Innehållet publicerades under perioden

-

Ett år med life science-strategin – vad har hänt?

Publicerad

I december 2019 presenterades den nationella life science-strategin, ett resultat av ett nära samarbete med samverkansprogrammet för hälsa och life science. I strategin har regeringen satt upp 30 målsättningar som bedöms vara särskilt angelägna att uppnå. Nu har det gått ett drygt år sedan strategin presenterades, vad har hänt inom de olika områdena?

Foto: AstraZeneca

Regeringens mål är att Sverige ska vara en ledande life science-nation.

– Därför är det givetvis glädjande att vi ett år efter att den nationella strategin presenterades kan konstatera att mycket redan har genomförts och att arbetet med målsättningarna går framåt, där samverkan mellan aktörer är centralt. Life science-sektorn är en av Sveriges ekonomiska basnäringar vilket inte minst covid-19-pandemin synliggjort, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

I förordet till den nationella life science-strategin skrev näringsminister Ibrahim Baylan tillsammans med Matilda Ernkrans – minister för högre utbildning och forskning och Lena Hallengren – socialminister: ”Tillsammans med hela life science-sektorn ska vi lägga grunden för fortsatta framsteg – för att förbättra hälsan i befolkningen, utveckla sjukvården och stärka Sveriges ekonomiska välstånd.”

– Nya kunskaper, upptäckter och innovationer inom life science kan leda till utveckling av behandlingar som potentiellt kan bota cancer och ärftliga sjukdomar. Regeringen gör därför stora satsningar inom cancerområdet på till exempel precisionsmedicin, bland annat individanpassade diagnostik och behandling. Det är en viktig förutsättning för att patienter i Sverige även framöver ska kunna erbjudas en hälso- och sjukvård i världsklass. Framstegen ska komma alla till del, säger socialminister Lena Hallengren.

– Genom forskningspropositionen gör regeringen breda satsningar inom hälsa och life science. På så sätt skapas bättre förutsättningar för utveckling och införande av nya läkemedel och tekniker, så att svenska patienter kan få tillgång till den allra bästa sjukvården med avancerade och effektiva behandlingar i framkant, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Jenni Nordborg, nationell samordnare för life science, är positiv till det gångna året.

–Många olika insatser har gjorts av flera olika aktörer, vilket var tydligt under den nationella konferensen i januari i år. Jag hoppas och tror att strategin och Life science-kontoret bidragit till att öka takten i arbetet. Mycket hade kanske gjorts ändå, men med en strategi i ryggen är det lättare att få en gemensam riktning. Vi har fått till stånd en rad åtgärder, däribland samverkansstrukturer, myndighetsuppdrag, utredningar, insatser för innovationsbolag i pandemins spår och nu kraftigt ökade satsningar i forsknings-och innovationspropositionen, berättar Jenni Nordborg. Nu fortsätter arbetet med att implementera satsningarna i forsknings- och innovationspropositionen.

– Två samverkansstrukturer är helt centrala för framgång i life science-strategin: Samverkansgruppen för hälsa och life science, vars sammansättning består av representanter från hela sektorn inklusive patientperspektivet, samt det regionala-nationella partnerskapet, menar Jenni Nordborg. När målsättningar omsätts i regionala handlingsplaner kommer resultatet bli än mer konkret.

Genomförda insatser

Den nationella life science-strategin innehåller 30 målsättningar inom åtta olika områden. Inom flera av dessa målsättningar är arbetet påbörjat och har i vissa fall kommit en bra bit på väg. Parallellt med regeringens arbete har många av sektorns övriga aktörer tagit initiativ till insatser som stärker svensk life science. Två exempel är Knut och Alice Wallenbergs stiftelses satsning på datadriven life science och SKR:s uppdaterade positionspapper om klinisk forskning. Satsningen på datadriven life science görs med målsättning att Sverige ska hålla sig bland de världsledande nationerna inom området och är en långsiktig satsning på totalt 3,7 miljarder kr.

På denna sida kan du ta del av exempel på regeringens åtgärder inom de olika områdena, du kan komma direkt till respektive mål genom innehållsförteckningen.

Innehåll på sidan

1. Strukturer för samverkan

2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation

3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling

4. Integrering av forskning och innovation i vården

5. Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa

6. Forskning och infrastruktur

7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande

8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft

1. Strukturer för samverkan

Stärkt nationell samordning inom life science-området (målsättning 1.1)

Regeringen vill stärka svensk life science genom ett tydligt nationellt ledarskap. Life science-kontoret ska bidra till effektivare samverkan, samarbete och samordning. Myndighetssamverkan är central för att en enhetlig nationell riktning ska uppnås för Sveriges utveckling inom life science.

