Utbildning och forskning

Inom både offentlig och privat sektor är tillgången till rätt kompetens en förutsättning för att kunna garantera tillväxt, jobb och välfärd i hela landet. Inom ramen för kunskapslyftet har regeringen under perioden 2014–2022 tillfört medel som 2022 totalt beräknas motsvara över 160 000 utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Som exempel kan nämnas att antalet årsplatser under perioden har fördubblats inom yrkeshögskolan till omkring 50 000 årsplatser och medel motsvarande 42 000 utbildningsplatser har tillförts högskolan. Insatser har också gjorts för att göra utbildning tillgänglig på ett mer flexibelt sätt. Exempelvis har regeringen infört kort yrkeshögskoleutbildning i form av kurser och kurspaket som huvudsakligen ges på distans.

Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning eller vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter. Oavsett var i landet man bor ska det finnas tillgång till olika typer av utbildning. Detta bidrar även till att möta behoven av kompetens och kompetensutveckling som följer av de stora företagsetableringarna och samhällsutvecklingen i Västerbotten och Norrbotten. Antalet utbildningsplatser har ökat kraftigt genom de satsningar som gjorts inom kunskapslyftet. En betydande ökning av anslagen till forskning och utveckling har också gjorts. 

  • Utbyggnad av kunskapslyftet
  • Planering och dimensionering av gymnasiala utbildningar
  • Högskolebehörighet på yrkesprogrammen
  • Komvux för stärkt kompetensförsörjning
  • Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande
  • Lärcentrum
  • Ökade forskningsmedel inklusive ökade forskningsanslag
  • Fortsatt satsning på livslångt lärande
  • Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd
  • Ökad satsning på rymd- och klimatforskning

Utbyggnad av kunskapslyftet

Genom kunskapslyftet har regeringen tillfört medel som 2022 beräknas motsvara över 160 000 utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Genom satsningarna investerar regeringen i utbildning och jobb i hela landet för ett starkt samhälle och fortsatt stärkt välfärd.

Inom regionalt yrkesvux har Statens skolverk för 2022 kunnat bevilja 100 procent av kommunernas ansökningar. Det innebär att sammanlagt har Norrbotten beviljats 1 822 platser och Västerbotten 2 553 platser av totalt cirka 64 000 platser i hela Sverige. Inom yrkeshögskolan får de båda regionerna fler platser 2022 än året innan. Antalet platser på utbildning som startar 2022 är drygt 650 i Norrbotten (ca 600 platser 2021) och drygt 800 i Västerbotten (knappt 700 platser 2021). Även inom folkhögskolan har antalet platser ökat i de båda regionerna jämfört med föregående år. I Folkbildningsrådets preliminära fördelning av medel får folkhögskolor i Norrbotten medel för 1 605 årsplatser och folkhögskolor i Västerbotten 1 471 årsplatser. Av 42 000 extra utbildningsplatser till högskolan tillförs Umeå universitet medel motsvarande 2 300 platser och Luleå tekniska högskola 1 200 platser.Totalt antal platser i Norrbotten och Västerbotten inom kunskapslyftets utbildningsformer 2021 och 2022 (obs utbildningsplatser i vissa fall och årsplatser i vissa fall)

2021 2022

Högskola

Prognos för antalet helårsstudenter totalt resp. år

Norrbotten 8 200 8 300
Västerbotten 17 500 17 800

Yrkeshögskolan

Siffrorna avser utbildningsplatser (inte årsplatser) på utbildningar som startar under respektive år och är avrundade.

Norrbotten 600 650
Västerbotten 700 800

Regionalt yrkesvux

Beräknat antal platser utifrån en schablon per årsplats

Norrbotten 1 394 1 822
Västerbotten 1 430 2 553

Folkhögskola

Folkbildningsrådets preliminära fördelning av medel motsvarar detta antal årsplatser. Antalet baseras på en schablon om 35 deltagarveckor per årsplats.

Norrbotten 1 575 1 605
Västerbotten 1 451 1 471

Planering och dimensionering av gymnasiala utbildningar

Sverige kommer att behöva betydligt fler personer med en gymnasial yrkesutbildning de kommande åren. Utbildningen inom gymnasieskolan och komvux behöver därför anpassas för att svara mot kompetensförsörjningsbehoven inom välfärden, näringslivet och för att möta klimatomställningen. Regeringen har beslutat om lagrådsremissen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning (se länk i högerkolumn/nedan) med förslag om bl.a. att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa. Både när det gäller gymnasieskolans utbildningar och de yrkesinriktade utbildningarna inom komvux.

För implementering av reformen tillförs kommunerna 170 miljoner kronor årligen under perioden 2023–2026. Skolverket tillförs 12 miljoner kronor 2022 och 14 miljoner från 2023 för sitt arbete med regionala planeringsunderlag.

I lagrådsremissen lämnar regeringen också förslag som innebär att om att regionerna ska ges ett tydligare uppdrag att arbeta med kompetensförsörjning inom ramen för det regionala tillväxtarbetet, dels genom att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet, dels genom att tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov. Det regionala kompetensförsörjningsarbetet behöver ta sin utgångspunkt i en tydlig bild av hur kompetensbehoven ser ut till följd av bl.a. demografisk utveckling och befolkningens utbildningsbehov.  Exempelvis leder klimatomställningen och digitalisering till ändrade kompetenskrav. Nya och växande branscher behöver beaktas i bedömningen av framtida kompetensbehov.

För att stärka regionernas arbete med kompetensförsörjning tillförs regionerna och Gotlands kommun en permanent förstärkning med 21 miljoner kronor per år för samverkan kring utbudet av gymnasial utbildning inom ramen för regionalt kompetensförsörjningsarbete.

