Så arbetar regeringen för en god utbildning under pandemin

Publicerad

Covid-19-pandemin är en kris för hela världen och en prövning både för det svenska samhället och för oss som individer. Regeringen vidtar åtgärder och fattar beslut för att minska de negativa effekterna för individer och samhälle. Kunskapen om viruset ökar hela tiden och samtliga åtgärder och beslut utvärderas löpande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Under hela pandemin har Utbildningsdepartementet samrått med experter, utbildningsaktörer, ansvariga myndigheter och organisationer, företrädare för skolhuvudmän, arbetstagarorganisationer och elev- och studentorganisationer för att få kunskap om hur viruset har påverkat verksamheterna och kartlägga vilka behov som finns.

Översikt:

Viktigt för barn, elever och samhället att förskolor och skolor hålls öppna

Gymnasieelever och vuxna studerande är bättre rustade att klara distansundervisning

Tryggt studiestöd även under ändrade förutsättningar

Universitet och högskolor har ställt om för att hjälpa vården

Satsning på extra högskoleprov 2021-2023

Fler utbildningsplatser för omställning på arbetsmarknaden

Satsningar för studenter under pandemin


Viktigt för barn, elever och samhället att förskolor och skolor hålls öppna

Regeringens linje har hela tiden varit att förskolor och skolor så långt som möjligt ska vara öppna, eftersom elever har rätt till utbildning även under en pandemi. Därtill är förskolan och skolan en viktig plats för barn och ungdomar. Stängda skolor kan leda till ett stort kunskapstapp som kan få negativa effekter under en lång tid framöver och påverka elevernas långsiktiga hälsa. För barn och elever som lever i en utsatt situation hemma är förskolan och skolan dessutom en särskilt viktig plats som ger trygghet i vardagen.

Den 19 mars 2020 beslutade riksdagen om en ny lag som bland annat ger regeringen möjlighet att stänga förskolor och skolor och samtidigt säkrar omsorg för barn till vårdnadshavare som deltar i samhällsviktiga verksamheter. Regeringen har ännu inte beslutat att stänga förskolor, skolor eller annan verksamhet på skolområdet med stöd av lagen.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat att få barn och unga har drabbats allvarligt av covid-19. Barn och unga får ofta mildare symtom än vuxna och har liten risk att behöva vårdas på sjukhus till följd av sjukdomen. Eftersom barn får mildare symtom är Folkhälsomyndighetens bedömning att de sannolikt smittar i lägre utsträckning än vuxna.

Att stänga förskolor och grundskolor ger också allvarliga konsekvenser för samhället. Många av de personer som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga verksamheter är föräldrar, och med stängda förskolor och grundskolor finns det risk att många av dem inte kan gå till jobbet. Det finns också en risk att föräldrar skulle känna sig tvungna att ta hjälp av mor- och farföräldrar, som kan tillhöra de grupper som under våren och sommaren rekommenderades att minimera sina sociala kontakter.

Nytt regelverk för att ge elever rätt till utbildning under rådande omständigheter

För att underlätta för huvudmännen har regeringen bland annat fattat beslut om tillfälliga bestämmelser som innebär att det går att anpassa verksamheten på olika sätt som vanligtvis inte är möjligt enligt skollagen.

Den 13 mars 2020 beslutade regeringen om en ny förordning om utbildning på skolområdet. Förordningen skulle ursprungligen ha gällt till den 30 juni 2021, men den 18 februari 2021 beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden ytterligare drygt ett år, till den 31 juli 2022. Förordningen gäller för förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och viss annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta. Syftet med förordningen är att ge huvudmän bättre förutsättningar att ge eleverna den utbildning de har rätt till även om en skola måste hållas stängd, exempelvis på grund av hög frånvaro bland personalen eller om huvudmannen i samråd med smittskyddsläkare har beslutat om att stänga skolan för att motverka smittspridning. Förordningen gör det möjligt för skolor att göra vissa undantag från bestämmelser som rör utbildningens utformning, omfattning och förläggning. Den nya förordningen gör det till exempel möjligt att erbjuda fjärr- eller distansundervisning vid behov.

Förordningen har ändrats flera gånger för att anpassas efter rådande förhållanden. Till exempel ändrades förordningen så att en skola som i huvudsak bedriver fjärr- eller distansutbildning kan låta vissa elever som behöver det få undervisning i skolans lokaler, förutsatt att smittläget tillåter det. Regeringen beslutade också om en ändring som gör det möjligt för huvudmannen att under vissa förutsättningar tillämpa förordningen även när en skola är öppen. Till exempel kan undervisning bedrivas på distans om det behövs för att lärare eller elever måste stanna hemma med lindriga symtom.

