Parisavtalet
I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder och ska börja gälla senast år 2020. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet trädde i kraft i november 2016 och nu fortsätter arbetet med att genomföra avtalet. På den här sidan samlar vi all information om regeringens arbete kring Parisavtalet.
- Ansvariga statsråd
- Isabella Lövin
- Ansvariga departement
- Miljö- och energidepartementet
Vad innebär det nya klimatavtalet?
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 1. Parisavtalet
Miljö- och energidepartementet har tagit fram infografik som i korta drag beskriver vad klimatavtalet från Paris innebär. Klicka på rubrikerna till höger för att ta del av infografiken.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 2. Globalt avtal
Avtalet binder alla länder och börjar gälla senast år 2020.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 3. Temperaturmål
Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 4. Stöd till fattigare länder
Fattiga länder ska få hjälp med att begränsa sina utsläpp och anpassa sina samhällen till ett förändrat klimat. Stödet kan bestå av finansiering, tekniköverföring eller kapacitetsutbyggnad.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 5. Ambitionen ska öka
Vart femte år ska varje lands klimatplan ses över och på sikt ska ländernas ambitioner öka. Den första översynen sker år 2023.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 6. Transparens
Länderna ska ha ett gemensamt system för transparens, så att det går att följa hur det går för varje land.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 7. Länder sätter egna mål
Alla länder ska ha en klimatplan med mål de själva bestämmer. Planerna kommer skilja sig åt mellan rika och fattiga länder, särskilt i början. På sikt ska de bli mer lika.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 8. Långsiktigt mål
De globala utsläppen ska ner till noll under andra halvan av detta århundrade.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 9. Flera sätt att minska utsläppen
Länder ska främst minska sina utsläpp på hemmaplan. Länder kan också uppfylla sina åtaganden genom att finansiera klimatprojekt i fattigare länder. Tillvägagångssättet kallas flexibla mekanismer.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 10. Kontrollsystem
Alla länder ska redovisa sina utsläpp till FN. Det kommer finnas regler för hur och vad länderna ska redovisa. Redovisningskraven blir inte lika strikta för fattiga länder.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 11. Hjälp i genomförandet
En kommitté ska se till att länderna gör det de lovat. Kommittén ska bygga kunskap och hjälpa länderna att nå sina mål.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 12. Finansiering
Det finansiella stödet för klimatinsatser i fattiga länder ska öka. År 2020 ska stödet uppgå till 100 miljarder och det ska vara miniminivå per år fram till år 2025. Rika länder måste ge finansiellt stöd. För fattigare länder är det frivilligt att bidra.
-
Illustration: Miljö- och energidepartementet 13. Uppföljning
År 2025 ska länderna utvärdera det finansiella stödet och anta en ny plan för kommande år.
Nyheter om Parisavtalet
Flera positiva beslut vid FN:s klimatmöte COP 23 i Bonn
FN:s klimatmöte COP23 i Bonn har avslutats. Viktiga steg har tagits i arbetet med att utforma Parisavtalets regelverk.
Isabella Lövin berättade om det klimatpolitiska ramverket på COP23
I juni antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. På COP23 arrangerade Sverige ett välbesökt sidoevent om ramverket. Klimatminister Isabella Lövin berättade hur ramverket lägger grunden för Sveriges fortsatta klimatarbete.
Havsfrågan allt mer relevant i klimatförhandlingarna
Klimatförändringarnas inverkan på havet riskerar att slå hårt mot de miljoner människor som lever i kustnära områden, eller de människor som på olika vis är beroende av havet i sin försörjning. Särskilt utsatta är små önationer som Fiji, och havsfrågan har därför fått extra fokus vid FN:s klimatmöte COP23 där Fiji är ordförandeland.
Sverige ökar klimatstöd till de mest utsatta
Under klimatförhandlingarna i Bonn är finansiering för klimatåtgärder i utvecklingsländer en viktig fråga. I Parisavtalet finns åtaganden som innebär att stöd behöver skalas upp.
Sverige ratificerar Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod
Sverige har idag ratificerat Kytotoprotokollets andra åtagandeperiod. Det innebär rättsligt bindande utsläppsbegränsningar fram till och med 2020 då Parisavtalets första åtagandeperiod börjar.
Sverige och Frankrike förenar sina krafter för ett snabbt genomförande av Parisavtalet
Sveriges vice statsminister Isabella Lövin och den franske statssekreteraren Brune Poirson träffades i dag i Stockholm för att komma överens om gemensamma insatser som kan påskynda genomförandet av klimatavtalet från Paris. Mötet ägde rum en vecka efter EU-överenskommelsen om medlemsstaternas klimatmål, och direkt efter det förberedande sammanträdet i Fiji inför de kommande globala klimatförhandlingarna.
Genombrott i förhandlingar om EU:s klimatmål
Efter år av förhandlingar enades idag EU:s ministerråd om ansvarsfördelningen för hur EU:s klimatmål för 2030 ska nås. Alla medlemsstater gav sitt stöd till överenskommelsen som innehåller åtaganden om utsläppsminskningar för alla EU-länder.
