Goda förutsättningar för kulturskapare och en tillgänglig kultur

Kreatörer och kulturskapare behöver goda förutsättningar för att kunna verka och skapa fritt, så att och samhället får en tillgänglig kultur där kreativitet och innovationskraft kan blomstra. Inom ramen för regeringens strategiska arbete för immateriella tillgångar har ett antal åtgärder vidtagits för att bidra till detta.

Foto: Mikael Jägerskog

Att Sverige är ett kreativt land märks i hela världen. Svensk musik toppar internationella listor och fler än var tionde person i världen spelar svenska dataspel. Därtill kommer de många tekniska innovationer som har sitt ursprung i Sverige och som miljarder människor använder dagligen. Den svenska modellen, med en generell välfärd, utbildning för alla, en kommunal kulturskola och en aktiv kulturpolitik har och har haft en stor betydelse för framgångarna.

Mycket av kulturen som skapas i dag sprids via internet. Den utvecklingen har skapat fantastiska möjligheter för konstnärer och rättighetshavare att nå ut till fler. Den har också ökat möjligheten för allmänheten att snabbt och enkelt få tillgång till kultur. Samtidigt har internet skapat en ny infrastruktur för intrång i immateriella rättigheter, vilket resulterat i att piratkopieringen ökat. Utvecklingen, med strategiskt planerade sajter på nätet vars affärsidé är att tillgängliggöra immaterialrättsligt skyddat material utan lov, riskerar att slå undan benen för kulturskapare och lovande småföretag som får svårare att få betalt för sitt arbete. Det kan också hämma den kreativa arbetsmarknaden och kan riskera hela branscher. På sikt kan det dessutom leda till ett urvattnat kulturutbud.

Samhället behöver en tillgänglig kultur där kreativitet och innovationskraft kan blomstra. Kreatörer och kulturskapare måste därför ha goda förutsättningar att verka och skapa fritt. Regeringens strategiska arbete för immateriella tillgångar bidrar till att uppnå detta. Inom ramen för det strategiska arbetet arbetar regeringen för att skydda skapande verksamhet genom bättre fungerande lagar, stödjande åtgärder och samverkan. Vidare främjas framtagandet av lagliga och attraktiva tjänster för användare att ta del av innovativt och kreativt innehåll. Åtgärder vidtas också för att kulturkonsumenternas medvetenhet om upphovsrättens funktion ska öka.

Åtgärder

För att skapa goda förutsättningar för de enskilda kulturskaparna och den fria konsten tillsattes under hösten 2016 en konstnärspolitisk utredning. Utredningen ska se över de professionellt verksamma konstnärernas villkor och göra en översyn av de statliga insatserna på området. Utredaren ska särskilt bedöma hur de statliga insatserna bidrar till att nå de kulturpolitiska målen och föreslå eventuella förändringar av insatserna för att anpassa dem till nuvarande förutsättningar och behov. Uppdraget redovisades i mars 2018.
SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor?
Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning om konstnärernas villkor
Dir. 2016:93 Konstnärernas villkor
Konstnärspolitiska utredningens webbplats

Regeringen har avsatt totalt 115 miljoner kronor från och med 2018 för att förbättra förutsättningarna för den fria konsten i hela landet. Satsningen innebär bland annat en förstärkning med 60 miljoner kronor av stipendier och ersättningar som fördelas direkt till konstnärer. En del av dessa medel kan även gå till nyskapande projekt inom ramen för Kulturbryggans verksamhet. Anslagen till fria grupper inom scenkonstområdet tillförs 25 miljoner kronor och fria aktörer inom bild- och formområdet tillförs 12 miljoner kronor inom ramen för satsningen. Därutöver förstärks stödet till konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med 10 miljoner kronor, via Statens konstråd. Stödet till utgivning av litteratur och kulturtidskrifter förstärks med 8 miljoner kronor.