Från den 11 januari 2021 finns det fler möjligheter för grundskolor att kombinera undervisning på plats i skolan med fjärr- eller distansundervisning för elever i högstadiet. Bestämmelsen innebär att sådan undervisning är tillåten i en öppen grundskolas högstadium om det är nödvändigt för att undvika trängsel i skolans lokaler eller i kollektivtrafiken. Innan fjärr- eller distansundervisning kan bli aktuellt måste huvudmannen först ha konstaterat att andra åtgärder inom ramen för det ordinarie regelverket, som till exempel anpassad schemaläggning, är otillräckliga. Motsvarande bestämmelser finns sedan tidigare för öppna gymnasieskolor.

Den 15 december beslutade Skolverket att ställa in de nationella proven under våren 2021, med undantag för proven i årskurs 3.

För att lätta på lärarnas arbetsbörda beslutade regeringen i februari 2021 att tillämpningen av de reviderade kursplanerna i grundskolan flyttas fram ett år, till höstterminen 2022. Gymnasieskolan och komvux berörs inte av beslutet, utan de nya ämnesplanerna i matematik, engelska och moderna språk träder som planerat i kraft inför höstterminen 2021 respektive våren 2022.


Gymnasieelever och vuxna studerande är bättre rustade att klara distansundervisning

Den 17 mars 2020 rekommenderade Folkhälsomyndigheten att undervisningen i gymnasieskolan, komvux, yrkeshögskolan och högskolan skulle bedrivas på distans eller som fjärrundervisning. Gymnasieskolor samlar ofta elever från ett större upptagningsområde än vad grundskolor gör. Många gymnasieelever reser dessutom med kollektivtrafiken, vilket innebär en större risk för trängsel på bussar och tåg och därmed ökad smittspridning. Samma sak gäller för komvux, yrkeshögskolan och högskolan. Beslutet grundade sig i att dessa utbildningsformer är till för äldre elever och vuxna som bättre klarar av att ta eget ansvar för sina studier.

Med den förordning som regeringen beslutade den 13 mars blev det möjligt för huvudmän att erbjuda fjärr- eller distansundervisning i gymnasieskolan. När det gäller utbildningar som riktar sig till vuxna, som komvux, universitet och högskolor, yrkeshögskolor och folkhögskolor, är det sedan tidigare möjligt att bedriva undervisning på distans och därför har ingen ny reglering behövts.

Gymnasiesärskolan har inte ingått i rekommendationerna om distansundervisning. Anledningen är att gymnasiesärskolans elevgrupp har stora behov av undervisning på plats i skolans lokaler. Inte heller komvux som särskild utbildning (tidigare särvux) omfattades av rekommendationerna.

Den 2 april beslutade regeringen om en ändring i den förordning som beskrivs ovan, vilket för gymnasieskolans del innebar att en mindre andel elever under vissa förutsättningar kunde vara på plats i skolans lokaler när skolan i övrigt var stängd och bedrev undervisning på distans, förutsatt att smittläget tillät det.

Den 6 april meddelade Folkhälsomyndigheten att vissa undantag kunde göras från rekommendationen om distansundervisning i gymnasieskolan och utbildningsformerna för vuxna, vilket innebar att det blev möjligt att utföra exempelvis praktiska moment och examinationer på plats i lokalerna. Det gjorde det också möjligt för bland annat elever och studerande med särskilda stödbehov att få undervisning på plats i lokalerna.

Rekommendation om distansundervisning under delar av vintern

Under perioden 7 december 2020 till 24 januari 2021 rekommenderade Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolan skulle övergå till fjärr- eller distansundervisning mot bakgrund av det rådande läget. Från och med den 25 januari förlängdes men justerades rekommendationen, till att undervisningen ska bedrivas som en kombination av fjärr-, eller distansundervisning och viss närundervisning till och med den 1 april.

Gymnasiesärskolan omfattas fortsatt inte av rekommendationerna om fjärr- eller distansundervisning.

Enligt Folkhälsomyndigheten faller viss undervisning utanför rekommendationen. Det gäller till exempel praktiska moment som inte kan skjutas upp, nationella prov eller andra examinationer som inte går att genomföra på distans. Det är också möjligt för elever på introduktionsprogram, inklusive språkintroduktion, och för elever som i övrigt är sårbara vid distansundervisning att få undervisning i skolans lokaler.

Skolverkets beslut den 15 december att ställa in de nationella proven under våren 2021 gäller även för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Ny rekommendation om distansundervisning i december

Den 3 december rekommenderade Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolan från och med måndag den 7 december övergår till fjärr- eller distansundervisning. Den nya rekommendationen gällde till och med den 6 januari 2021, men mot bakgrund av det rådande läget beslutade myndigheten den 18 december att förlänga rekommendationen till och med den 24 januari. Gymnasiesärskolan omfattas inte av rekommendationerna om fjärr- eller distansundervisning.