  • Nationell samordnare och Life science-kontor

Ett år innan den nationella life science-strategin presenterades i december 2019 inrättades en samordningsfunktion för life science i Regeringskansliet (life science-kontoret) och en nationell samordnare tillsattes på heltid, Jenni Nordborg. Hon leder kontorets arbete och är även projektledare för samverkansprogrammet Hälsa och life science.

  • Samverkansprogrammet Hälsa och life science

Hälsa och life science är ett av regeringens fyra samverkansprogram. En samverkansgrupp med företrädare från bl.a. hälso- och sjukvård, universitet och högskolor, näringsliv, patienter och professioner är rådgivande till programmet och till Life science-kontoret. Samverkansprogrammet syftar till att genom tvärsektoriell kraftsamling möta de stora hälsoutmaningarna och stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft.

I forsknings- och innovationspropositionen föreslås att Vinnova får i uppdrag att främja samverkansprogrammets arbete och bidra till genomförande av deras förslag.

Under 2020 skapades fyra arbetsgrupper inom samverkansprogrammet för att konkret arbeta med de frågor och utmaningar som gemensamt identifierats av samverkansgruppen.

  • Precisionsmedicin,
  • Hälsodata,
  • Krisberedskap och resiliens,
  • Kompetensförsörjning
  • Uppdrag att utforma strategiskt program för digital strukturomvandling

Regeringen har givit Vinnova, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen och Vetenskapsrådet i uppdrag att gemensamt ta fram ett förslag till utformning och genomförande av ett strategiskt program för att möta och leda den digitala strukturomvandlingen. Vinnova ska vara samordnande myndighet för uppdraget. Detta är ett resultat av Samverkansprogrammet Näringslivets digitala strukturomvandling och ska bidra till stärkta förutsättningar för life science-branschen och andra branscher.

  • Myndighetssamverkan

Flera myndigheter har uppdrag med relevans för life science. För att skapa förutsättningar för en effektiv implementering av den nationella strategin är det av stor vikt att dessa myndigheter har en kontinuerlig dialog och samverkar med varandra. Flera myndigheter har därför fått specifika uppdrag om samverkan i sina regleringsbrev, däribland Vinnova, Vetenskapsrådet, Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten och Tandvårds- & läkemedelsförmånsverket TLV. Samtliga regleringsbrev finns på Ekonomistyrningsverkets webbplats.

Ekonomistyrningsverkets webbplats

Partnerskap för regional och nationell kraftsamling (målsättning 1.2)

Regeringen anser att utvecklingen inom life science behöver drivas gemensamt och samordnat från nationell, regional och lokal nivå, i nära samverkan med näringslivet, universitet och högskolor. Ett partnerskap med regionerna kan manifestera en gemensam ambition för life science och skapar förutsättningar för genomförande.

  • Partnerskap med regionerna

För att stärka den nationella strategin och skapa bättre förutsättningar för genomförande etablerades i december år 2019 ett partnerskap mellan regeringen och regionerna.

  • Nationell konferens

En nationell konferens genomfördes i januari 2021 för uppföljning av strategin med fokus på partnerskap för nationell och regional kraftsamling

Norden som globalt ledande life science-hubb (målsättning 1.3)

Regeringen bedömer att bredare nordisk samverkan kan bidra till ökad konkurrenskraft. Gemensamt arbete kring policyutveckling kan bidra till harmoniserad implementering av nya digitala lösningar och precisionsmedicin.

  • Nordiska Ministerrådets mål ”Norden som ledande region för life science och hälsoteknologi”

Ett av åtta prioriterade områden för Nordiska Ministerrådet för åren 2020-2024 inom ramen för det övergripande målet att stöda kunskap och innovation och göra det lättare för företag i hela Norden att dra full nytta av de utvecklingsmöjligheter som skapas av den gröna, tekniska och digitala övergången och den växande bioekonomin.

  • Nordic Commons

Finansieras av NordForsk och arbetar för en gemensam nordisk digital infrastruktur som ska kunna hantera hälsodata som leder till forskning.