Sverige manar EU till högre klimatmål för att uppfylla Parisavtalet
På fredag den 13 oktober träffas EU:s klimat- och miljöministrar i Luxemburg. Rådet förväntas anta EU:s gemensamma position inför FN:s klimattoppmöte (COP 23) i Bonn i november. De förväntas också besluta om förslag för att uppnå EU:s klimat-och energimål till 2030. Dessutom ska EU:s positioner fastslås inför FN:s toppmöte kring miljö (UNEA3). Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, representerar Sverige i mötet.
Historisk klimatreform för Sverige
Riksdagen har röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Klimatlagen och nya klimatmål ska ge Sverige en ambitiös, långsiktig och stabil klimatpolitik, som bidrar till att Parisavtalets målsättningar kan förverkligas. Klimatlagen träder i kraft 1 januari 2018.
Framsteg på klimatmötet i Marrakech
Årets klimatmöte i Marrakech har avslutats. Resultatet är positivt och tar genomförandet av Parisavtalet framåt.
Historiskt första partsmöte under Parisavtalet
Tack vare den snabba ratifikationen av Parisavtalet kunde avtalet träda i kraft inför FN:s klimatmöte COP22 i Marrakech. Det gjorde att man på COP22 kunde hålla det första Partsmötet under Parisavtalet, vilket är långt tidigare än någon kunnat tro.
Intervju miljöminister Karolina Skog från COP22 i Marrakech
Miljöminister Karolina Skog besökte FN:s klimatmöte COP22 i Marrakech. Där deltog hon i flera paneldiskussioner om hur städer påverkas av det förändrat klimat och vilken roll städerna har i klimatarbetet.
Nationellt anförande av Isabella Lövin under COP22
Isabella Lövin i paneldiskussion om havets koppling till klimatfrågan
Isabella Lövin medverkade under måndagen i ett sidoevent under FN:s klimatmöte COP22 om havens roll för klimatet. Övriga paneldeltagare var Palaus president Tommy Remengesau Jr. och Marockos miljöminister Hakima El Haite.
Högtidlighållande av ikraftträdande av Parisavtalet
Den 7 november bjöd Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, in till ett högtidlighållande av ikraftträdandet av klimatavtalet från Paris.
Parisavtalets genomförande i fokus under FN:s årliga klimatmöte
Mellan den 7-18 november pågår FN:s klimatmöte COP22 i Marrakesh, Marocko. Mötet är det första av sitt slag sedan Parismötet förra året där världens länder för första gången enades om ett gemensamt klimatavtal. Under COP22 fortsätter det omfattande arbetet med att genomföra Parisavtalet.
Sverige ratificerar klimatavtalet från Paris
Riksdagen har nu godkänt Parisavtalet och idag fattade regeringen det formella beslutet att ratificera avtalet.
EU överens och har ratificerat klimatavtalet från Paris
Vid ett extrainsatt miljörådsmöte i Bryssel den 30 september beslutade EU:s medlemsstater om EU:s ratificering av klimatavtalet från Paris. Europarlamentet godkände detsamma den 4 oktober. Härigenom ges förutsättningar för att Parisavtalet ska kunna träda i kraft innan klimattoppmötet i Marrakesh i november.
Efter förhandlingar i Bonn: Första steget i genomförandet av klimatavtalet från Paris
Parisavtalets anda består och det första formella förhandlingsmötet efter Paris har genomförts. Olika åsikter finns om hur detaljerade regelverk och riktlinjer ska etableras, men det råder en bred samsyn om vikten av att värna om det nya avtalet.
Nya former för klimatfinansiering ger starkare klimatarbete globalt
Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att analysera vilken roll nya typer av internationella klimatinsatser kan ha i genomförandet av klimatavtalet från Paris. Uppdraget ska genomföras tillsammans med SIDA och Naturvårdsverket.
Sverige skriver under klimatavtalet från Paris
Klimat- och miljöminister Åsa Romson har signerat klimatavtalet från Paris. Det skedde vid en ceremoni i New York som FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon bjudit in till och som upp emot 170 länder deltog i. Signeringen är ett första steg i att genomföra avtalet, varje land måste även ratificera eller godkänna avtalet innan det formellt träder i kraft.
Klimatförhandlingarna i mål - nytt klimatavtal på plats
Världens länder har enats om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Beslutet kom efter svåra slutförhandlingar vid klimatmötet COP21 i Paris. Det nya avtalet blir ramverket för ländernas klimatarbete under lång tid framöver.
För att navigera med tangentbord i sökfilter använder du en kombination av TAB, RETUR och PIL tangenterna. Initialt TABBAR du dig in i filtermodulen. Med fokus på flikarna använder du dig av piltangenterna för att gå mellan flikarna. För att kliva ned i en önskad flik använd TAB
