Regeringens strategiska samverkansprogram

Målet med regeringens strategiska samverkansprogram är att identifiera innovativa lösningar på våra stora samhällsutmaningar samt att bidra till svensk konkurrenskraft. I juli 2019 presenterade förra regeringen fyra teman som utgör grunden för samverkansprogrammen 2019–2022 och som utgår från Sveriges styrkor samt Agenda 2030: Näringslivets klimatomställning; Kompetensförsörjning och livslångt lärande; Näringslivets digitala strukturomvandling samt Hälsa och life science. Dessa program fortlöper mandatperioden ut.

Samverkansprogrammen samlar näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att gemensamt prioritera vad som behöver göras för att möta utmaningarna inom dessa fyra teman.

  • Det här är samverkansprogrammen

    En stor grupp människor står tillsammans, med statsministern och flera statsråd i förgrunden
    Företrädare för förra regeringen, statsminister Stefan Löfven, näringsminister Ibrahim Baylan, utbildningsminister Anna Ekström, minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark var med när ledamöterna i samverkansgrupperna i regeringens strategiska samverkansprogram presenterades 10 februari 2020. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

    Grunden för varje samverkansprogram är en identifierad samhällsutmaning där det behövs innovativa idéer för att finna lösningar. En utmaning vars lösning kräver att alla berörda perspektiv samlas vid samma bord. I Sverige är sedan länge samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga en kraftfull metod för att lösa problem och överbrygga de utmaningar som vårt samhälle står inför. Därför har regeringen utsett externa samverkansgrupper till varje samverkansprogram.

Effekt och resultat från samverkansprogrammen

  1. 1 Regeringens satsningar och projekt
  2. 2 Utveckling och innovation i offentlig förvaltning
  3. 3 Samsyn som bidrar till innovation
  4. 4 Självständiga satsningar och insatser som effekt av samverkansprogrammen
  5. 5 Samverkansprogrammen som innovationsverktyg

Nedslag i samverkansgruppernas arbete

Emilia Käck, Scania
Emilia Käck, Scania Foto: Scania

Samverkansgruppens arbete återspeglas i uppdrag om påskyndad elektrifiering

För att ytterligare påskynda elektrifieringen av transportsektorn fick Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) ett regeringsuppdrag att bidra till kunskapsuppbyggnaden på området. Behovet har tydligt lyfts i arbetet inom regeringens strategiska samverkansprogram Näringslivets klimatomställning.

Jannie Jeppesen står utomhus framför en husvägg
Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry, ledde arbetsgruppen för Digital infrastruktur. Foto: Swedish Edtech Industry

Samverkan ger konkreta resultat för en framtida arbetsmarknad

På den svenska arbetsmarknaden finns idag kompetensbrist inom många områden samtidigt som det finns ett stort antal arbetslösa. Skulle en datadriven lösning kunna bidra till att hantera missmatchningen? Det tror flera av ledamöterna i samverkansgruppen för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Fredrik Hörstedt, vicerektor, Chalmers. står i en kontorsmiljö.
Fredrik Hörstedt, vicerektor på Chalmers, leder tillsammans med Åsa Zetterberg, IT & Telekomföretagen, arbetsgruppen för digital kompetensförsörjning. Foto: Anna-Lena Lundqvist

"Den ökade digitaliseringen ger stora möjligheter att göra saker på nya sätt"

Arbetet inom samverkansgrupperna inom de fyra samverkansprogrammen är i full gång sedan de presenterades i juni 2019. I den här artikeln lyfter vi fram resultatet från tre av arbetsgrupperna inom Näringslivets digitala strukturomvandling.

Klipp från life science-podden

TIllsammans för en ledande life science-nation

I videopodden Tillsammans för en ledande life science-nation, samtalar Jenni Nordborg samtalar med nyckelpersoner inom life science-sektorn och samverkansgruppen Hälsa och life science.

Foto: Teiksma Buseva, Linköpings universitet

Kraftsamling för klimatomställning genom standardisering

Som ett resultat från Näringslivets klimatomställning fick Kommerskollegium nyligen i uppdrag att inrätta ett rådgivande organ med nyckelkompetenser för att främja innovativ och klimatfokuserad standardisering.