Högskolebehörighet på yrkesprogrammen

Regeringen bedömer att det krävs fortsatta åtgärder för att stärka den nationella kompetensförsörjningen och vända den negativa trenden när det gäller antalet sökande till gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkesprogrammen är en viktig bas för näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning och måste ge relevant yrkeskunskap och i större utsträckning ge grundläggande behörighet till högskolan. Regeringen avser därför att åter lämna förslag till riksdagen om att införa en utökad möjlighet för elever på yrkesprogrammen att läsa kurser för grundläggande behörighet. Om fler väljer att gå yrkesprogram i gymnasieskolan kan det få positiva effekter på möjligheten att hitta rätt kompetens inom såväl privat som offentlig sektor i Norrbotten och Västerbotten, liksom i övriga landet.

Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Under mandatperioden har ändringar gjorts i regelverket för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som bl.a. syftar till att komvux i högre grad ska bidra till arbetslivets behov av kompetens. De övergripande målen med utbildningen har därför kompletterats så att det framgår att utbildningen även ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning. Vidare har prioriteringsregeln inom komvux ändrats så att de med störst behov av utbildning prioriteras. Kompetensförsörjning till företag och offentlig sektor i Norrbotten och Västerbotten kan underlättas med de nya bestämmelserna (se länk i högerkolumn/nedan).

Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande

Regeringen har i lagrådsremissen Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande (se länk i högerkolumn/nedan) lämnat förslag som syftar till att validering inom kommunal vuxenutbildning (komvux) i högre grad ska tillgodose de behov som finns på arbetsmarknaden och hos enskilda. Med förbättrad validering ökar möjligheterna att tillvarata det kunnande som individen tidigare har förvärvat.. Detta bidrar till en effektivare kompetensförsörjning, en snabbare etablering på arbetsmarknaden och ökade möjligheter till omställning under arbetslivet, vilket kan vara särskilt viktigt i regioner som Norrbotten och Västerbotten, där behovet av arbetskraft är stort.

Lärcentrum

För att studerande inom vuxenutbildning och andra utbildningsformer ska få bättre tillgång till studier och bättre stöd i sitt lärande har regeringen beslutat om ett statsbidrag för lärcentrum. Syftet med statsbidraget är att stimulera utvecklingen av lärcentrum och därmed skapa bättre förutsättningar för de studerande. Lärcentrum är en öppen lärmiljö inom kommunen, utbildningar kan tillgängliggöras och där där de studerande kan få hjälp med studierna av lärare och annan personal. Lärcentrum är tillgängliga för flera former av studier – från komvux till yrkeshögskola, universitet och högskola, vilket också har förtydligats genom en förordningsändring. I och med att det blir tydligare att verksamheten riktar sig till olika utbildningsformer kan mötesplatsen lärcentrum också fungera rekryterande. Kommunerna ges också större frihet att organisera verksamheten. Lärcentrum är också en mötesplats för de studerande och en möjlighet att få exempelvis extra hjälp med svenska språket. Regeringen har genomfört en satsning på extra statsbidrag till lärcentrum som omfattar 40 miljoner kronor 2021 och 2022 samt 35 miljoner kronor 2023, utöver det befintliga statsbidraget om 50 miljoner kronor.

Ökade forskningsmedel inklusive ökade forskningsanslag

I budgetpropositionen för 2021 föreslogs en permanent ökning av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå med 720 miljoner kronor från 2021. Dessa medel fördelades i vårändringsbudgeten för 2021. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att anslagen ökar med ytterligare 150 miljoner kr. Fördelningen görs enligt det som beskrivs i propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige som presenterades hösten 2020. Av tillskottet tilldelades Umeå universitet 19,5 miljoner kr och Luleå tekniska universitet 10 miljoner kr. Sammanlagt presenteras forskningssatsningar på 3,75 miljarder kronor i propositionen.

Fortsatt satsning på livslångt lärande

Framtidens arbetsliv, med ökad digitalisering och människor som arbetar högre upp i åldrarna, kommer ställa högre krav på att universitet och högskolor tar ett större ansvar för yrkesverksammas kompetensutveckling och omställning. Regeringen föreslår att 260 miljoner kronor tillförs lärosätena under 2022–2024 för att fortsätta den särskilda satsningen på livslångt lärande som inleddes 2020. Satsningen ger även förutsättningarna för att bidra till näringslivets behov av kompetensutveckling till följd av klimatomställning. Satsningen beräknas motsvara cirka 3 000 helårsstudenter under 2022. 

Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd

Det svenska studiestödet är ett av världens mest omfattande studiestödssystem. För att öka möjligheten för vuxna mitt i arbetslivet att utbilda sig planerar regeringen för ett nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska införas 2023. Omställningsstudiestödet förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för att utbilda sig för personer som har arbetslivserfarenhet. Det förbättrar flexibiliteten, ökar omställningsförmågan för företag och anställda, och ökar tryggheten på en arbetsmarknad i snabb förändring. Genom omställningsstudiestödet finns goda möjligheter för exempelvis den industriarbetare som vill vidareutbilda sig att göra det för att kunna få jobb i någon av de gröna industrierna som växer fram i Norrbotten och Västerbotten.

Ökad satsning på rymd- och klimatforskning

Svensk rymdforskning bidrar med ovärderlig kunskap inom flera samhälls- och forskningsområden, till exempel klimat- och miljöforskning samt digitalisering. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen därför att tillföra 110 miljoner kronor per år till området för att genomföra den svenska rymdstrategin och för att Sverige ska behålla sin framskjutna position inom rymdforskning. Satsningen omfattar 100 miljoner kronor till förstärkt rymdforskning, 5 miljoner kronor till Rymdstyrelsen och 5 miljoner kronor till Institutet för rymdfysik i Kiruna.