2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation

Effektivt och säkert utbyte av patientdata (målsättning 2.1)

Regeringen anser att regioner och kommuner behöver bättre förutsättningar att dela patientdata mellan olika vårdgivare. Utgångspunkten är att stärka den databaserade utvecklingen under fortsatt leverans av god och säker vård, samtidigt som den personliga integriteten respekteras och krav på informationssäkerhet tillgodoses.

  • Utredning om personuppgiftshantering

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Ökat nyttjande av hälsodata för forskning och innovation (målsättning 2.2)

Regeringen vill att användningen av hälsodata för forskning och innovation ska, med bibehållet skydd för den personliga integriteten, öka för att bidra till förbättrad vård för patienter och utveckling av näringslivet. Oklarheter och hinder kring hantering av hälsodata och därmed sammanhängande etiska överväganden behöver adresseras. Detta är en förutsättning för att stärka Sveriges position som framstående inom digitalisering och användande av data. Samtidigt behöver sektorns kunskap kring gällande lagstiftning höjas.

  • Rådgivande funktion för nyttjande av hälsodata vid Vetenskapsrådet

I forsknings- och innovationspropositionen presenterar regeringen en satsning på en rådgivande funktion vid Vetenskapsrådet, dit forskare och andra aktörer kan vända sig för att få hjälp med frågor kring nyttjande av hälsodata för forskning och innovation. En löpande kartläggning av oklarheter eller hinder för nyttjande av hälsodata för forskning och innovation kommer att ingå i funktionens uppdrag.

Effektiv, säker och etisk användning av registerdata (målsättning 2.3)

Regeringen anser att life science-sektorns användning av registerdata för forskning och innovation bör öka. Det är av stor vikt att infrastruktur, lagstiftning, vägledning och annat stöd bidrar till ett effektivt, säkert och etiskt nyttjande av exempelvis kvalitetsregister och hälsodataregister, samt att patienters möjligheter att bidra med egenrapporterade data ses över.

  • Förstärkning av Socialstyrelsens registerservice

I regleringsbrevet för 2020 uppdras Socialstyrelsen att förstärka sin kapacitet att lämna ut läkemedelsstatistik. Socialstyrelsen ska göra en analys av var i processen eventuella hinder uppstår som kan leda till förseningar och vidta åtgärder som gör att myndigheten snabbare kan handlägga beställningar, ta fram statistiksammanställningar och lämna ut statistikuppgifter.

  • Långsiktig reglering av forskningsdatabaser

En utredare har fått i uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram förslag på en långsiktig reglering av forskningsdatabaser. Tidigare utredningar har delvis kommit till olika slutsatser, varför det finns behov av ytterligare beredning. Utredaren ska lämna sina förslag senast den 30 april 2021.

Bättre nyttjande av biobanker (målsättning 2.4)

Utredningen om regleringen av biobanker har lämnat ett förslag till en ny biobankslag. Regeringen har för avsikt att ta ställning till förslaget under mandatperioden. En utveckling av användandet av biobanksprov bör möjliggöras under förutsättning att den enskilde provgivarens integritet respekteras. Vidare behövs säkra och stabila strukturer för att lagra, söka och ta ut information och prover ur biobankerna.

Uppföljning med hjälp av Real World Data (målsättning 2.5)

Regeringen bedömer att möjligheten till uppföljning och användning av RWD behöver förbättras. Detta inkluderar goda förutsättningar för insamling och analys av sådan data, inklusive egenrapporterade data.

  • Utvecklad uppföljning med hjälp av nationella tjänsteplattformen

TLV har i sitt regleringsbrev för 2020 uppdragits att analysera förutsättningarna för uppföljning av läkemedel och medicintekniska produkter med hjälp av t.ex. data från nationella tjänsteplattformen (NTP).

  • Uppföljning av cancerläkemedel och andra läkemedel via alternativa datakällor

TLV har i sitt regleringsbrev för 2021 uppdragits att fortsätta uppdraget att följa upp cancerläkemedel och andra läkemedel i klinisk vardag. TLV ska undersöka möjligheten att använda alternativa datakällor med koppling till sjukvårdens grunddata för olika typer av uppföljning, t.ex. genom extraktion av journaldata. Målet med arbetet ska vara att skapa alternativa tillvägagångssätt i situationer då data från randomiserade kliniska studier inte kan användas som referens eller när relevant data inte finns tillgängliga i nationella eller regionala kvalitetsregister.

