Så arbetar regeringen för att lösa lärarbristen

Publicerad

Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att öka intresset för lärarutbildningarna och för att öka antalet behöriga lärare. Insatserna har gett resultat men mycket arbete återstår.

Förskollärare och förskolebarn på Sofia Småbarnsskola.
Förskollärare och förskolebarn på Sofia Småbarnsskola. Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

Ingen aktör kan lösa lärarbristen på egen hand, utan det krävs samarbete. Regeringen har tät kontakt med nyckelaktörer som skolhuvudmän, universitet och högskolor, fackförbund och andra viktiga organisationer. Dialogen har under det senaste året förts inom regeringens initiativ Samling för fler lärare där deltagarna diskuterar hur fler lärare kan utbildas, hur lärarbristen kan hanteras och hur läraryrket kan bli mer attraktivt.

Fler platser på lärarutbildningarna

Den utbyggnad av lärarutbildningarna som genomförts är regeringens största satsning för att lösa lärarbristen. Totalt har lärosätena fått ytterligare medel som beräknas motsvara cirka 10 700 nya helårsstudenter 2022. För att ytterligare stärka förutsättningarna för att ställa om till läraryrket påbörjade regeringen i budgetpropositionen för 2021 en satsning på en ytterligare utbyggnad av kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som motsvarar cirka 250 nya helårsstudenter 2021. Denna satsning fortsätter under 2022–2023 med 750 helårsstudenter och 250 helårsstudenter 2024.

- Utbyggnaden av lärarutbildningarna i hela landet är en mycket viktig insats för fler kunniga och kompetenta lärare, säger utbildningsminister Anna Ekström. Höstterminen 2021 antogs 14 300 studenter, vilket är en ökning sedan höstterminen 2014 med 13 procent. Det är en positiv utveckling.

Antalet som började på någon av de fyra lärarutbildningarna ökade läsåret 2020/21. Totalt sett var det 13 800 som började läsa till förskollärare, grundlärare, ämneslärare eller yrkeslärare. Det är en ökning med drygt 1 000 nybörjare eller 8 procent jämfört med föregående läsår. Läsåret 2020/21 var det närmare 10 000 personer som tog en lärarexamen (exklusive påbyggnadsutbildningarna till speciallärarexamen och specialpedagogexamen).

Fler vägar till läraryrket

Det är inte alla som redan från början vet att de vill bli lärare, därför har regeringen satsat på fler vägar till läraryrket.

Kompletterande pedagogisk utbildning

Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) omfattar 90 högskolepoäng och riktar sig till personer som har ämnes­kunskaper och vill undervisa på högstadiet i årskurs 7–9 eller i gymnasieskolan. KPU har blivit en allt viktigare insats för tillgången på ämneslärare och hösten 2020 var antalet sökande till utbildningen det högsta någonsin.

KPU har byggts ut under de senaste åren och nu satsar regeringen på en ytterligare utbyggnad. Under 2021 satsade regeringen på en utbyggnad fram till 2024 som motsvarar cirka 500 helårsstudenter 2021 och 750 helårsstudenter 2022–2023. Sedan 2018 gäller att den högre bidragsbeloppet inom studiemedlen får lämnas för alla KPU-studier som leder till ämneslärarexamen.

För att ännu fler kompetenta personer ska kunna bli lärare ska KPU justeras så att universitet och högskolor ska göra en bredare bedömning av de sökandes ämneskunskaper. Snäva regler ska inte hindra kompetenta sökande. Målet är att i större utsträckning ta tillvara den sökandes samlade ämneskunskaper, så att fler än i dag ska bedömas behöriga till KPU. Då får vi ämneslärare med både breda och djupa kunskaper.

Parallellt med utbyggnaden av KPU satsade regeringen också medel i 2022 års budget för att ge lärosätena bättre förutsättningar att validera tidigare utbildnings- och arbetslivserfarenhet och på så sätt göra så att fler blir behöriga att påbörja utbildningen.

Regeringen har också förlängt och förstärkt satsningen på KPU för de som har en examen på forskarnivå till och med 2026. Utbildningen har haft ett högt söktryck och är en viktig satsning för att öka andelen forskarutbildade lärare i skolan. Studenter som går utbildningen kan få ett utbildningsbidrag på 25 000 kr per månad.

En försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning för grundlärare och ämneslärare

Regeringen har beslutat att ge tio universitet och högskolor i uppdrag att anordna en femårig försöksverksamhet med en ny ettårig kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som leder till en grundlärar- eller ämneslärarexamen. Utbildningen är ettårig och riktar sig till dem som redan har en akademisk examen inom vissa ämnen och som vill skola om sig till grundlärare eller ämneslärare. Det innebär att en ny grupp välutbildade akademiker, till exempel jurister och civilingenjörer, kan arbeta som behöriga och legitimerade lärare inom en nära framtid. De tio lärosäten som får i uppdrag att anordna den nya KPU:n är Stockholms universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Malmö universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst och Mälardalens högskolan. Försöksverksamheten ska startas upp under 2022 och pågå under fem år. När försöksverksamheten är fullt utbyggd ska lärosätena som mest erbjuda upp till 550 utbildningsplatser. Även denna utbildning berättar till den högre bidragsbeloppet inom studiemedlet, även för den som studerar till grundlärare.

Vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare

Många av de som i dag arbetar i skolan utan att vara behöriga har en påbörjad förskollärar- eller lärarutbildning. Andra skulle behöva vidareutbilda sig eller läsa in ämnen för att bli behöriga för den tjänst de har i dag. För den här gruppen kan Vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) vara ett bra alternativ. Med VAL kan de som arbetar som lärare i skolan eller som pedagogisk personal i förskolan uppnå en examen som kan vara behörighets­givande för legitimation som lärare eller förskollärare. VAL-lärosätena uppskattar att antalet sökande kan öka med 500–800 personer per år.

Regeringen har också beslutat om en förordningsändring som skapar bättre möjligheter för fler, till exempel pedagogisk personal i förskolan som vill bli förskollärare, att bli antagna till utbildningen och i budgetpropositionen för 2021 tillförs 22 miljoner kronor till VAL under åren 2021–2024. För att en person ska kunna delta i VAL krävs att den sökande arbetar som lärare eller medverkar i undervisningen i förskolan.

Jobba och studera samtidigt - arbetsintegrerad lärarutbildning

Regeringen ökar möjligheten för fler studenter runt om i landet att kunna studera till och arbeta som lärare samtidigt. Därför görs en satsning på 30 miljoner kronor per år under 2020–2026 för att utveckla fler möjligheter för lärarstudenter att gå en arbetsintegrerad lärarutbildning. Den arbetsintegrerade lärarutbildningen innebär också att lärarstudenterna under sin utbildning är ute och bidrar i skolan från dag ett. Det är ett bra exempel på hur det går att kombinera teori och praktik och på så sätt förbereda studenterna väl inför deras arbete i skolan och i klassrummet.

Möjlighet till bredare behörighet med Lärarlyftet

För att lärare ska kunna bli behöriga att undervisa i fler skolformer, ämnen, årskurser och i särskilt stöd finns Lärarlyftet. I mars 2020 beslutade regeringen om att förlänga satsningen till och med år 2025. Tidigare fanns ett krav för statsbidraget som innebar att de lärare som deltar i kurser inom Lärarlyftet måste undervisa i de ämnen de fortbildar sig i. Det kravet har tagits bort, för att göra det möjligt för ännu fler lärare att öka sin behörighet.

Högre kvalitet i lärarutbildningarna

För att bättre förbereda studenterna för lärar- och förskolläraryrket ska kraven och kvaliteten i utbildningarna höjas. Det ska bland annat ske genom ett ökat fokus på metodik och med en starkare koppling mellan teori och praktik.

Regeringen gör också en permanent kvalitetssatsning på 250 miljoner kronor per år till bland annat lärarutbildningarna. Pengarna ska främst gå till mer lärarledd tid ‐ en viktig insats för kvaliteten. Kvalitetssatsningen har bland annat lett till ökad lärarledd tid enligt den uppföljning som Universitetskanslersämbetet genomfört. Regeringen fortsätter följa utvecklingen av lärarledd tid och insatser för ökad kvalitet inom bland annat lärarutbildningen.