Statens medieråd har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. Myndigheten har även sedan årsskiftet i uppdrag att informera barn och unga om upphovsrättsliga rättigheter och skyldigheter.
Regleringsbrev för Statens medieråd

Nya regler om portabilitet. Initiativet ökar konsumenternas möjlighet att ta med sig sina streamningtjänster inom EU och gör tjänsterna mer attraktiva utan att för den skull urholka territorialprincipen. Bestämmelserna i portabilitetsförordningen började tillämpas den 1 april 2018.
Artikel: Bättre möjlighet använda streamingtjänster på Europaresan
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1128 av den 14 juni 2017 om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden

Nya regler som syftar till att säkerställa en välfungerande kollektiv förvaltning av upphovsrätt och skapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande licensiering av musik har införts. Reglerna har sin bakgrund i ett EU-direktiv. För svenska upphovsmän och företag som använder upphovsrättsligt skyddat material i sin verksamhet är det angeläget att den kollektiva förvaltningen fungerar väl inom hela EU. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017.
Pressmeddelande: Ny lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt
Prop. 2015/16:181 Kollektiv förvaltning av upphovsrätt
Artikel: Frågor och svar om kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Översynen av upphovsrätten inom EU. Målsättningen är att det ska finnas ett välfungerande upphovsrättsligt ramverk på EU-nivå, anpassat till den digitala miljön. Upphovsrätten ska säkerställa en hög skyddsnivå för rättighetshavarna och ska generera intäkter till upphovsmän och andra rättighetshavare, samtidigt som den ska vara tillräckligt flexibel för att främja den digitala utvecklingen och skapa förutsättningar för innovativa affärsmodeller. Lagstiftningen ska vara balanserad och ta tillvara både rättighetshavares och användares intressen, liksom andra allmänna och enskilda intressen. Ambitionen att öka den gränsöverskridande tillgången till material inom EU välkomnas. Dessutom måste den välfungerande ordningen med avtalslicenser värnas. Arbetet med översynen omhändertar till viss del förslagen som lämnades i upphovsrättsutredningen från 2011 om att stärka upphovsmän som avtalsslutande part (SOU 2011:32).
Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden
Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om fastställande av bestämmelser för utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på vissa av programföretagens onlinesändningar och vidaresändningar av tv- och radioprogram
FaktaPM 2016/17:FPM11 Direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden
FaktaPM 2016/17:FPM12 Förordning om vissa onlinesändningar av tv- och radioprogram
SOU 2011:32 En ny upphovsrättslag

I en proposition föreslår regeringen att personer med syn- eller annan läsnedsättning ska få en bättre tillgång till material som skyddas av upphovsrätt. Det här ökar förutsättningarna för ett utbyte av litteratur mellan länder och för att personer med syn- eller läsnedsättning i Sverige ska kunna ta del av mer litteratur på andra språk än svenska. Förslagen har sin bakgrund i ett EU-direktiv och en EU-förordning som genomför det så kallade Marrakechfördraget i EU-rätten. Marrakechfördraget antogs av World Intellectual Property Organization (WIPO) i juni 2013. Fördraget avser bland annat att underlätta gränsöverskridande utbyte av till exempel talböcker.
Pressmeddelande: Personer med synnedsättning eller dyslexi får bättre tillgång till böcker
Prop. 2017/18:241 Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med syn- eller annan läsnedsättning
Om Marrakechfördraget på WIPO:s webbplats 

PRV har sedan 2016 i uppdrag att kartlägga upphovsrättsintrång i en digital miljö och höja kunskapen hos allmänheten för att minska intrången och öka intresset för lagliga distributionstjänster. PRV fick under 2017 ett kompletterande uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser gentemot offentliga aktörer, näringsliv och allmänhet för att öka deras förståelse för upphovsrätten, både dessomfattning och begränsningar. Uppdraget syftar också till att de möjligheter som härigenom ges för att få tillgång till kreativt, kulturellt och innovativt material, bland annat digitalt, ska främjas. PRV ska vidare utreda olika insatser som kan underlätta för konsumenter och andra användare att lagligt ta del av digitalt tillgängligt material med rättighetshavarnas samtycke. Ett exempel som ska övervägas är EUIPO:s arbete Agorateka. Slutligen ska PRV genomföra insatser för att motverka piratkopiering, både gentemot företag och allmänhet. Arbetet ska genomföras i samarbete med det så kallade myndighetsnätverket.
Pressmeddelande: Kunskapen om upphovsrätt ska utökas genom ett nytt uppdrag
PRV:s regeringsuppdrag (på PRV:s webbplats)
Delar av PRV:s pågående arbete med upphovsrätt kan följas på webbsidan
Om Streama lagligt