Tillbaka till innehållsförteckning

3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling

En effektiv process för implementering av nya terapier (målsättning 3.1)

Regeringen anser att tiden mellan godkännande och implementering av nya terapier behöver optimeras. Det behövs ökade kunskaper om hur kostnaderna och osäkerheterna kopplade till ATMP kan hanteras av vårdens huvudmän och hur behovet av nya affärs- och investeringsmodeller ser ut. Dessutom behövs bättre förutsättningar för hur utvärderingar, så kallade ”health technology assessments”, kan genomföras för medicintekniska produkter inom precisionsmedicin.

  • Utveckling av hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och utredning av möjliga betalningsmodeller för ATMP

TLV ska analysera och lämna förslag på hur hälsoekonomiska bedömningar av precisionsmedicin kan utformas. TLV ska också utreda hur betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP) kan utvecklas för att hantera de stora behandlingskostnader och de osäkerheter som är kopplade till bland annat långtidseffekterna av ATMP.

Uppdraget på TLV:s webbplats

  • Analys av precisionsmedicinens påverkan på hälso- och sjukvården

Regeringen uppdrar åt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att analysera hur utvecklingen av och inom precisionsmedicin har påverkat och kommer att påverka hälso- och sjukvården. Det gäller exempelvis vilka krav som ställs på personal, it, samverkan, prioriteringar, vårdutbud eller andra aspekter som myndigheten bedömer relevanta.

Uppdrag att analysera precisionsmedicinens påverkan på hälso- och sjukvården

  • Precisionsmedicin för jämlik och effektiv cancervård

Inom ramen för cancer-överenskommelsen med SKR framgår att RCC i samverkan bland annat ska beskriva potentiella insatser som kan komma att krävas de kommande åren för att precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård.

Överenskommelse jämlik och effektiv cancervård 2021, på SKR:s webbplats

Accelererad, säker och etisk policyutveckling (målsättning 3.2)

Regeringen anser att den offentliga sektorns förmåga att identifiera och föreslå förändringar i regelverk, tillämpningar och arbetssätt behöver utvecklas. Behovet av accelererad, säker och etisk policyutveckling, exempelvis genom policylabb, är särskilt stort i de regulatoriska delarna. Sverige ska vara ett förstahandsval för introduktion av ny diagnostik och terapi utifrån excellens i regulatoriska frågor.

  • Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet)

Komet arbetar med policyutveckling i syfte att skapa goda förutsättningar för innovation och konkurrenskraft samtidigt som utvecklingen och spridningen av ny teknik sker tryggt, säkert och med ett långsiktigt samhällsperspektiv. Kommittén rapporterar löpande sitt arbete i form av betänkanden, rapporter och andra publikationer. Under 2020 inkom Komet med sitt delbetänkande Personuppgiftsbehandling vid antalsberäkning inför klinisk forskning (SOU 2020:53), vilket lämnar förslag på ny reglering av den personuppgiftsbehandling som görs vid förberedelse till klinisk forskning i hälso- och sjukvården. 

Implementering av nya medicintekniska förordningar (målsättning 3.3)

Regeringen anser att tillgången till anmälda organ i Sverige ska motsvara behovet i sektorn. Det är avgörande att anmälda organ finns på plats för att de nya medicintekniska förordningarna ska kunna tillämpas.

  • Tillskott till RISE för att fungera som anmält organ

RISE är sedan tidigare anmält organ enligt EU:s nuvarande regelverk för medicintekniska produkter. EU har nu beslutat om ett nytt regelverk och ansökningsprocessen för att bli anmält organ enligt det nya regelverket är tids- och kostnadskrävande. Regeringen föreslog därför i höständringsbudgeten för 2020 att RISE tillförs medel för att bolaget ska ha förutsättningar att agera nationellt anmält organ även enligt EU:s nya regelverk.

Pressmeddelande: Tillskott till RISE för att agera svenskt organ för certifiering av medicintekniska produkter

Ökat fokus på förebyggande insatser och egenvård (målsättning 3.4)

Regeringen anser att Sverige bör öka fokus på hälsa och prevention, såväl förebyggande insatser för att förhindra uppkomst av ohälsa och fullt utvecklad sjukdom som insatser för att förhindra återfall (primär och sekundärprevention). Genom att utveckla förmågan till tidig diagnostik skapas bättre förutsättningar för tidig behandling, prevention och egenvård.