Det här är regeringens strategiska samverkansprogram

Illustration: Regeringskansliet

Fyra teman

De fyra samverkansprogrammens teman för 2019-2022 bygger på Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt: Näringslivets digitala strukturomvandling, Hälsa och life science, Näringslivets klimatomställning, Kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Klimatomställning, digitalisering och förbättrad hälsa kommer att ställa högre krav på kompetens och arbetsuppgifter kommer att förändras. Det ställer i sin tur krav på livslångt lärande. Utgångspunkten tas i näringslivets efterfrågan, behovet av ny kompetens och förbättrade förutsättningar. Samverkansprogrammet syftar till att stärka och utveckla kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Näringslivets klimatomställning

Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Näringslivet står för en betydande del av utsläppen samtidigt som de är en avgörande del av lösningen. Samverkansprogrammet ska bidra till näringslivets klimatomställning.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Hälsa och life science

Sverige ska vara en ledande life science-nation. Life science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd, utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation och förverkliga Agenda 2030. Samverkansprogrammet lägger en grund för implementeringen av den nationella life science-strategin.

Illustration: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Näringslivets digitala strukturomvandling

Näringslivet behöver genomgå en digital strukturomvandling på bred front för långsiktig hållbar konkurrenskraft som lägger grunden för hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd. Samverkansprogrammet ska bidra till att digitaliseringen i ökad utsträckning leder till affärsnytta, innovationer och lösningar på samhällsutmaningar.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Fyra samverkansgrupper

Samverkansgrupperna består av experter och företrädare för näringsliv, akademi och civilsamhället och det offentliga samhället och har en rådgivande roll. Varje samverkansgrupp har omkring 20 ledamöter som utses av regeringen.

Innehåll om Regeringens strategiska samverkansprogram

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 187 träffar.

  • Bättre att innovationen händer här än någon annanstans

    På ABB:s satsning Synerleap får små innovationsföretag möjlighet att utveckla sina produkter med ABB i ryggen. – Tiden mellan idé och när produkten finns på marknaden kortas betydligt. Nyckeln är att företagen är på plats hos oss, det stora företaget. Vi löser mycket när vi träffas vid kaffeautomaten, säger Peter Löfgren, vd på Synerleap.

  • Trafikverket ska ta elvägen framåt

    Regeringen ger nu Trafikverket i uppdrag att utreda och redovisa förutsättningarna om elvägar på sikt kan bli en del i det statliga vägnätet i Sverige. Trafikverket ska också hantera den del som rör elvägar inom ramen för det svensk-tyska innovationspartnerskapet.

  • Elektrifierande invigning av Lindholmen Mobility Center

    I morgon 3 oktober inviger närings- och innovationsminister Mikael Damberg Lindholmen Mobility Center. Under sitt invigningstal kommer näringsministern berätta om regeringens arbete för att stötta smartare transporter med mer resurseffektiva fordon, förnybara bränslen och mindre utsläpp. Under besöket i Göteborg ska han även besöka företaget Powercell Sweden AB.

  • Kombinerad mobilitet – tjänsterna som ska få oss att resa tillsammans

    Tänk om det fanns en tjänst som erbjöd möjligheten att resa med bil, cykel, kollektivtrafik eller med andra färdmedel genom ett enda abonnemang? Redan våren 2018 kan sådana tjänster finnas tillgängliga. Abonnemang är enbart en av de många innovativa idéer som ska få oss att resa mer ekonomiskt, hållbart och tillsammans.

  • Civilingenjör 4.0 – en utbildningssatsning inom innovation

    Civilingenjör 4.0 är en kompetensfrämjande utbildningssatsning som fokuserar på civilingenjörer med inriktning mot produktionsteknik. De första kurserna har premiär redan våren 2018.

  • Stora och små företag behöver och kompletterar varandra

    – Nästa stora innovation kommer sannolikt från ett litet företag, men stora etablerade företag har ofta kompletterande resurser och kompetenser som krävs för att skala upp innovationen. I dagens globala samhälle kan det dessutom gå ganska fort om det är en riktigt bra idé. Det säger Martin Andersson, som är ekonomiforskare och professor i Industriell Ekonomi vid Blekinge tekniska högskola.

  • Storsatsning på innovativt och hållbart bostadsbyggande

    Idag besökte bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson Linköping och Vallastaden. I samband med besöket presenterades två budgetssatsningar. Ett nytt statligt stöd inrättas för att främja innovativt och hållbart bostadsbyggande. 75 miljoner kronor avsätts 2018 och ökar till 100 miljoner kronor för åren 2019 och 2020. Regeringen satsar också på Smart City Sweden, en ny investerings- och exportplattform med syfte att främja utveckling och export av svenska innovationer kopplade till hållbar stadsutveckling och byggande. 2018 satsas 25 miljoner kronor och för åren 2019 till 2021 avsätts 50 miljoner kronor per år.