Det är mycket angeläget att insatser görs för att öka tillgången på forskar­utbildade lärarutbildare. Regeringen har prioriterat forskarskolor i den forsknings- och innovationsproposition som beslutades tidigare i år. Syftet är att öka forskningsanknytningen inom lärarutbildningarna samt praktiknära forskning för ökad vetenskaplighet i skolan. För forskarskolor för lärare finns sedan förra forsknings­propositionen en satsning som omfattar 90 miljoner kronor. Denna förstärks nu med ytterligare 50 miljoner kronor fullt utbyggd 2024. Satsningen till Skolforskningsinstitutet omfattar 13,5 miljoner kronor 2022 och 17,5 miljoner kronor från 2023 och framåt.

Det finns en stor brist på behöriga och legitimerade lärare i svenska som andraspråk och modersmål, inklusive de nationella minoritetsspråken. Det gäller även grundskolans tidigare årskurser. Från och med höstterminen 2022 införs en möjlighet att läsa svenska som andraspråk eller modersmål även för studenter som läser en utbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 samt 4–6. Dessutom ska personer som har goda kunskaper i språket kunna bli behörig att undervisning i modersmål efter studier i språkdidaktik med inriktning mot undervisning i ämnet modersmål.

Ny förordning om lärarutbildningarna

För att skärpa kraven ytterligare och öka kvaliteten på lärarutbildningarna har regeringen beslutat om en ny styrning av lärarutbildningarna. Bestämmelser om lärar- och förskollärarutbildningarna samlas i en ny förordning om utbildning till lärare och förskollärare. Genom den nya förordningen blir styrningen av lärarutbildningarna tydligare. Målet är att säkerställa den nationella likvärdigheten i svensk skola. De nya bestämmelserna träder i kraft och ska börja tillämpas den 1 juli 2022.

I förordningen finns bestämmelser om att utbildningarna ska innehålla ämnes­studier och ämnesdidaktiska studier, utbildnings­­­vetenskap och verksamhetsförlagd utbildning. Det finns också bestämmelser som ska stärka kopplingen mellan teori och praktik, till exempel genom bestämmelser om verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och skapa förutsättningar för samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän.

Regeringen har satsat på att höja kvaliteten i VFU:n. Med den nya förordningen införs nya bestämmelser om att lärosätena ska använda sig av övningsskolor och övningsförskolor. Syftet med särskilda övningsskolor och övningsförskolor är att bidra till att höja kvaliteten i VFU, bland annat genom utbildade handledare och en högre koncentration av lärarstudenter vid varje övningsskola eller övningsförskola och studenterna ska få en inblick i praktiknära forskning. För att underlätta lärarutbildning i hela landet ska studenter som läser på distans kunna göra sin VFU så nära sin bostadsort som möjligt.

Pandemin ökar intresset för läraryrket

Svensk arbetsmarknad har drabbats hårt under covid-19-pandemin och många har blivit varslade eller förlorat sina jobb. Alla de jobb som har försvunnit kommer inte att komma tillbaka och situationen ställer därför krav på omställning på arbetsmarknaden. Bland de som behöver ställa om kan framtidens lärare finnas, till exempel yrkeskunniga som kan bli yrkeslärare eller högskoleutbildade som kan bli ämneslärare. När intresset för lärarutbildningarna ökar har regeringen sett till att utöka antalet utbildningsplatser.

Regeringen har satsat på en utbyggnad av yrkeslärarutbildningen med cirka 17 miljoner kronor från 2021 och cirka 26 miljoner kronor från och med 2022. För att ge goda förutsättningar för utbyggnaden och stärka kvaliteten i utbildningen har regeringen också valt att satsa på en masterutbildning på avancerad nivå för yrkeslärare. I förlängningen kan en sådan utbildning bidra till kompetensförsörjningen på yrkeslärarutbildningen då fler yrkeslärare kan bli behöriga för forskarutbildning.

För att fler ska kunna omskola sig till lärare måste olika aktörer bidra och samverka. Det blir särskilt tydligt i fallet med rekryteringen av yrkes­lärare, där det krävs engagemang både från utbildningssektorn och arbetsmarknaden i och med att de nya yrkeslärarna ofta rekryteras bland de yrkesverksamma. Branscherna måste släppa ifrån sig yrkeskunniga till läraryrket för att lösa det långsiktiga målet, samtidigt som kompetensbristen i den aktuella branschen ofta är stor.