  • Tidig upptäckt av cancer

Att upptäcka cancer i tid är viktigt för möjligheten att behandla och öka chanserna att överleva sjukdomen. Regeringen har för andra året i rad gett Regionalt cancercentrum (RCC) norr finansiering för forskning kring blodbiomarkörer för tidig upptäckt, ett område under kraftig utveckling.

  • Forskningssatsningar på prevention och folkhälsa, äldreomsorg och psykisk hälsa

I forsknings- och innovationspropositionen presenterar regeringen satsningar inom prevention och folkhälsa, äldreomsorg och psykisk hälsa. Satsningarna ska bland annat bidra till ökade kunskaper om förebyggande arbete, vilka typer av interventioner som är mest effektiva och hur de kan genomföras i praktiken, för att främja hälsa i befolkningen.

  • Screeningverksamhet och anslutning till kvalitetsregister

Inom ramen för regeringens tilläggsöverenskommelse inom kvinnors hälsa med SKR tilldelas SKR, genom RCC i samverkan, medel för att genomföra piloter för nya arbetssätt inom screeningverksamhet, företrädelsevis ska medel användas för piloter inom AI-diagnostik. Medel tilldelas även för arbetet med generiska kallelsesystem för screening samt medel för att samtliga regioner ska ansluta sig till kvalitetsregistret för mammografi.

Pressmeddelande: Förstärkta insatser för kvinnors hälsa


Tillbaka till innehållsförteckning

4. Integrering av forskning och innovation i vården

Incitament och goda möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning (målsättning 4.1)

Regeringen bedömer att det är viktigt att det finns goda möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning i alla delar av vården. Kombinationen av hög klinisk kompetens och hög forskningskompetens är viktig för den fortsatta utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Det är även viktigt att skapa motsvarande förutsättningar inom verksamheter inom social omsorg.

  • Tillfällig förstärkning av Kliniska studier Sverige

Våren 2020 fick Vetenskapsrådet i uppdrag att tillfälligt stärka verksamheten inom Kliniska studier Sverige i syfte att öka svenska kliniska forskares möjligheter att genomföra kliniska studier kopplade till sjukdomen covid-19. I uppdraget ingick att inventera de behov som fanns i hälso- och sjukvården för att kunna starta eller delta i kliniska studier som involverade covid-19-patienter.

Pressmeddelande: Uppdrag att tillfälligt stärka verksamheten inom Kliniska studier Sverige

  • Ökad forskningskompetens i primärvården

I forsknings- och innovationspropositionen presenterar regeringen en satsning för ökad forskningskompetens i primärvården. Det är i primärvården som stora folksjukdomar såsom diabetes, hjärtkärlsjukdomar och astma diagnostiseras och behandlas. Det är därför av stor vikt att forskning och utbildning bedrivs i primärvården och att primärvårdens personal har kompetens och resurser för detta.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

Fler företagsinitierade kliniska studier i svensk hälso- och sjukvård (målsättning 4.2)

Regeringen vill att fler kliniska studier, som bedrivs i samarbete med näringslivet, ska förläggas i Sverige. För att Sverige ska kunna konkurrera om framtida studier krävs infrastruktur som medger snabb introduktion i kliniskt bruk och effektiv utvärdering av diagnostik och behandlingsresultat, samt att hälso- och sjukvården har de resurser och de kompetenser som krävs för att kunna delta i näringslivssamarbeten.

  • Utredning av Vetenskapsrådet kommittéer relaterade till klinisk forskning

Vetenskapsrådet fick i sitt regleringsbrev för 2020 i uppdrag att göra en översyn av myndighetens organisation rörande den verksamhet som bedrivs inom ramen för Kommittén för kliniska studier och Kommittén för klinisk behandlingsforskning. I uppdraget ingick att analysera hur verksamheten kan utvecklas för att öka kvaliteten på kliniska studier i Sverige samt för att i högre utsträckning kunna tillgodose näringslivets behov i syfte att öka antalet företagsfinansierade studier i Sverige. Vetenskapsrådet lämnade sin rapport i oktober 2020.

Rapport: Utredning av organisationen av kliniska kommittéer vid Vetenskapsrådet, på Vetenskapsrådets webbplats

Hög kvalitet i kliniska studier (målsättning 4.3)

Regeringen anser att det är angeläget att kliniska studier som bedrivs inom svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet. Hög kvalitet är en grundläggande förutsättning för att resultaten av forskningen ska kunna bidra till innovation, implementeras och komma till nytta för vården och patienterna.