  • Sven-Erik Bucht främjar cirkulär och biobaserad innovation i Brasilien

    Mellan den 24 och 27 september är landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Brasilien tillsammans med en delegation för att stärka det strategiska partnerskapet mellan Sverige och Brasilien. Fokus för resan är att främja ett ökat samarbete inom området cirkulär och biobaserad ekonomi.

  • Nya växtsorter för ett förändrat klimat

    Växtsorter framtagna för kontinenten fungerar ofta sämre i Sverige och i vissa delar av landet inte alls. För att kunna öka produktiviteten och hållbarheten behövs nya växtsorter och regeringen föreslår därför i budgetproposition 2018 att ett kompetenscentrum för växtförädling bildas vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

  • Samverkansprogrammen gör avtryck i innovationssverige

    När Nationella innovationsrådet möts måndagen den 28 augusti presenteras samarbeten, initiativ och projekt som de fem samverkansprogrammen resulterat i så här långt. Även erfarenheterna av samverkan som arbetsmetod, där näringsliv, akademi och organisationer jobbar strategiskt tillsammans, kommer att lyftas fram och diskuteras i rådet.

  • Regeringen satsar på Smarta städer

    Inom samverkansprogrammet Smarta städer har flera satsningar kopplade till digitaliseringen av samhällsbyggandet nu fått finansiering via Vinnova.

  • Satsningar på digitalisering av den smarta staden

    Digitaliserad planprocess samt öppna data är två av de prioriterade områdena inom samverkansprogrammet Smarta städer. Flera satsningar med digitaliseringstema har nu fått finansiering via Vinnova.

  • Digitalisering i fokus när Peter Eriksson besöker Luleå

    I dag, den 16 juni, inviger digitaliseringsminister Peter Eriksson ett nytt datacentertestlabb i Luleå och träffar aktörer i regionen för att prata om det nya initiativet Testbädd Sverige: aktivt och hälsosamt åldrande.

  • 70 miljoner kronor till utveckling av nya material från skogen

    I dag 14 juni deltar närings- och innovationsminister Mikael Damberg vid lanseringen av den nationella forskningsplattformen Treesearch. Den nationella plattformen ska forska kring materiella innovationer från skogen och hoppas i framtiden kunna tillverka batterier, fönsterglas och medicinska implantat. Vinnova har beslutat att stödja Treesearch i en första etapp med 6 miljoner kronor och planerar att bidra med upp till 70 miljoner kronor under en fyraårsperiod.

  • Mikael Damberg deltar i konferensen ”Digitalisera nu”

    På torsdag den 8 juni deltar närings-och innovationsminister Mikael Damberg på konferensen ”Digitalisera nu” som arrangeras av Vinnova och Tillväxtverket inom ramen för regeringens samverkansprogram Uppkopplad industri och nya material, strategin Smart industri.

  • Investeringsfrämjande i fokus på industrisamtal

    Varför väljer företag att investera i Sverige? Hur kan vi arbeta bättre tillsammans för att attrahera de industriella investeringar vi vill få till Sverige? Hur tar vi emot investeringarna regionalt och lokalt? Det var några av de frågor som närings- och innovationsminister Mikael Damberg och EU- och handelsminister Ann Linde diskuterade med deltagarna under industrisamtalet den 2 juni på temat investeringsfrämjande.

  • Självkörande lastbilar i fokus i Södertälje

    I dag, den 1 juni, kommer infrastrukturminister Anna Johansson att åka till Södertälje för att besöka Scania och ta del av det utvecklingsarbete inom automatisering och självkörande fordon som företaget bedriver.

  • 6 miljoner till att bygga mer i trä

    Regeringen har för avsikt att på under regeringssammanträdet den 1 juni fatta beslut om ett bidrag på totalt sex miljoner kronor till föreningen Trästad Sverige. Syftet är att öka kunskapen om träbyggande, sprida goda exempel samt stimulera innovation och utveckling inom det industriella träbyggandet.

  • Sverige – det hållbara modeundret

    Tillsammans mot ett hållbart mode. Idag den 30 maj bjuder regeringen in modebranschen inom ramen för samverkansprogrammet Cirkulär och biobaserad ekonomi. Detta för att tillsammans samla och konkretisera arbetet för att få en hållbar textil värdekedja i alla delar. Ambitionen är att Sverige ska bli världsledande i hållbar modeproduktion och konsumtion.

  • Join us in co-creation

    Sweden is innovative, vibrant and globally competitive. According to the OECD and the World Economic Forum, Sweden ranks at the top end of the scale in many rankings. This includes economic development, subjective wellbeing and social connections, environmental quality, health status and health care, gender equality, personal safety, education and skills.