Så arbetar regeringen för en god utbildning under pandemin

Uppdaterad

Covid-19-pandemin är en kris för hela världen och en prövning både för det svenska samhället och för oss som individer. Regeringen vidtar åtgärder och fattar beslut för att minska de negativa effekterna för individer och samhälle. Kunskapen om viruset ökar hela tiden och samtliga åtgärder och beslut utvärderas löpande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Under hela pandemin har Utbildningsdepartementet samrått med experter, utbildningsaktörer, ansvariga myndigheter och organisationer, företrädare för skolhuvudmän, arbetstagarorganisationer och elev- och studentorganisationer för att få kunskap om hur viruset har påverkat verksamheterna och kartlägga vilka behov som finns.

Översikt:

Viktigt för barn, elever och samhället att förskolor och skolor hålls öppna

Gymnasieelever och vuxna studerande är bättre rustade att klara distansundervisning

Möjligheter att anpassa undervisningen i grund- och gymnasieskolan även efter pandemin

Tryggt studiestöd även under ändrade förutsättningar

Universitet och högskolor har ställt om för att hjälpa vården

Satsning på extra högskoleprov 2021-2023

Fler utbildningsplatser för omställning på arbetsmarknaden

Satsningar för studenter under pandemin


Viktigt för barn, elever och samhället att förskolor och skolor hålls öppna

Regeringens linje har hela tiden varit att förskolor och skolor så långt som möjligt ska vara öppna, eftersom elever har rätt till utbildning även under en pandemi. Därtill är förskolan och skolan en viktig plats för barn och ungdomar. Stängda skolor kan leda till ett stort kunskapstapp som kan få negativa effekter under en lång tid framöver och påverka elevernas långsiktiga hälsa. För barn och elever som lever i en utsatt situation hemma är förskolan och skolan dessutom en särskilt viktig plats som ger trygghet i vardagen.

Den 19 mars 2020 beslutade riksdagen om en ny lag som bland annat ger regeringen möjlighet att stänga förskolor och skolor och samtidigt säkrar omsorg för barn till vårdnadshavare som deltar i samhällsviktiga verksamheter. Regeringen har ännu inte beslutat att stänga förskolor, skolor eller annan verksamhet på skolområdet med stöd av lagen.

Att stänga förskolor och grundskolor ger allvarliga konsekvenser för samhället. Många av de personer som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga verksamheter är föräldrar, och med stängda förskolor och grundskolor finns det risk att många av dem inte kan gå till jobbet. Det finns också en risk att föräldrar skulle känna sig tvungna att ta hjälp av mor- och farföräldrar, som kan tillhöra de grupper som har rekommenderats att minimera sina sociala kontakter.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat att få barn och unga har drabbats allvarligt av covid-19. Barn och unga får ofta mildare symtom än vuxna och har liten risk att behöva vårdas på sjukhus till följd av sjukdomen. Eftersom barn får mildare symtom är Folkhälsomyndighetens bedömning att de sannolikt smittar i lägre utsträckning än vuxna.

Nytt regelverk för att ge elever rätt till utbildning under rådande omständigheter

För att underlätta för huvudmännen har regeringen under pandemin fattat beslut om tillfälliga bestämmelser som innebär att det går att anpassa verksamheten på olika sätt som vanligtvis inte är möjligt enligt skollagen.

Den 13 mars 2020 beslutade regeringen om en ny förordning om utbildning på skolområdet. Förordningen skulle ursprungligen ha gällt till den 30 juni 2021, men den 18 februari 2021 beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden ytterligare drygt ett år, till den 31 juli 2022.

Förordningen gäller för förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och viss annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta. Syftet med förordningen är att ge huvudmän bättre förutsättningar att ge eleverna den utbildning de har rätt till, trots pandemin, exempelvis om huvudmannen i samråd med smittskyddsläkare har beslutat om att stänga skolan för att motverka smittspridning eller på grund av hög frånvaro bland personalen. Med förordningen blev det till exempel möjligt att erbjuda fjärr- eller distansundervisning vid behov, men också att flytta undervisningstid i ett ämne till ett högre stadium. Det blev även möjligt att förlänga skoldagarna, att förlägga undervisningstid på helger och att förlänga terminen. Under pandemin har förordningen ändrats flera gånger för att anpassas efter rådande förhållanden.

För att lätta på lärarnas arbetsbörda beslutade regeringen i februari 2021 att tillämpningen av de reviderade kursplanerna i grundskolan flyttas fram ett år, till höstterminen 2022. Gymnasieskolan och komvux berörs inte av beslutet, utan de nya ämnesplanerna i matematik, engelska och moderna språk träder som planerat i kraft inför höstterminen 2021 respektive våren 2022.