  • Utredning av Vetenskapsrådet kommittéer relaterade till klinisk forskning

Se ovan.

Rapport: Utredning av organisationen av kliniska kommittéer vid Vetenskapsrådet, på Vetenskapsrådets webbplats

Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården (målsättning 4.4)

Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att implementera precisionsmedicin i vården. För detta krävs långsiktiga, stödjande strukturer kring diagnostik, bioinformatik och intelligenta digitala beslutsstöd för prevention och behandling, samt ersättningssystem som uppmuntrar innovation och implementering av ny teknik.

  • Finansiering av Genomic Medicin Sweden via Vinnova

Genomic Medicin Sweden (GMS) är ett nationellt initiativ som syftar till att implementera precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård. Satsningen finansieras gemensamt av flera aktörer och Vinnova beslutade i juli 2020 om ytterligare finansiering. I forsknings- och innovationspropositionen föreslår regeringen ytterligare satsningar på GMS inom ramen för samverkansprogrammet för hälsa och life science.

  • Pilotprojekt inom barncancer och cancer som drabbar kvinnor

Socialstyrelsen får i uppdrag att betala ut 16,5 miljoner konor till regionernas samverkansprojekt Genomic Medicine Sweden (GMS) till piloter inom genetisk och molekylär diagnostik, som en del av det som kallas precisionsmedicin.

Pressmeddelande: Miljonsatsningar på cancer, precisionsmedicin och hälsodata

  • Forskningssatsning på precisionsmedicin

I forsknings- och innovationspropositionen presenterar regeringen en satsning på forskning för att främja utvecklingen av precisionsmedicin.  Genom att kombinera genetiska analyser med kunskap om livsstilsfaktorer kan skräddarsydda behandlingar utvecklas för patienterna. På så sätt kan overksam medicinering undvikas, vilket innebär både ekonomiska besparingar och att patienterna slipper genomgå påfrestande behandlingar som inte har någon effekt. Ytterligare forskning behövs dock för att fullt ut kunna dra nytta av de nya metoderna. 

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

Tillbaka till innehållsförteckning

5. Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa

Nyttiggörande av välfärdsteknik (målsättning 5.1)

För att öka kvaliteten och ge effektivare arbetssätt ser regeringen behov av att snabba på den digitala omställningen genom bättre nyttjande av välfärdsteknik i omsorgen och för förebyggande insatser samtidigt som skydd för den personliga integriteten, informationssäkerhet, robusthet och redundans måste genomsyra implementeringen. Välfärdstekniska lösningar behöver integreras i verksamheterna och i vissa fall kopplas till befintliga verksamhetssystem i omsorgsverksamheterna för att uppnå mesta möjliga nytta.

  • Ökad digitalisering inom äldreomsorgen

Staten och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått i överenskommelsen om äldreomsorg – teknik, kvalitet och effektivitet med den äldre i fokus som omfattar 200 miljoner kronor. Satsningen avses fortgå under 2020–2022 under förutsättning att riksdagen beslutar regeringens budgetproposition för 2022. Genom att stödja kommunerna både ekonomiskt och i frågor om förändringsledning, upphandling, informationssäkerhet, infrastruktur, nyttorealisering m.m. ges kommunerna bättre förutsättning att utveckla och implementera nya arbetssätt med adekvata tekniska verktyg.

Pressmeddelande: 200 miljoner kronor för ökad digitalisering inom äldreomsorgen

Utveckling och samverkan för implementering (målsättning 5.2)

Regeringen ser behov av ökad samverkan mellan regulatoriska myndigheter och företag. Samverkan syftar till att stödja den snabbt växande sektorn av hälso- och välfärdsteknikföretag i Sverige med kunskap om regelverk som möjliggör för företagen att utveckla produkter och tjänster i enlighet med gällande lagstiftning på området. Det ökar förutsättningarna för företagen att växa på en global marknad, med lokal förankring i Sverige.

  • Välfärdsteknik och innovation i samverkansforskning

En andel av satsningen inom Explorativ tvärsektoriell medicinsk forskning och innovation i samverkan, som föreslås i forsknings- och innovationspropositionen och beskrivs under målsättning 6.1, ska inriktas mot utveckling av välfärdsteknik.


