Ett säkert EU i en säker värld

Publicerad

För att möta hoten från gränsöverskridande brottslighet krävs förebyggande insatser baserade på ett nära och effektivt samarbete. Även utanför Europa ska EU vara en stark utrikespolitisk aktör som tar globalt ansvar. Ett säkert EU ska också skydda människors liv och hälsa mot gränsöverskridande hälsohot.

Foto: Maskot/Folio

Inre säkerhet

En allt mer digitaliserad värld medför många fördelar och möjligheter men också sårbarheter och säkerhetsutmaningar. Ett säkert och välfungerande Schengenområde är centralt. Hoten mot EU:s inre säkerhet är ofta kopplade till förhållanden utanför unionens gränser. De mest verkningsfulla åtgärderna för EU:s inre säkerhet kan därför vara insatser utanför unionen, till exempel unionens civila och militära krishanteringsinsatser, samt ett samordnat användande av EU:s olika instrument för inre säkerhet och initiativ inom ramen för EU:s säkerhets- och försvarspolitik. Den pågående coronapandemin har visat på behovet av ökad EU-samordning, bland annat i frågor som rör krishantering och tillgång till vaccin, skyddsutrustning och medicinprodukter.

Regeringens prioriteringar

  • Stärka kontrollen av de yttre gränserna och därmed möjligheterna att upptäcka och förhindra terrorism och annan allvarlig brottslighet samt införsel av illegala varor.
  • Brottsbekämpande myndigheters tillgång till information och möjligheter till informationsutbyte ska motsvara vad som är nödvändigt för ett effektivt och rättssäkert samarbete.
  • Främja EU-samarbetet inom cybersäkerhetsområdet, framför allt inom ramen för nät och informationssäkerhetsdirektivet och ramverket för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk respons från EU mot skadlig IT-verksamhet.
  • Främja EU-samordning inom hälsoområdet där gemensamma åtgärder har ett mervärde med respekt för att hälso- och sjukvårdsfrågor är medlemsstaternas ansvar.

Säker omvärld

EU ska vara en stark utrikespolitisk aktör som tar globalt ansvar, värnar det folkrättsliga regelverket och står upp för multilateralism och den regelbaserade världsordningen. EU:s roll som fredsaktör är central och Sverige ska bidra till att stärka och effektivisera EU:s utrikes- och säkerhetspolitik med utgångspunkt i EU:s globala strategi.

EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete fortsätter att utvecklas. Samarbetet stärker både EU och samarbetet med strategiska partners, inklusive USA. Ett antal försvarsinitiativ ska nu konsolideras och genomföras, såsom det permanenta strukturerade samarbetet Pesco, den koordinerade försvarsöversynen CARD och försvarsfonden EDF, liksom ett samarbete för att förenkla militära styrkors rörlighet mellan EU:s medlemsstater och EU:s förmåga till civil krishantering.

I rollen som utvecklingspolitisk aktör kan EU stärka sitt agerande och bidra till genomförandet av Agenda 2030.

Regeringens prioriteringar

  • EU tar en ledande roll för att främja demokratin och stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i omvärlden. EU ska även vara en global aktör för jämställdhet och hållbarhet.
  • EU:s försvars- och säkerhetspolitiska samarbete ska utvecklas för att ge bättre förutsättningar för Europa att ta ansvar för sin egen säkerhet och förmåga att agera.
  • Stärka EU:s förmåga att bemöta hybridhot inklusive cyberhot och desinformation.
  • En aktiv grannskapspolitik för att säkra demokrati, välfärd och stabilitet i vårt närområde. Detta inbegriper EU-närmandeprocessen för länderna på västra Balkan baseras på att länderna möter viktiga kriterier kopplade till bland annat rättsstatens funktion. Ett nytt förhandlingsramverk har gjort denna konditionalitet ännu tydligare.
  • EU:s dialog med Ryssland är tydlig, principfast och bygger på EU:s vägledande principer som beslutades våren 2016. Stödet till Ukraina och övriga länder i det östliga partnerskapet är starkt. EU:s sanktioner mot Ryssland ska upprätthållas så länge skälen till att de infördes kvarstår.
  • EU bidrar aktivt till konfliktförebyggande, krishantering och konfliktlösning globalt i nära samverkan med FN och regionala aktörer. EU tar ett samlat grepp kring förbindelserna med Kina.
  • EU stärker sin klimatdiplomati och kapaciteten att analysera och hantera klimatrelaterade säkerhetsrisker i omvärlden.

EU:s vägledande principer för förbindelserna mellan EU och Ryssland

  • Genomförande av Minskavtalet som en grundläggande förutsättning för alla betydande förändringar i EU:s hållning gentemot Ryssland.
  • Stärkta förbindelser med EU:s östliga partnerländer och andra grannländer, inbegripet Centralasien.
  • Stärkande av EU:s motståndskraft (t.ex. energitrygghet, hybridhot eller strategisk kommunikation.
  • Selektivt engagemang med Ryssland om frågor av intresse för EU.
  • Behov av att upprätta direkta personkontakter och stödja det civila samhället i Ryssland.