Gymnasieelever och vuxna studerande är bättre rustade att klara distansundervisning

För gymnasieskolan fanns det under perioderna 18 mars till 14 juni 2020 samt 7 december 2020 till 24 januari 2021 rekommendationer från Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolan skulle bedriva fjärr- eller distansundervisning. Från och med den 25 januari 2021 förlängdes men justerades rekommendationen så att undervisningen i gymnasieskolan skulle bedrivas som en kombination av fjärr-, eller distansundervisning och viss närundervisning till och med den 1 april 2021.

Den 2 april 2020 beslutade regeringen om en ändring i den förordning som beskrivs ovan, vilket för gymnasieskolans del innebar att en mindre andel elever under vissa förutsättningar kunde vara på plats i skolans lokaler när skolan i övrigt var stängd och bedrev undervisning på distans, förutsatt att smittläget tillät det.

Gymnasiesärskolan har inte ingått i rekommendationerna om distansundervisning. Anledningen är att gymnasiesärskolans elevgrupp har stora behov av undervisning på plats i skolans lokaler. Inte heller komvux som särskild utbildning (tidigare särvux) har omfattats av rekommendationerna.

Under perioden 17 mars 2020 till 1 juni 2021 rekommenderade Folkhälsomyndigheten att undervisningen inom komvux, på yrkeshögskolan och högskolan skulle bedrivas på distans eller som fjärrundervisning. När det gäller utbildningar som riktar sig till vuxna, som komvux, universitet och högskolor, yrkeshögskolor och folkhögskolor, var det sedan tidigare möjligt att bedriva undervisning på distans och därför behövdes ingen ny reglering.

Åter möjligt med undervisning på plats för ungdomar och vuxna

Den 15 juni 2021 meddelade utbildningsminister Anna Ekström att närundervisning som regel kommer att bedrivas i alla gymnasieskolor och gymnasiesärskolor från höstterminens start. När höstterminen börjar kommer fjärr- eller distansundervisning som huvudregel att kunna användas i öppna skolor endast om Folkhälsomyndigheten har lämnat en rekommendation om sådan undervisning.

Sedan i mars 2020 har utbildning för vuxna i huvudsak, i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendation, bedrivits på distans. Rekommendationen i Folkhälsomyndighetens allmänna råd som angav att utbildning för vuxna bör bedrivas på distans upphörde att gälla den 30 juni 2021. Beskedet innebär att utbildningen på universitet och högskolor, utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, folkhögskolan och folkbildningen från den 1 juni 2021 kan bedrivas på plats i sina lokaler igen, förutsatt att de råd och rekommendationer som finns följs.

Den 22 juni 2021 gick Folkhälsomyndigheten ut med en rekommendation om att även barn i åldern 16-17 år ska vaccineras mot covid-19. Rekommendationen gäller även vissa barn med vissa medicinska tillstånd i åldern 12-15 år.


Möjligheter att anpassa undervisningen i grund- och gymnasieskolan även efter pandemin

Svensk skola kommer att behöva hantera pandemins effekter under lång tid framöver, även efter att smittspridningen har avstannat och skolorna kan vara öppna som vanligt igen.

Regeringen har därför förlängt de tillfälliga bestämmelser som innebär att det är tillåtet att göra vissa undantag från skollagen, till och med den 31 juli 2022. Det innebär bland annat att skolorna under en längre tid kan flytta undervisningstid i ett ämne till ett högre stadium, förlänga terminerna och förlägga undervisningstid till skollov.

För att skolan ska kunna möta de tuffa utmaningar som covid-19-pandemin medfört har regeringen förstärkt det statliga stödet till skolväsendet med en miljard kronor under 2021. Medlen ska bland annat skapa förutsättningar för kommunerna att kunna erbjuda ökad undervisningstid, personalförstärkningar och bättre förutsättningar för personalen. I vårändringsbudgeten för 2021 gjordes en ytterligare förstärkning med 250 miljoner kronor till skolväsendet.

Regeringen har gett bland annat Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att följa upp konsekvenserna av pandemin och genomföra insatser för att stödja skolväsendet och utbildningsanordnare. Stödet ska underlätta för huvudmän och utbildningsanordnare att identifiera vilka kunskaper som elever inte har fått möjlighet att tillägna sig under pandemin. Skolverket ska även göra en nationell kartläggning av elevers kunskapsutveckling för att kunna bedöma det eventuella kunskapstappet, och sprida goda exempel på hur förskolor och skolor har hanterat pandemins konsekvenser.

För att ge skolhuvudmän bättre förutsättningar att kunna erbjuda lovskola har regeringen infört tillfälliga bestämmelser i statsbidragsförordningen för frivillig lovskola till och med september 2022. Med de tillfälliga reglerna blir det lättare för huvudmän att ta del av statsbidraget och kraven på vem som kan undervisa i lovskolan har tillfälligt ändrats. Dessutom kan även elever som har avslutat gymnasieskolan utan att få examen gå i lovskolan. Regeringen har också tillfört 170 miljoner extra för lovskola och läxhjälp inför 2021. I vårändringsbudgeten tillförde regeringen dessutom ytterligare 100 miljoner kronor för 2021.

