Regeringens strategiska samverkansprogram

Målet med regeringens strategiska samverkansprogram är att identifiera innovativa lösningar på våra stora samhällsutmaningar samt att bidra till svensk konkurrenskraft. I juli 2019 presenterade förra regeringen fyra teman som utgör grunden för samverkansprogrammen 2019–2022 och som utgår från Sveriges styrkor samt Agenda 2030: Näringslivets klimatomställning; Kompetensförsörjning och livslångt lärande; Näringslivets digitala strukturomvandling samt Hälsa och life science. Dessa program fortlöper mandatperioden ut.

Samverkansprogrammen samlar näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att gemensamt prioritera vad som behöver göras för att möta utmaningarna inom dessa fyra teman.

  • Det här är samverkansprogrammen

    En stor grupp människor står tillsammans, med statsministern och flera statsråd i förgrunden
    Företrädare för förra regeringen, statsminister Stefan Löfven, näringsminister Ibrahim Baylan, utbildningsminister Anna Ekström, minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark var med när ledamöterna i samverkansgrupperna i regeringens strategiska samverkansprogram presenterades 10 februari 2020. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

    Grunden för varje samverkansprogram är en identifierad samhällsutmaning där det behövs innovativa idéer för att finna lösningar. En utmaning vars lösning kräver att alla berörda perspektiv samlas vid samma bord. I Sverige är sedan länge samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga en kraftfull metod för att lösa problem och överbrygga de utmaningar som vårt samhälle står inför. Därför har regeringen utsett externa samverkansgrupper till varje samverkansprogram.

Effekt och resultat från samverkansprogrammen

  1. 1 Regeringens satsningar och projekt
  2. 2 Utveckling och innovation i offentlig förvaltning
  3. 3 Samsyn som bidrar till innovation
  4. 4 Självständiga satsningar och insatser som effekt av samverkansprogrammen
  5. 5 Samverkansprogrammen som innovationsverktyg

Nedslag i samverkansgruppernas arbete

Emilia Käck, Scania
Emilia Käck, Scania Foto: Scania

Samverkansgruppens arbete återspeglas i uppdrag om påskyndad elektrifiering

För att ytterligare påskynda elektrifieringen av transportsektorn fick Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) ett regeringsuppdrag att bidra till kunskapsuppbyggnaden på området. Behovet har tydligt lyfts i arbetet inom regeringens strategiska samverkansprogram Näringslivets klimatomställning.

Jannie Jeppesen står utomhus framför en husvägg
Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry, ledde arbetsgruppen för Digital infrastruktur. Foto: Swedish Edtech Industry

Samverkan ger konkreta resultat för en framtida arbetsmarknad

På den svenska arbetsmarknaden finns idag kompetensbrist inom många områden samtidigt som det finns ett stort antal arbetslösa. Skulle en datadriven lösning kunna bidra till att hantera missmatchningen? Det tror flera av ledamöterna i samverkansgruppen för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Fredrik Hörstedt, vicerektor, Chalmers. står i en kontorsmiljö.
Fredrik Hörstedt, vicerektor på Chalmers, leder tillsammans med Åsa Zetterberg, IT & Telekomföretagen, arbetsgruppen för digital kompetensförsörjning. Foto: Anna-Lena Lundqvist

"Den ökade digitaliseringen ger stora möjligheter att göra saker på nya sätt"

Arbetet inom samverkansgrupperna inom de fyra samverkansprogrammen är i full gång sedan de presenterades i juni 2019. I den här artikeln lyfter vi fram resultatet från tre av arbetsgrupperna inom Näringslivets digitala strukturomvandling.

Klipp från life science-podden

TIllsammans för en ledande life science-nation

I videopodden Tillsammans för en ledande life science-nation, samtalar Jenni Nordborg samtalar med nyckelpersoner inom life science-sektorn och samverkansgruppen Hälsa och life science.

Foto: Teiksma Buseva, Linköpings universitet

Kraftsamling för klimatomställning genom standardisering

Som ett resultat från Näringslivets klimatomställning fick Kommerskollegium nyligen i uppdrag att inrätta ett rådgivande organ med nyckelkompetenser för att främja innovativ och klimatfokuserad standardisering.

Det här är regeringens strategiska samverkansprogram

Illustration: Regeringskansliet

Fyra teman

De fyra samverkansprogrammens teman för 2019-2022 bygger på Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt: Näringslivets digitala strukturomvandling, Hälsa och life science, Näringslivets klimatomställning, Kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Klimatomställning, digitalisering och förbättrad hälsa kommer att ställa högre krav på kompetens och arbetsuppgifter kommer att förändras. Det ställer i sin tur krav på livslångt lärande. Utgångspunkten tas i näringslivets efterfrågan, behovet av ny kompetens och förbättrade förutsättningar. Samverkansprogrammet syftar till att stärka och utveckla kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Näringslivets klimatomställning

Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Näringslivet står för en betydande del av utsläppen samtidigt som de är en avgörande del av lösningen. Samverkansprogrammet ska bidra till näringslivets klimatomställning.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Hälsa och life science

Sverige ska vara en ledande life science-nation. Life science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd, utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation och förverkliga Agenda 2030. Samverkansprogrammet lägger en grund för implementeringen av den nationella life science-strategin.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Näringslivets digitala strukturomvandling

Näringslivet behöver genomgå en digital strukturomvandling på bred front för långsiktig hållbar konkurrenskraft som lägger grunden för hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd. Samverkansprogrammet ska bidra till att digitaliseringen i ökad utsträckning leder till affärsnytta, innovationer och lösningar på samhällsutmaningar.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Fyra samverkansgrupper

Samverkansgrupperna består av experter och företrädare för näringsliv, akademi och civilsamhället och det offentliga samhället och har en rådgivande roll. Varje samverkansgrupp har omkring 20 ledamöter som utses av regeringen.

Innehåll om Regeringens strategiska samverkansprogram

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 188 träffar.