Tillväxtverkets återrapporteringskrav för att redovisa vilka insatser som myndigheten genomför inom kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket har även, i samarbete med Kulturrådet, introducerat ett exportstöd riktat till professionella aktörer inom mellanledet för litteratur och dramatik, scenkonst samt bild- och formkonst, som verkar för att främja svensk kulturexport. Pilotprojektet pågår mellan 2016-2018.
Pressmeddelande: Nytt bidrag till kulturexport
Redovisning av Tillväxtverkets återrapporteringskrav för 2017 (pdf)

Regeringen satsar för att främja svensk design utomlands. Ett uppdrag har getts till VisitSweden AB, som är ett samägt bolag av staten genom Näringsdepartementet och turismbranschen genom Svensk Turism AB. Bolaget ansvar för marknadsföringen av Sverige som turistland utomlands samt för varumärket Sverige och Sverigebilden.
Pressmeddelande: Regeringen satsar på internationell tillväxt för svensk design

En ny filmpolitik infördes i januari 2017. Staten tar nu ett helhetsansvar för de nationella stöden till svensk filmproduktion samtidigt som fler aktörer inom filmbranschen får möjlighet till inflytande.
Artikel: En ny filmpolitik
Filmen efter filmavtalet

Tillväxtverket och Filminstitutet gavs i uppdrag att under 2017 utreda lämpligheten i och förutsättningarna för att kunna införa någon form av produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar. Den 19 december 2017 inkom myndigheterna med Rapporten "Fler filminspelningar till Sverige". Rapporten är ute på remiss till den 14 maj.
Pressmeddelande: Rapport: Fler filminspelningar till Sverige 
Remiss av rapporten Fler filminspelningar till Sverige

Riksarkivet fick 2016 i uppdrag att främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter under regeringen för vidareutnyttjande. Inom ramen för Riksarkivets uppdrag ska myndigheten även ge stöd till enskilda att hitta var i statsförvaltningen data finns och bistå enskilda i kontakterna med berörd myndighet. Vidare lämnar regeringen i kulturarvspropositionen (prop. 2016/17:116) ett antal bedömningar som syftar till att digitalisera och tillgängliggöra samlingar som öppen data för att göra dessa åtkomliga fritt via internet. På så sätt möjliggörs för vidareanvändning av såväl forskare och intresserad allmänhet, som av kommersiella aktörer. Detta eftersom kulturarvet är en viktig utgångspunkt för nyskapande och därigenom för tillväxten inom många kulturella och kreativa näringar. I mars 2017 lämnades ytterligare ett uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för att tillgängliggöra myndighetens digitala arkivinformation avgiftsfritt och som öppen data.
Pressmeddelande: Regeringen öppnar dörren för mer öppen data Kortversion Kulturarvspolitik, Prop. 2016/17:116

En uppförandekod har tagits fram som ett resultat av de rundabordssamtal som kultur- och demokratiministern arrangerade med aktörer från olika branscher under 2016. De företag och organisationer som ställt sig bakom koden har förklarat sig beredda att bidra till att bland annat göra internet till en trygg och laglig plats för konsumenter och företag, att samarbeta för att främja utvecklingen av lagliga alternativ och begränsa ekonomisk brottslighet som baseras på upphovsrättsintrång. Ett uppföljande samtal med de aktörer som undertecknat koden ägde rum i mitten av november där kultur- och demokratiministern berättade om regeringens arbete på området och fick höra mer om hur respektive aktör arbetat vidare med frågan på sitt område.
Artikel: Nätetikett för upphovsrätt

