En arbetsmarknad utan brott och fusk

Uppdaterad

Företag som medvetet fuskar för att uppnå konkurrensfördelar bryter ofta mot flera olika lagar och regler. För att motverka det har regeringen tagit flera initiativ, bland annat gett myndigheter i uppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet. Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen har införts för att motverka osund konkurrens. Regeringen har gett uppdrag om myndighetssamverkan för att motverka bland annat organiserad brottslighet och penningtvätt.

Foto: Maskot.

Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet ska intensifieras

Regeringen har gett åtta myndigheter ett uppdrag inom arbetet mot kriminalitet i arbetslivet. I uppdraget ingår bland annat att öka antalet myndighetsgemensamma kontroller och stärka allmänhetens kunskap och förändra attityder mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet.

Pressmeddelande: Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet ska intensifieras

Uppdrag om fortsatt myndighetssamverkan för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

30 miljoner kronor satsas på att motverka arbetslivskriminalitet

Regeringen beslutade i budgetpropositionen för 2021 att Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag ökas permanent med 30 miljoner kronor. Detta ska ge Arbetsmiljöverket tillsammans med andra myndigheter stärkta möjligheter att arbeta fokuserat och gemensamt för att fortsätta stävja fusk, regelöverträdelser och brottslighet på svensk arbetsmarknad. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Pressmeddelande: 30 miljoner kronor satsas på att motverka arbetslivskriminalitet

Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet

Regeringskansliet gav Mikael Sjöberg, generaldirektör, i uppdrag att biträda Arbetsmarknadsdepartementet med att följa upp och analysera arbetet med myndighetsgemensamma kontroller mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet samt utifrån resultatet av den genomförda analysen lämna eventuella förslag på insatser inom området. Promemorian Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet överlämnades i januari 2021.

Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet, Ds 2021:1

Proposition föreslår åtgärder för att hindra fusk med subventionerade anställningar

Regeringen har beslutat om en proposition som föreslår lagändringar som syftar till att förbättra myndigheters förutsättningar för att stoppa felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Pressmeddelande: Proposition föreslår åtgärder för att hindra fusk med subventionerade anställningar

Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, Prop. 2019/20:117

Statens insatser mot arbetskraftsexploatering

Regeringen har beslutat om en skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av statens insatser mot exploatering av arbetskraft. Regeringen anser att en effektiv samverkan mellan myndigheterna är centralt för att motverka att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Regeringens ambitioner för samverkan mot arbetslivskriminalitet har höjts och regeringen har avsatt permanenta medel för detta arbete.

Pressmeddelande: Statens insatser mot arbetskraftsexploatering

Myndighetssamverkan mot fusk och brottslighet i arbetslivet

För att bekämpa fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet krävs åtgärder inom flera politikområden. Regeringen har därför gett åtta myndigheter i uppdrag att utveckla metoderna för myndighetsgemensam kontroll på området. Uppdraget pågick under 2018–2020 och Arbetsmiljöverket samordnade arbetet. I uppdraget ingick också att samråda med arbetsmarknadens parter. Uppdraget är en del av regeringens satsning på resurser för att stärka arbetet för ordning och reda på arbetsmarknaden.

Artikel: Regeringens arbete mot osund konkurrens ger resultat

Pressmeddelande: Ytterligare steg för att stoppa arbetslivskriminalitet

Pressmeddelande: Arbetet mot osund konkurrens stärks med 18 miljoner kronor

Pressmeddelande: Myndigheter får uppdrag att stärka arbetet mot fusk och brottslighet i arbetslivet

Nya åtgärder för att stärka kontrollen vid korttidsarbete

För att förebygga missbruk har nya krav införts vid korttidsarbete. Detta innefattar att arbetsgivare som har en lönesumma som överstiger 400 000 kronor tillsammans med ansökan om godkännande ska lämna ett yttrande från en revisor. Tydligare regler vad gäller vinstutdelningar har även införts.

Pressmeddelande: Fortsatt möjlighet till korttidspermittering och nya åtgärder för att stärka kontrollen

Promemoria: Stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Statsbidrag till arbetsmarknadens parter för att stärka arbetet mot fusk och brottslighet i arbetslivet

Regeringen har beslutat en förordning som innebär att arbetsmarknadens parter får möjlighet att söka statsbidrag hos Arbetsmiljöverket. Syftet med bidraget är att främja att parterna deltar i att utveckla metoder för myndighetsgemensamma kontroller för att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet. Medel har fördelats för både 2018 och 2019.

Pressmeddelande: Statsbidrag till arbetsmarknadens parter för att stärka arbetet mot fusk och brottslighet i arbetslivet

Krafttag för ordning och reda på vägarna med skärpt beställaransvar

I dag finns problem med olagliga yrkestransporter, osund konkurrens och företag som dumpar villkoren. För att komma till rätta med problemen har regeringen beslutat om skärpta regler för beställare av internationella gods- och busstransporter och så kallade cabotagetransporter. Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2018.

