Parisavtalet

Regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna är överens om att stödja SAS att få tillgång till likviditet motsvarande 1,5 miljarder kronor. Eventuellt stöd från svenska staten förutsätter att EU-kommissionen godkänner åtgärderna och motsvarande stöd från den danska staten.

När miljö- och klimatminister Isabella Lövin träffar sina kollegor i Bryssel 17 december ska de ta beslut om en klimatlag för EU. Ministrarna ska också komma överens om EU:s bidrag för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Sverige har lämnat in sin långsiktiga klimatstrategi till FN. Strategin är en del av Sveriges arbete under Parisavtalet och innehåller ambitiösa utsläppsmål och åtgärder som ska driva på klimatomställningen i Sverige i linje med Parisavtalets mål.

För fem år sedan samlades världens ledare i Paris för att underteckna Parisavtalet – ett historiskt och rättsligt bindande klimatavtal som ska driva på klimatomställningen och skapa en hållbar framtid. Under de fem år som gått har Parisavtalet hjälpt till att förändra hur världen hanterar klimatfrågan. Politiker och företagsledare har vidtagit klimatåtgärder i aldrig tidigare skådad omfattning. Trots detta är de globala utsläppen för höga och vi rör oss mot en global temperaturhöjning på över 3 grader, med oåterkalleliga effekter till följd. Vi står idag vid ett vägskäl mellan två olika globala samhällssystem – ett som fortsatt bygger på fossila bränslen och ett som bygger på hållbara, långsiktigt klimatsmarta lösningar. Möjligheten att nå Parisavtalets mål hänger nu på vilken riktning världens nationer väljer att ta.

Sveriges unga har ett stort engagemang i klimatfrågan. För att möta det engagemanget träffade miljö- och klimatminister Isabella Lövin tio ungdomsklimatorganisationer den 25 november för att diskutera klimatambition och inriktningen för högnivåmötet Stockholm+50 ur ett ungdomsperspektiv.

Idag hölls ett högnivåmöte inom den globala ledarskapsgrupp som Sverige och Indien lanserat för att driva på klimatomställningen inom den tunga industrin. Vid mötet enades gruppens medlemmar om en rad ambitiösa åtaganden som ska bidra till fossilfrihet och netto-noll-utsläpp senast 2050.

Vid ett högnivåmöte för den tunga industrins klimatomställning annonserade miljö- och klimatminister Isabella Lövin att Sverige avser bidra med totalt 300 miljoner kronor till ett nytt och innovativt program för industriomställning inom världsbankens klimatinvesteringsfond, Climate Investment Fund (CIF).

Den 1 december hålls det andra högnivåmötet inom den globala ledarskapsgruppen för industriomställning (LeadIT). I gruppen ingår länder och företag som gemensamt ska arbeta för att snabba på klimatomställningen inom tung industri med målet att nå netto-noll utsläpp senast 2050.

Pandemin fortsätter att begränsa möjligheten att mötas för regelrätta internationella klimatförhandlingar. Miljödepartementet har därför bett Stockholm Environment Institute (SEI) undersöka förutsättningarna för virtuella klimatförhandlingar, med särskilt fokus på utvecklingsländernas deltagande.

Regeringens nyinrättade klimatkollegium som leds av statsminister Stefan Löfven har idag sammanträtt för första gången. Mötet skedde digitalt.

I dag, tisdag 13 oktober, deltar Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, i ett digitalt event som anordnas av FN:s miljöprogram (UNEP). Matilda Ernkrans kommer att medverka i ett panelsamtal om vad universitet och högskolor kan göra för att möta klimatförändringarna och främja en hållbar utveckling.

Den 5 mars träffar miljö- och klimatminister Isabella Lövin sina EU-kollegor för årets första miljörådsmöte där de ska diskutera EU-kommissionens gröna giv och en klimatlag för EU. De förväntas också anta EU:s långsiktiga klimatstrategi om klimatneutralitet till 2050 under Parisavtalet.

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige och elva andra medlemsländer kommissionen att redogöra för hur EU ska visa ledarskap i klimatomställningen och öka sin ambition inför och under höstens FN-klimatmöte.

På Sveriges initiativ samlas idag flera EU-medlemsstater i Stockholm för ett möte om hur de gemensamt kan stärka världshandelsorganisationen WTO och det multilaterala handelssystemet.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 om en ny femårig strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland. Strategin ska bidra till stärkta förutsättningar för en demokratisk utveckling i Ryssland, stärkt yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Verksamheten inom ramen för strategin ska även bidra till en förbättrad miljö och ett fördjupat klimatarbete i bland annat Östersjöområdet. En viktig målsättning är bredare relationer mellan Sverige och Ryssland, med särskild betoning på mellanfolkligt samarbete.

Idag presenterar utrikesminister Ann Linde regeringens utrikespolitiska deklaration i riksdagen. Deklarationen, som sammanfattar regeringens utrikespolitiska prioriteringar för år 2020, innehåller bland annat en nyhet om ett stärkt arbete mot organiserad brottslighet. I deklarationen märks också ett starkare fokus på säkerheten i Europa inför det svenska ordförandeskapet i OSSE år 2021.

Regeringens utrikesdeklaration presenterades av utrikesminister Ann Linde vid 2020 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 12 februari. Det talade ordet gäller.

Naturvårdsverket ska med hjälp av SMHI utreda hur information och utbildningar om klimatförändringarna kan förbättras. Uppdraget kopplar till artikel 12 i Parisavtalet och är en del i Sveriges genomförande av Parisavtalet.

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att utreda och redogöra för Sveriges möjligheter och förutsättningar för genomförandet av Parisavtalets artikel 12. Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att också upprätta och kontinuerligt ansvara för digital information om Parisavtalet.