Lagändringar som bland annat innebär förbättringar i samband med upphovsrättsliga tvister. Lagstiftningen, som trädde i kraft 1 juli 2017, underlättar för medling så att segdragna tvister och avtalslösa tillstånd kan undvikas och rättssäkerheten för upphovsmän och användare öka. Lagstiftningen innebär också att det inte längre kommer krävas tillstånd från regeringen när vissa arkiv och bibliotek kopierar verk för att bevara dem. Enligt lagstiftningen kommer inte heller bibliotek och vissa organisationer behöva regeringens tillstånd för att bland annat få tillhandahålla talböcker till förmån för personer med funktionsnedsättning.
Pressmeddelande: Ökad rättssäkerhet i samband med medling och förenklingar i upphovsrättslagen
Prop. 2016/17:119 Ny lag om medling i vissa upphovsrättstvister

Skärpta redovisningskrav för att ge upphovsmän möjlighet att tillvarata sin rätt vid vidareförsäljning av verk (så kallad följerättsersättning). Bild- och formkonstnärer har en lagstadgad rätt till ersättning när deras verk säljs vidare på konstmarknaden. Ersättningen betalas dock bara i begränsad omfattning, varför konstnärerna varje år går miste om relativt mycket pengar. Regeringen har arbetat med lagändringar för att stärka dessa konstnärers rätt. I en proposition föreslår regeringen att bestämmelserna om redovisningsskyldighet ska ändras så att upphovsrättsorganisationen får bättre möjligheter att kontrollera vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. Organisationen får då också bättre förutsättningar att samla in följerättsersättningen. Detta väntas bidra till att konstnärernas inkomster ökar.
Prop. 2017/18:92 Förstärkt följerätt

Fakta:
Propositionen ska behandlas i utskottets betänkande (2017/18:NU14) den 3 maj och i kammaren den 16 maj. Planen är att lagen bör kunna utfärdas vid regeringssammanträdet torsdagen den 24 maj. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

I kulturarvsinstitutionernas samlingar finns så kallade herrelösa verk, det vill säga verk där upphovsmannen är okänd eller inte går att nå. Institutionerna får med stöd av en inskränkning i upphovsrätten digitalisera och via internet tillgängliggöra sådana verk. Verken ska registreras i EUIPO:s databas. I Sverige är PRV är den myndighet som vidarebefordrar uppgifter från användarna för registrering i databasen. PRV har i början av 2017 beviljats medel från EUIPO för att genomföra en informationskampanj som syftar till att få fler verk registrerade i databasen och att informera allmänheten om möjligheten att använda herrelösa verk med stöd av inskränkningen.
EUIPO:s webbplats
Prop. 2013/14:206 Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar

Tillväxtverket har på regeringsuppdrag fastställt en officiell definition av de kulturella och kreativa näringarna samt ny officiell statistik för de kulturella och kreativa näringarna i Sverige. Definitionen och statistiken presenterades den 31 oktober 2017. Samtidigt lanserade Tillväxtverket det nya statistikverktyget "Kreametern" som är ett öppet digitalt statistikverktyg för alla att använda.
Pressmeddelande: Nationell statistik om kulturella och kreativa näringar i Sverige
Kreametern (på Tillväxtverkets webbplats)

Arbetet med att utveckla statistiken för de kulturella och kreativa näringarna fortgår och sker i samverkan med Myndigheten för kulturanalys, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Statens kulturråd och Statistiska Centralbyrån. En slutrapportering av regeringsuppdraget ska ske 15 december 2018.

Tillväxtverket har i samarbete med Kulturrådet introducerat ett exportstöd riktat till professionella aktörer inom mellanledet för litteratur och dramatik, scenkonst samt bild- och formkonst som verkar för att främja svensk kulturexport, som exempelvis förlag, curatorer, gallerier, agenter, presentatörer och producenter. Pilotprojektet pågår mellan 2016-2018 och totalt rör det sig om ca 1 miljon kronor per år från Tillväxtverket.
Pressmeddelande hos Tillväxtverket: Nytt bidrag till kulturexport

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes inledningstal när regeringen presenterade sitt strategiska arbete för immateriella tillgångar den 13 juni 2017 i Rosenbad, Stockholm.

Justitieminister Morgan Johansson talade om att stärka följerätten i Rosenbad den 13 juni 2017. I februari 2018 beslutade regeringen propositionen Förstärkt följerätt (prop. 2017/18:92).