Pressmeddelande: Ökat beställaransvar för internationella transporter och ökade befogenheter för tulltjänstemän

Beställaransvar för ordning och reda på vägarna, prop. 2017/18:209

Myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet

Sedan 2009 har tolv myndigheter, på regeringens uppdrag, samverkat mot organiserad brottslighet. I december 2015 presenterade regeringen en samlad insats mot organiserad brottslighet. Bland annat fick de tolv myndigheterna inom och utanför rättsväsendet i uppdrag att utveckla sin samverkan. I september 2017 slutredovisade de uppdraget. Myndigheterna har, i och med uppdraget, bland annat riktat insatser mot organiserad brottslighet i utsatta områden. De bedriver också operativa insatser mot fler brottsområden och har infört ett brottsförebyggande perspektiv i sitt arbete.

Följande myndigheter ingår i samverkan: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Pressmeddelande: Slutredovisning av uppdrag om myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet 

Enligt punkt 8 i regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminalitet ska det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet förstärkas. Styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet ska vidareutvecklas och tydliggöras genom att uppdrag förs in i berörda myndigheters instruktioner. Ändringarna trädde i kraft den 31 mars 2020. Pilotprojekt ska genomföras i ett antal särskilt utsatta områden för att exempelvis slå mot strategiska personers ekonomiska och näringsrelaterade brottslighet. Uppdragen ska samordnas av Polismyndigheten respektive Skatteverket och redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2021.

34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten

Pressmeddelande: Myndighetsgemensamt arbete mot grov och organiserad brottslighet förstärks

Pressmeddelande: Regeringen inrättar pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet

Myndighetssamverkan mot penningtvätt

Under senare år har ett antal lagstiftningsändringar skett på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, både på det administrativa och det straffrättsliga området. Hoten och utmaningarna ändrar sig hela tiden och det finns därför ett behov av en kontinuerligt löpande översyn av ett antal regelverk för att stärka de förhindrande och förebyggande åtgärderna.

Artikel: Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 

Utredning om arbetskraftsinvandring

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över det svenska systemet för arbetskraftsinvandring. Syftet är att göra det lättare för högkvalificerade att jobba i Sverige, samtidigt som det tas ett brett grepp om problemen med missbruk och exploatering. Utredaren har bland annat i uppdrag att kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder. Utredaren ska också lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet för arbetskraftsinvandring.

I februari 2021 överlämnade Utredningen för arbetskraftsinvandring ett delbetänkande som bland annat innehåller förslag om utökade kontroller av arbets­krafts­invandrares villkor. Betänkandet har skickats ut på remiss.

SOU 2021:5 Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring

Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Den 1 januari 2020 infördes skärpta regler om företagsbot. Bland annat utvidgades tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot till att avse fler sorters verksamheter, och maximibeloppet för en företagsbot höjdes från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Lagändringarna syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt och modernt, och till att ge företag tydliga incitament att organisera sig på ett sådant sätt att risken för brott i verksamheten minskas. 

Prop. 2018/19:164 Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag 

Proposition om arbetsplatsinspektioner för polisen

Polismyndigheten ska få genomföra stickprovsinspektioner på arbetsplatser inom riskbranscher för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Straffavgiften för arbetsgivare som utnyttjar den här typen av arbetskraft dubbleras också. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2018.

Prop. 2017/18:176 Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner

Straffrättsligt skydd mot människohandel och människoexploatering

För att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete och tiggeri infördes den 1 juli 2018 ett nytt gradindelat brott i brottsbalken, människoexploatering. Brottet består i att genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploatera en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri. Om brottet har avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande av annan, kan dömas för grov människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst två och högst tio år.

Prop. 2017/18:123 Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering

Utredning om kvalificerad välfärdsbrottslighet

Grunden för en modern välfärdsstat som Sverige är att välfärden kommer alla till del. Alla ska betala skatt efter förmåga och få stöd när man behöver det. Men det kräver att alla medborgare litar på välfärden och att den inte kan missbrukas. Regeringen gav i september 2015 en utredare i uppdrag att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet och föreslå åtgärder för att motverka att bidrag och förmåner hamnar i händerna på kriminella. I maj 2017 lämnade utredaren sin rapport som varit ute på remiss och regeringen förbereder nu sina förslag till lagändringar.

Pressmeddelande: Utredare lämnar förslag på hur brottslighet mot välfärdssystemen ska stoppas

Krav på elektronisk betalning för rätt till rut- och rotavdrag, lagrådsremiss