Det är möjligt att göra undantag från rekommendationen om fjärr- eller distansundervisning för praktiska moment som inte kan skjutas upp, nationella prov eller andra examinationer som inte går att genomföra på distans. Det är också möjligt för elever på introduktionsprogram, inklusive språkintroduktion, och för elever som i övrigt är sårbara vid distansundervisning att få undervisning i skolans lokaler.

Skolverkets beslut den 15 december att ställa in de nationella proven under våren 2021 gäller även för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.


Tryggt studiestöd även under ändrade förutsättningar

Ett flexibelt studiestöd är en förutsättning för att många vuxna ska kunna studera. Under våren initierade regeringen förändringar inom studiestödet. Till exempel får studerande behålla beviljat studiestöd även om undervisningen ställs in, eller om den studerande annars inte kan bedriva sina studier på grund av de åtgärder som har vidtagits för att förhindra spridningen av viruset.

Dessutom slopades fribeloppet tillfälligt. Fribeloppet reglerar hur mycket en studerande får tjäna utan att studiestödet minskas. Genom att ta bort fribeloppet behöver en studerande som vill gå in och arbeta i vården eller andra samhällsviktiga funktioner inte oroa sig för negativa effekter för rätten till studiestöd när hon eller han tar upp studierna igen. Fribeloppet slopades först tillfälligt under 2020 och den 22 december aviserade regeringen ett förslag om att fribeloppet slopas till och med den 30 juni 2021.


Universitet och högskolor har ställt om för att hjälpa vården

Sedan pandemins början har universitet och högskolor gjort stora insatser för att avlasta vården, till exempel genom att tillverka handsprit eller lämna över skyddsutrustning. I maj ändrade regeringen ett bemyndigande och gjorde det möjligt för lärosäten att genom avgifter täcka sina kostnader för att hjälpa till med att analysera provsvar.


Satsning på extra högskoleprov 2021-2023

Högskoleprovet är en viktig andra chans för att komma in på en högskoleutbildning. Med stigande arbetslöshetssiffror under pandemin och behov av omställning på arbetsmarknaden är det extra viktigt att det finns fler urvalsinstrument än betyg för att komma in på en utbildning.

Efter att högskoleprovet våren 2020 ställdes in har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att provet ska kunna genomföras på ett smittsäkert sätt. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att Universitets- och högskolerådet (UHR) ska kunna anordna minst tre högskoleprov per år under 2021-2023 för att på så sätt kunna genomföra provet i mindre grupp.


Fler utbildningsplatser för omställning på arbetsmarknaden

Covid-19-pandemin har drabbat många branscher hårt, vilket har lett till att människor har permitterats eller blivit av med jobbet. Samtidigt har andra branscher svårt att få tag i rätt utbildad arbetskraft.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin måste människor få goda möjligheter att vidareutbilda sig eller utbilda sig för att byta bransch för att vara bättre rustade när konjunkturen vänder igen. Under pandemin har regeringen därför gjort ytterligare satsningar på kunskapslyftet med ökad finansiering för fler utbildningsplatser inom högskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola och folkhögskola. För 2021 rör det sig bland annat om ytterligare cirka 20 000 statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesutbildning för vuxna, cirka 6 100 årsplatser på yrkeshögskolan, cirka 2 000 årsplatser inom folkhögskolan och nära 19 000 nya utbildningsplatser på universitet och högskolor.

Regeringen har också gjort andra satsningar, bland annat på fler kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan och på mer medel till studieförbunden för arbetsmarknadsnära insatser på distans. Under de kommande åren planeras en fortsatt kraftig utbyggnad av kunskapslyftet. Regeringen arbetar också för att det ska finnas goda möjligheter att utbilda sig oavsett var i landet man bor.


Satsningar för studenter under pandemin

Universitets- och högskolerådet och Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att studerande inom högskolan och yrkeshögskolan är försäkrade för personskada. I april 2020 ändrades villkoren för personskadeförsäkringarna tillfälligt, så att de skulle gälla även vid distansstudier under den tid som Folkhälsomyndigheten rekommenderade distansundervisning i högskolan och yrkeshögskolan. I januari 2021 ändrades villkoren så att personskadeförsäkringen även i fortsättningen ska gälla vid olycksfall under distansstudier, om olycksfallet står i direkt samband med studierna.

Studenthälsan förstärks genom riktade medel

Den psykiska ohälsan bland studenter i högskolan är allt för utbredd. Genom att undervisningen nu i stor utsträckning sker på distans minskar de sociala kontakterna och med en osäker framtida arbetsmarknad bedöms behovet av insatser inom studenthälsan öka. Regeringen förstärker nu studenthälsan och fördelar 25 miljoner kronor till lärosätena under 2021.