Allmänt om delaktighetsarbetet

Publicerad

Regeringen arbetar för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige. Den långsiktiga målsättningen är att medborgarnas möjligheter att ha insyn i och vara delaktiga i beslut som fattas på EU-nivå ska vara lika god som när det gäller den kommunala, regionala och nationella nivån.

Det svenska EU-medlemskapet innebär att Sverige direkt påverkar och påverkas av de beslut som gemensamt fattas i EU. EU utgör tillsammans med den kommunala, regionala och nationella nivån, en av beslutsnivåerna i Sverige.

EU-samarbetet gör det möjligt för medlemsstaterna att gemensamt möta gränsöverskridande utmaningar och att underlätta vardagen för enskilda människor. Samtidigt upplever många medborgare att de har sämre möjligheter att påverka beslut som fattas på EU-nivån jämfört med den lokala och nationella nivån.

I början av 2016 överlämnades betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) till regeringen. I det framgår bland annat att samråd i Sverige om frågor som beslutas på EU-nivå ofta sker sent i lagstiftningsprocessen, när det är svårt att påverka beslut. Vidare framgår att det finns bristande kunskap om EU – även bland centrala aktörer som lärare, journalister samt förtroendevalda och anställda på kommunal och regional nivå.

Betänkandet pekar även på att den offentliga debatten kring frågor som beslutas på EU-nivå är sporadisk och ofta inleds sent i lagstiftningsprocessen. När de politiska skiljelinjerna inte blir synliga i det offentliga samtalet minskar allmänhetens möjlighet att ta ställning till och försöka påverka sakfrågorna.

I ljuset av resultaten i EU på hemmaplan inledde regeringen ett arbete för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige. Arbetet är långsiktigt och omfattar bland annat satsningar för att stärka kunskapen om EU bland centrala aktörer - som lärare, journalister och förtroendevalda - att förbättra samrådsformerna kring EU-relaterade frågor genom inrättandet av EU-sakråd och att föra en dialog med myndigheterna om deras med samråd och information i EU-arbetet.

Genom EU-handslagen har fler engagerats däribland regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, universitet, studieförbund och ungdomsorganisationer. Deras engagemang har varit och är fortsatt viktigt för att nå ut brett i samhället.