Elever kan höja sina betyg genom att visa sina kunskaper i en så kallad prövning. Som ett extra stöd till de elever som har slutfört sin gymnasieutbildning under 2020 och 2021 har regeringen sänkt den avgift huvudmannen för utbildningen kan ta ut, från dagens 500 kronor till 150 kronor per kurs. Förändringen börjar gälla den 17 juli 2021.


Tryggt studiestöd även under ändrade förutsättningar

Ett flexibelt studiestöd är en förutsättning för att många vuxna ska kunna studera. Under våren 2020 initierade regeringen flera förändringar inom studiestödet. Till exempel får studerande behålla beviljat studiestöd även om undervisningen ställs in, eller om den studerande annars inte kan bedriva sina studier på grund av de åtgärder som har vidtagits för att förhindra spridningen av viruset. Studenter behöver inte heller betala tillbaka studielån för de veckor de har saknat möjlighet att bedriva minst hälften av sina studier. Regeringen har också tillfälligt höjt tilläggslånet under 2021 och 2022.

Dessutom slopades fribeloppet tillfälligt. Fribeloppet reglerar hur mycket en studerande får tjäna utan att studiestödet minskas. Genom att ta bort fribeloppet behöver en studerande som vill gå in och arbeta i vården eller andra samhällsviktiga funktioner inte oroa sig för negativa effekter för rätten till studiestöd när hon eller han tar upp studierna igen. Fribeloppet slopades under 2020 och har nu förlängs och kommer gälla till och med den 31 december 2021.


Universitet och högskolor har ställt om för att hjälpa vården

Sedan pandemins början har universitet och högskolor gjort stora insatser för att avlasta vården, till exempel genom att tillverka handsprit eller lämna över skyddsutrustning. I maj 2020 ändrade regeringen ett bemyndigande och gjorde det möjligt för lärosäten att genom avgifter täcka sina kostnader för att hjälpa till med att analysera provsvar.


Satsning på extra högskoleprov 2021-2023

Högskoleprovet är en viktig andra chans för att komma in på en högskoleutbildning. Med stigande arbetslöshetssiffror under pandemin och behov av omställning på arbetsmarknaden är det extra viktigt att det finns fler urvalsinstrument än betyg för att komma in på en utbildning.

Efter att högskoleprovet våren 2020 ställdes in vidtog regeringen en rad åtgärder för att provet skulle kunna genomföras på ett smittsäkert sätt. Regeringen vidtog åtgärder för att Universitets- och högskolerådet (UHR) skulle kunna anordna minst tre högskoleprov per år under 2021-2023 för att på så sätt kunna genomföra provet i mindre grupp. Högskoleprovet har därefter genomförts den 25 oktober 2020 och den 13 mars och 8 maj 2021.


Fler utbildningsplatser för omställning på arbetsmarknaden

Covid-19-pandemin har drabbat många branscher hårt, vilket har lett till att människor har permitterats eller blivit av med jobbet. Samtidigt har andra branscher svårt att få tag i rätt utbildad arbetskraft.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin måste människor få goda möjligheter att vidareutbilda sig eller utbilda sig för att byta bransch för att vara bättre rustade när konjunkturen vänder igen. Under pandemin har regeringen därför gjort ytterligare satsningar på kunskapslyftet med ökad finansiering för fler utbildningsplatser inom högskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola och folkhögskola. För 2021 rör det sig bland annat om ytterligare cirka 37 000 statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesutbildning för vuxna, cirka 6 100 årsplatser på yrkeshögskolan, cirka 3 000 årsplatser inom folkhögskolan och nära 45 700 nya utbildningsplatser på universitet och högskolor.

Regeringen har också gjort andra satsningar, bland annat på fler kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan och på mer medel till studieförbunden för arbetsmarknadsnära insatser på distans. Under de kommande åren planeras en fortsatt kraftig utbyggnad av kunskapslyftet. Regeringen arbetar också för att det ska finnas goda möjligheter att utbilda sig oavsett var i landet man bor.


Satsningar för studenter under pandemin

Universitets- och högskolerådet och Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att studerande inom högskolan och yrkeshögskolan är försäkrade för personskada. I april 2020 ändrades villkoren för personskadeförsäkringarna tillfälligt, så att de skulle gälla även vid distansstudier under den tid som Folkhälsomyndigheten rekommenderade distansundervisning i högskolan och yrkeshögskolan. I januari 2021 ändrades villkoren så att personskadeförsäkringen även i fortsättningen ska gälla vid olycksfall under distansstudier, om olycksfallet står i direkt samband med studierna.

Studenthälsan förstärks genom riktade medel

Den psykiska ohälsan bland studenter i högskolan är allt för utbredd. Genom att undervisningen nu i stor utsträckning sker på distans minskar de sociala kontakterna och med en osäker framtida arbetsmarknad bedöms behovet av insatser inom studenthälsan öka. Regeringen har förstärkt studenthälsan och fördelar 25 miljoner kronor till lärosätena från och med 2021.