Ett mer attraktivt läraryrke

Publicerad

Regeringen vill att fler ska vilja bli lärare och att fler ska vilja fortsätta vara lärare. Det har resulterat i ett flertal olika satsningar.

Lärare och elev löser en uppgift tillsammans.
Lärare och elev på Sätraskolan. Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

En bättre arbetsmiljö med trygghet och studiero

Alla barn förlorar på en skola som inte tar tag i stök, skolk och sena ankomster. Värst blir konsekvenserna för barn från hem med svaga studietraditioner, som inte kan få samma hjälp och stöttning hemifrån.

Under mandatperioden kommer regeringen att stärka skolans kunskapsfokus med en nationell plan för trygghet och studiero. Till exempel kommer ett mobilförbud under lektionstid att införas, skolpersonal ska ges tydligare befogenheter och det ska bli enklare att omplacera eller stänga av elever som har hotat eller utsatt andra för våld.

Högre löner med Lärarlönelyftet

För att öka yrkets attraktivitet satsar regeringen sedan 2016 3 miljarder per år via Lärarlönelyftet för att höja lärares löner. Det har nu resulterat i att drygt 65 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger i genomsnitt har fått 2 600 kronor per månad i höjd lön. Statskontorets utvärdering av lärarlönelyftet från 2021 visade att satsningen har bidragit till höjda löner för hela lärargruppen. Det innebär att även lärare som inte har fått del av satsningen har gynnats av den. 

En tydligare karriärmöjlighet med karriärsteg

Sedan 2013 finns ett statsbidrag för karriärsteg för lärare. Statsbidraget ger skolhuvudmän möjlighet att utse särskilt yrkesskickliga lärare till förstelärare och lektorer som får en löneökning med 5 000 respektive 10 000 kronor i månaden. Statsbidraget utökades under 2020 med en ny satsning där även en socioekonomiskt viktad del ingår och som riktas till skolor med särskilt svåra förutsättningar. På dessa skolor kan förstelärare och lektorer från och med hösten 2020 få en löneökning med 10 000 respektive 15 000 kronor.

– Fler förstelärare och lektorer kan bidra till att höja kunskapsresultaten, speciellt på skolor med särskilt svåra förutsättningar. Vi behöver se till att de skickligaste och mest erfarna lärarna kan arbeta i de skolor där de gör störst nytta, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Regeringen har påbörjat arbetet med att inrätta ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska skapa en nationell struktur för kompetensutveckling med syfte att utveckla skolprofessionerna för att på så sätt främja skolutveckling, stärka professionernas attraktionskraft och skapa förutsättningar för högre kunskapsresultat och måluppfyllelse.

Professionsprogrammet ska skapa förutsättningar för en bättre och mer relevant kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram en mentorsutbildning för erfarna förskollärare och lärare som är eller vill bli mentorer, för att på så sätt ge nyexaminerade förskollärare och lärare en bättre introduktion i sitt nya yrke. För att de legitimerade lärare och förskollärare som vill bli rektorer ska vara bättre förberedda för en rektorstjänst har regeringen också gett Skolverket i uppdrag att ta fram en rekryteringsutbildning för blivande rektorer.

Mindre administration och avlastning av lärarassistenter

För att hushålla med lärarnas tid är det viktigt att de inte belastas med onödig administration. Sedan 2013 har högstadielärare minskat den tid de lägger på administration med cirka en timme i veckan från fyra till tre timmar, det visar studien TALIS som bland annat undersöker lärares och rektorers arbetsvillkor och som Skolverket genomförde senast 2018.

Men mer behöver göras för att minska lärares administrativa börda. Vissa arbetsuppgifter kan tas över av andra yrkesgrupper, som socionomer eller lärarassistenter. Sedan 2019 har regeringen satsat på ett statsbidrag för anställning av lärarassistenter. Skolverket har också, på regeringens initiativ, tagit fram stödmaterial om hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper kan avlasta lärare.

Statskontoret har på regeringens initiativ utrett klagomålshanteringen i skolväsendet och lämnat förslag på hur fler klagomål kan hanteras hos huvudmannen, samt hur lärares och rektorers dokumentation i samband med klagomål och anmälningar kan minska. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.