-området, 1.2 Partnerskap för regional och nationell kraftsamling, 1.3 Norden som globalt ledande life science-hubb.

  • Foto: Science Photo via TT

    2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation

    Systemlösningar för nyttiggörande av hälso- och vårddata är en förutsättning för att Sverige ska kunna leda utvecklingen inom life science.

    Målsättningar inom området: 2.1 Effektivt och säkert utbyte av patientdata, 2.2 Ökat nyttjande av hälsodata för forskning och innovation, 2.3 Effektiv, säker och etisk användning av registerdata, 2.4 Bättre nyttjande av biobanker, 2.5 Uppföljning med hjälp av Real World Data

  • Foto: AztraZeneca

    3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling

    I takt med att precisionsmedicin och AI införs i vården ökar behoven av policyutveckling. Det handlar om att anpassa regelverk, förhållningssätt och arbetssätt för att kunna dra nytta av teknisk utveckling och nya innovationer.

    Målsättningar inom området: 3.1 En effektiv process för implementering av nya terapier, 3.2 Accelererad, säker och etisk policyutveckling, 3.3 Implementering av nya medicintekniska förordningar, 3.4 Ökat fokus på förebyggande insatser och egenvård.

  • Foto: Sahlgrenska

    4. Integrering av forskning och innovation i vården

    Ny kunskap i form av hälsofrämjande metoder, produkter och behandlingar utvecklas och utvärderas bäst där patienterna och brukarna finns och med deras kompetens och medverkan i utvecklingsarbetet.

    Målsättningar inom området: 4.1 Incitament och goda möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning, 4.2 Fler företagsinitierade kliniska studier i svensk hälso- och sjukvård,4.3 Hög kvalitet i kliniska studier, 4.4 Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården.

  • Foto: Viktor Bjurlid, Totalskidskolan

    5. Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa

    Nya hälso- och välfärdstekniklösningar och digitala tjänster har stor potential för bättre hälsa och för att utveckla hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen genom prevention, habilitering och rehabilitering.

    Målsättningar inom området: 5.1 Nyttiggörande av välfärdsteknik, 5.2 Utveckling och samverkan för implementering.

  • Foto: Johan Persson, LU

    6. Forskning och infrastruktur

    Forskning av internationellt ledande kvalitet är betydelsefull för Sveriges utveckling och välstånd i en globaliserad värld.

    Målsättningar inom området: 6.1 Stärkt tvärsektoriell forskning inom life science-området, 6.2 Excellent forskningsinfrastruktur inom life science-området, 6.3 Ökat och breddat nyttjande av forskningsinfrastruktur, 6.4 Stärkta infrastrukturer för datadriven forskning och innovation, 6.5 Ökat svenskt deltagande i EU-program.

  • Foto: Johan Bävman, LU

    7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande

    Kompetensförsörjningen för life science-företag och offentlig sektor måste säkerställas för att Sverige ska kunna hävda sig som en ledande life science-nation.

    Målsättningar inom området: 7.1 Goda möjligheter till livslångt lärande, 7.2 Effektiv samverkan för kompetensförsörjning, 7.3 Sverige ska erbjuda konkurrensmässiga förutsättningar för internationell rekrytering.

  • Foto: Erik Flyg, KI

    8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft

    Investerings- och exportfrämjande är de två grundläggande komponenterna i internationaliseringen av svensk life science.

    Målsättningar inom området: 8.1 Bättre företagsvillkor för forskning och utveckling, 8.2 Ökat främjande för export och investeringar, 8.3 Företagsinkubatorer i världsklass, 8.4 Kontinuerlig omvärldsbevakning, analys och uppföljning.

  1. Life science-strategins åtta prioriterade områden
  2. 1. Strukturer för samverkan
  3. 2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation
  4. 3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling
  5. 4. Integrering av forskning och innovation i vården
  6. 5. Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa
  7. 6. Forskning och infrastruktur
  8. 7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande
  9. 8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft

Aktuellt

  • Nationell samverkan för en ledande life science-nation

    Bildbank
    Bildbank AstraZeneca

    Den 10 november var det åter dags för samverkansgruppen för Hälsa och Life Science att samlas. Genom att koppla samman offentlig sektor, näringsliv och akademi skapas bättre förutsättningar för att möta de samhällsutmaningar Sverige står inför och uppfylla målsättningarna i life science-strategin.

  • Life science-konferens 2022

    Illustration: Regeringskansliet

    Den 17 januari 2022 är det dags för den nationella life science-konferensen där vi tillsammans kommer att uppmärksamma och accelerera arbetet i Sverige för att uppnå målet att vara en ledande life science-nation.

  • Life science-kontoret i Regeringskansliet

    • Life science-kontoret

      Life science-kontoret från vänster: Jenni Nordborg, Katarina Nordqvist, Jenny Carlsson Kraft och Pontus Holm

      Fotograf Linda Karlsson | Regeringskansliet

    • Jenni Nordborg

      Jenni Nordborg | Nationell life science-samordnare

      Fotograf Linda Karlsson | Regeringskansliet

    Jenni Nordborg är utsedd till nationell life science-samordnare. Hon leder arbetet med life science i Regeringskansliet där handläggare från Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet ingår.

  • Videopoddar från Life science-kontoret

    I videopodden "Tillsammans för en ledande life science-nation", samtalar Jenni Nordborg, nationell samordnare och chef för Life science-kontoret, med nyckelpersoner inom life science-sektorn. Life science-strategins åtta prioriterade områden ligger till grund för avsnitten.

Samverkansprogrammet Hälsa och life science

Samverkansprogrammet för Hälsa och life science leds av Jenni Nordborg, nationell samordnare för life science. Inom programmet samlas näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer.

En nationell strategi för life science

Engelsk version: Sweden’s national life sciences strategy

Life science-strategins resultat

I februari 2021 publicerades en sammanställning av hur långt arbetet har kommit inom de åtta prioriterade områdena inom strategin för life science.

Innehåll om Nationell strategi för life science

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 45 träffar.