Parisavtalet

Under natten mot onsdag nådde EU:s klimat- och miljöministrar en uppgörelse om de lagförslag som reglerar hur EU ska leva upp till målet om att utsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030.

Den 28 juni träffar klimat- och miljöminister Annika Strandhäll sina europeiska kollegor i Luxemburg under EU:s miljöråd. Ministrarna ska bl.a. enas om fem lagförslag som tillsammans genomför EU:s mål om att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Lagförslagen är avgörande för att EU ska göra sin del i genomförandet av Parisavtalet.

På förfrågan från USA har Sverige nu gått med i First Movers Coalition (FMC). Sverige kommer även att sitta med i dess styrelse. FMC samlar företag och länder som går före i klimatomställningen genom att driva på utvecklingen av klimatsmarta produkter. Fyra svenska storföretag ingår redan i koalitionen.

De nordiska miljö- och klimatministrarna har idag antagit deklarationer om både grön sjöfart och budskap inför förhandlingarna inom FN-konventionen för biologisk mångfald. Ministrarna har också kommit överens om fortsatt hög ambition i arbetet med att ta fram ett globalt avtal mot plastföroreningar.

Den 3 maj möts Nordens miljö- och klimatministrar i Oslo. Ministrarna ska bland annat diskutera hur de nordiska länderna kan bidra till hög ambition i internationella förhandlingar om biologisk mångfald, klimat och framtagandet av ett rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar.

På lördagskvällen den 13 november avslutades FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Mötets huvudsakliga framgångar blev att länder uppmuntras skärpa sina klimatmål redan nästa år, att stödet för klimatanpassning ska fördubblas till 2025 och att fossila bränslens roll i klimatomställningen för första gången omnämns.

På COP26 i Glasgow anslöt sig Sverige idag till Beyond Oil and Gas Alliance (BOGA). Det är ett initiativ med målet att mobilisera länder som har beslutat eller kommer att besluta om åtgärder för att hindra olje- och gasproduktion.

De nordiska miljö- och klimatministrarna träffas i dag i Köpenhamn för att diskutera hur de tillsammans kan driva på för ett ambitiöst utfall från det pågående klimatmötet COP26 i Glasgow. Även frågor om en global överenskommelse om plast och planerna för konferensen Stockholm+50 står på agendan.

Mellan den 31 oktober och 12 november pågår FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow där världens länder samlas för att förhandla om det globala klimatarbetet under Parisavtalet. Länderna ska bland annat förhandla om regler för handel med utsläppsminskningar och hur länderna ska rapportera sina utsläpp. Mötet kommer också att fokusera på hur ländernas klimatåtaganden svarar mot Parisavtalets temperaturmål.

Anförande av miljö- och klimatminister Per Bolund vid FN:s tematiska debatt om klimatet som hölls med anledning av det kommande COP26 i Glasgow. Talet hölls på engelska. Det talade ordet gäller.

Inför FN:s klimatmöte COP26 hålls ett ministermöte med syfte att förbereda förhandlingarna inom prioriterade frågor. Miljö- och klimatminister Per Bolund har fått i uppgift att leda diskussioner om klimatfinansiering.

Idag hade klimatkollegiet sitt fjärde möte som leddes av statsminister Stefan Löfven. Under mötet gjordes en internationell utblick och mot bakgrund av IPCC:s senaste rapport diskuterades Sveriges klimatarbete utifrån de senaste vetenskapliga rönen samt hur Sverige kan nå negativa utsläpp. Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, var inbjuden att inleda dagens tema.

Regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna är överens om att stödja SAS att få tillgång till likviditet motsvarande 1,5 miljarder kronor. Eventuellt stöd från svenska staten förutsätter att EU-kommissionen godkänner åtgärderna och motsvarande stöd från den danska staten.

När miljö- och klimatminister Isabella Lövin träffar sina kollegor i Bryssel 17 december ska de ta beslut om en klimatlag för EU. Ministrarna ska också komma överens om EU:s bidrag för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Sverige har lämnat in sin långsiktiga klimatstrategi till FN. Strategin är en del av Sveriges arbete under Parisavtalet och innehåller ambitiösa utsläppsmål och åtgärder som ska driva på klimatomställningen i Sverige i linje med Parisavtalets mål.

För fem år sedan samlades världens ledare i Paris för att underteckna Parisavtalet – ett historiskt och rättsligt bindande klimatavtal som ska driva på klimatomställningen och skapa en hållbar framtid. Under de fem år som gått har Parisavtalet hjälpt till att förändra hur världen hanterar klimatfrågan. Politiker och företagsledare har vidtagit klimatåtgärder i aldrig tidigare skådad omfattning. Trots detta är de globala utsläppen för höga och vi rör oss mot en global temperaturhöjning på över 3 grader, med oåterkalleliga effekter till följd. Vi står idag vid ett vägskäl mellan två olika globala samhällssystem – ett som fortsatt bygger på fossila bränslen och ett som bygger på hållbara, långsiktigt klimatsmarta lösningar. Möjligheten att nå Parisavtalets mål hänger nu på vilken riktning världens nationer väljer att ta.

Sveriges unga har ett stort engagemang i klimatfrågan. För att möta det engagemanget träffade miljö- och klimatminister Isabella Lövin tio ungdomsklimatorganisationer den 25 november för att diskutera klimatambition och inriktningen för högnivåmötet Stockholm+50 ur ett ungdomsperspektiv.

Idag hölls ett högnivåmöte inom den globala ledarskapsgrupp som Sverige och Indien lanserat för att driva på klimatomställningen inom den tunga industrin. Vid mötet enades gruppens medlemmar om en rad ambitiösa åtaganden som ska bidra till fossilfrihet och netto-noll-utsläpp senast 2050.

Vid ett högnivåmöte för den tunga industrins klimatomställning annonserade miljö- och klimatminister Isabella Lövin att Sverige avser bidra med totalt 300 miljoner kronor till ett nytt och innovativt program för industriomställning inom världsbankens klimatinvesteringsfond, Climate Investment Fund (CIF).

Den 1 december hålls det andra högnivåmötet inom den globala ledarskapsgruppen för industriomställning (LeadIT). I gruppen ingår länder och företag som gemensamt ska arbeta för att snabba på klimatomställningen inom tung industri med målet att nå netto-noll utsläpp senast 2050.