Korttidsarbete

Uppdaterad

Korttidsarbete innebär att anställda går ner i arbetstid under en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. Reglerna innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbetet. För att använda korttidsarbete måste både arbetsgivare och arbetstagare vara överens om det. Från och med den 1 oktober 2021 gäller det ordinarie systemet för stöd vid korttidsarbete. Det tillfälligt förstärkta stödet för korttidsarbete upphörde att gälla den 30 september 2021.

Tillfälligt slopad karenstid

I lagen om stöd vid korttidsarbete finns en bestämmelse som säger att en arbetsgivare som mottagit stöd vid korttidsarbete på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter inte kan godkännas för stöd på nytt förrän tidigast 24 kalendermånader efter att den tidigare stödperioden löpt ut. Regeringen har i en extra ändringsbudget föreslagit till riksdagen att denna karenstid tillfälligt ska slopas.

Förslaget innebär att företag som fått stöd under pandemin från den 1 april 2022 kan ansöka om det ordinarie stödet vid korttidsarbete, även om företaget befinner sig inom den karenstid som normalt sett gäller. I det ordinarie stödet står staten för en tredjedel av arbetsgivarens kostnad för arbetstidsminskningen och den maximala arbetstidsförkortningen uppgår till 60 procent av ordinarie arbetstid. Stöd ska kunna beviljas med tillämpning av den slopade karenstiden för stödmånader från och med december 2021. Ansökningar om korttidsstöd med hänvisning till den slopade karenstiden ska prövas av Skatteverket från och med den 1 april.

För företag som vill ansöka om stödet

Skatteverket tar över handläggningen av nya ärenden om stöd från och med 1 april. Ansökningar om korttidsstöd med hänvisning till den slopade karenstiden ska prövas av Skatteverket.

Det här är stöd vid korttidsarbete

Korttidsarbete kan användas när företag drabbas av tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem till följd av något oväntat. I praktiken innebär det att anställda går ner i arbetstid under en period samtidigt som staten lämnar ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbetet. Anställda får behålla en del av sin ordinarie lön under korttidsarbetet samtidigt som företagets personalkostnader minskar. För att använda korttidsarbete måste både arbetsgivare och arbetstagare vara överens om det. I det ordinarie stödet står staten för en tredjedel av arbetsgivarens kostnad för arbetstidsminskningen och den maximala arbetstidsförkortningen uppgår till 60 procent av ordinarie arbetstid.

Reglerna om korttidsarbete är en permanent lagstiftning som har tillämpats i Sverige sedan den 16 mars 2020. Regelverket kommer att finnas kvar även efter pandemin.

Exempel

Stödet innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som får gå ned i arbetstid till 40 procent behåller 84 procent av sin lön, det vill säga ca 27 468 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader med 29,3 procent, från ca 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 30 369 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 5 729 kronor som motsvarar 33 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Kostnadsfördelning för arbetstidsminskningen enligt det ordinarie stödet vid korttidsarbete

Nivå Arbetstids­minskning Löneminskning Arbetsgivare Staten Arbetsgivarens minskade lönekostnad 
1 20% 12% 1% 7% 19%
2 40% 16% 11% 13% 29%
3 60% 20% 20% 20% 40%

Förstärkt nivå under perioden mars 2020 – september 2021

Under 2020 och januari-september 2021 var stödet förstärkt på så sätt att den så kallade subventionsgraden, det vill säga hur stor andel av kostnaden för arbetstidsminskningen som staten står för, var högre jämfört med den ordinarie nivån i lagen. Under 2020 och under januari-september 2021 var subventionsgraden 75 procent. Den ordinarie nivån är 33 procent.

Under januari – september 2021 fanns det en möjlighet för företagen att minska arbetstiden för de anställda med upp till 80 procent. Detta var även möjligt under maj, juni och juli 2020. Vanligtvis är den maximala arbetstidsförkortningen 60 procent.

Frågor och svar

Finansdepartementets senaste prognos visar att stödet kommer att kosta omkring 35,1 miljarder kronor 2020 och 13,1 miljarder kronor 2021.

Korttidsarbete innebär att staten ger ekonomiskt stöd så att personal kan gå ner i arbetstid istället för att bli uppsagda. Under delar av 2020 och 2021 har staten stått för en större del av kostnaden jämfört med det ordinarie stödet vid korttidsarbete och då har det kallats för korttidspermittering.

Reglerna om korttidsarbete är en permanent lagstiftning som har tillämpats i Sverige från den 16 mars 2020. Regelverket kommer att finnas kvar även efter pandemin.

Fram till september 2021 gällde tillfälliga bestämmelser om ett förstärkt stöd som infördes med anledning av pandemin.

Enligt en förordning är lönetaket 44 000 kronor.

Nej, endast ordinarie kontant lön omfattas av stödet.

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, föreningar och stiftelser. Ensamföretagare i enskild firma kan inte få stödet eftersom de inte är anställda. Det finns andra stöd för enskilda firmor.

Arbetstagare som har varit anställda under den så kallade jämförelsemånaden, vilken som huvudregel infaller tre månader innan handläggande myndighet beslutat om att godkänna arbetsgivaren för stöd, kan omfattas av stödet. För perioden 1 december 2021 – 31 januari 2022 har dock regeringen föreslagit särskilda regler om jämförelsemånaden, som föreslås vara november 2021 för denna period.

En annan förutsättning för att få stöd är att arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för arbetstagaren under stödmånaden.

Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj omfattas inte av stödet.

Handläggande myndighet är Tillväxtverket. Regeringen har dock föreslagit att Skatteverket ska vara ansvarig myndighet från och med 1 april 2022. Tillväxtverket ansvarar dock för ärenden som har inletts hos Tillväxtverket genom en ansökan om godkännande före 1 april.