Nationella upphandlingsstrategin

Som ett led i arbetet med att utveckla de offentliga upphandlingarna har regeringen tagit fram en nationell upphandlingsstrategi. Den innehåller tips och råd om hur upphandlande myndigheter och enheter kan arbeta för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp.

Ansvariga statsråd: Lena Micko
Ansvariga departement: Finansdepartementet

Bättre statistik om offentlig upphandling

Oktober 2019 röstade riksdagen igenom regeringens förslag om bättre statistik om offentlig upphandling till riksdagen. Statistiken kommer bl.a. kunna ge svar på hur omfattande den offentliga upphandlingen är i Sverige och hur vanligt det är att miljö- eller arbetsrättsliga villkor ställs i upphandlingar. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2020 och statistik enligt de nya reglerna ska samlas in från den 1 januari 2021.
- Prop. 2018/19:142 Statistik på upphandlingsområdet

Genvägar

Målgrupper

Nationella upphandlingsstrategin vänder sig främst till företrädare för de statliga myndigheterna men ska också fungera som ett stöd för företrädare och medarbetare på kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter. Förhoppningen är att även andra organisationer och företag inspireras av strategin och får användning av innehållet.

Nationella upphandlingsstrategins inriktningsmål

Foto: Maskot/Folio

1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär

Strategisk användning av upphandling är en förutsättning för att myndigheter ska kunna nå sina verksamhetsmål och göra goda affärer och därigenom bidra till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Betydande vinster kan göras genom en mer ändamålsenlig organisation och en målinriktad upphandlingsprocess.
Foto: Thyra Brandt/Folio

2. Effektiva inköp

Effektiva inköp handlar om att uppnå den bästa affären utifrån behov, kostnad, kvalitet och krav. Eftersom det ofta handlar om stora belopp kan exempelvis en bättre samordning leda till stora besparingar. Effektiva inköp kräver också en väl fungerande uppföljning. En väl fungerande uppföljning är en viktig del i arbetet med att bygga förtroende för upphandlingsmarknader.
Foto: Maskot/Folio

3. En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens

Den offentliga upphandlingen ska vara effektiv och ta tillvara konkurrensen på marknaden. En väl fungerande konkurrens med en mångfald av aktörer, varor och tjänster är avgörande för att den offentliga upphandlingen ska kunna tillgodose samhällets behov.
Foto: Maskot/Folio

4. En rättssäker offentlig upphandling

En väl fungerande offentlig upphandling bygger på att såväl leverantörer som medborgare har tilltro till att rättssäkerheten fungerar. Offentlig upphandling pekas ofta ut som ett riskområde för korruption. I och med att allt fler verksamheter konkurrensutsätts ökar också behovet av att de upphandlande myndigheterna och enheterna vidtar åtgärder för att förebygga korruption och jäv. Genom öppenhet och kommunikation kan missförstånd och onödiga rättsprocesser bäst undvikas.
Foto: Maskot/Folio

5. En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar

Det finns en stor potential i att använda upphandling som ett verktyg för att främja utveckling och innovation. Nya tekniklösningar och innovationer är nödvändiga för att uppnå samhälleliga mål. Genom att använda metoder för innovationsupphandling kan offentlig sektor stimulera utvecklingen av lösningar som inte existerar på marknaden i dag.
Foto: Maskot/Folio

6. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling

Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Med väl utformade krav på varor och tjänster kan offentlig upphandling bli en stark drivkraft för hållbar utveckling. Användningen av miljöanpassad upphandling ska därför öka, särskilt inom produktgrupper med stor miljöpåverkan.
Foto: Maskot/Folio

7. Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle

Sociala hänsyn bör ställas i offentliga upphandlingar där det är möjligt och lämpligt. Det allmänna ska inte medverka till brister i respekten för mänskliga rättigheter eller till social dumpning. Sociala hänsyn kan exempelvis innebära att främja möjligheter till anställning för vissa särskilt utsatta grupper, som personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.