Tillbaka till innehållsförteckning

6. Forskning och infrastruktur

Stärkt tvärsektoriell forskning inom life science-området (målsättning 6.1)

Regeringen anser att tvärsektoriell forskning och innovation som bidrar till en hållbar utveckling av hälsa och välbefinnande i linje med Agenda 2030 har hög prioritet. Den fria grundforskningen utgör basen för att långsiktigt kunna adressera hälsoutmaningen.

  • Satsningar på hälsa, välfärd och life science i forsknings- och innovationspropositionen

I forsknings- och innovationspropositionen (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige 2020/21:60) presenterar regeringen nya satsningar på hälsa, välfärd och life science på cirka en halv miljard kr om året. De enskilda satsningarna beskrivs närmre under de målsättningar som de korrelerar till.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

  • Forskning med koppling till coronapandemin

Våren 2020 fick Vetenskapsrådet i uppdrag att tillsammans med Vinnova finansiera forskning och innovation som snabbt skulle kunna bidra till att stoppa utbredningen av covid-19 och förhindra framtida pandemiutbrott.

Pressmeddelande: Uppdrag att förbereda finansiering av forskningsinsatser med koppling till coronapandemin

Satsningen fortsätter genom forsknings- och innovationspropositionen där regeringen presenterar ett tioårigt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Vidare har regeringen i extra ändringsbudgetar för 2021 föreslagit 100 miljoner kr till uppföljningsstudier av covid-19-vacciner och 50 miljoner kr till forskning om s.k. långtidscovid.  

  • Explorativ tvärsektoriell medicinsk forskning och innovation i samverkan

I forsknings- och innovationspropositionen föreslås en satsning på Vinnova som syftar till att möjliggöra projekt med hög innovationshöjd och stor potential att effektivisera forsknings-och utvecklingsprocesser, nå en global marknad och uppnå höga förädlingsvärden, samt öka Sveriges globala konkurrenskraft och attraktivitet inom life science. En andel av satsningen ska inriktas mot utveckling av välfärdsteknik.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

  • Nationellt program för proteinforskning och läkemedelsproduktion

Regeringen gav 2015 Vinnova och Vetenskapsrådet ett gemensamt uppdrag att utforma ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel. Forsknings- och innovationspropositionen säkerställer medel till programmet under 2021-2023.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

  • Förstärkning av det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens

Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens förstärks i forsknings- och innovationspropositionen med 75 miljoner kr/år inom ramen för Vetenskapsrådets forskningsanslag.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

Excellent forskningsinfrastruktur inom life science-området (målsättning 6.2)

Regeringen vill att svenska life science-forskare ska ha tillgång till forskningsinfrastruktur av hög kvalitet och att Sveriges position som big science-nation stärks.

  • Satsningar på SciLifeLab och annan nationell forskningsinfrastruktur i forsknings- och innovationspropositionen

Regeringen föreslår i forsknings- och innovationspropositionen ökade medel till SciLifeLab. Dels höjs infrastrukturens grundläggande finansiering, dels avsätts medel för att ge ökad kapacitet för laborativt stöd vid framtida pandemier Vidare höjs anslaget för forskningsinfrastrukturer hos Vetenskapsrådet med 1,75 miljarder kr under 2021-2024 och en satsning görs på den internationella forskningsanläggningen ESS.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

  • Utredning om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur

En särskild utredare ska lämna förslag om utveckling av organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur på nationell nivå. Utredaren ska också lämna förslag på hur ett system för nationell prioritering av forskningsinfrastrukturer kan utformas. Syftet är att upprätthålla en forskningsinfrastruktur av hög kvalitet som ska vara ett effektivt stöd för att möta samhällsutmaningarna, när FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) ska genomföras och i förverkligandet av målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Kommittédirektiv: Organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur

Ökat och breddat nyttjande av forskningsinfrastruktur (målsättning 6.3)

Regeringen vill att nyttjandegraden av svensk forskningsinfrastruktur ska öka och att användarna ska representera en bredd av aktörer för att stimulera till tvärsektoriella samarbeten.

  • Uppdrag att föreslå en metod som möjliggör uttag av avgifter för användande av forskningsinfrastruktur

Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att föreslå en metod som möjliggör för universitet och högskolor som är värdar för forskningsinfrastruktur att ta ut avgifter för nyttjande av denna. I uppdraget ingår att analysera vilken inverkan olika finansieringsformer och modeller kan ha på användningsgraden. ESV rapporterade uppdraget i februari 2020. I rapporten föreslår ESV att universitet och högskolor får ett särskilt bemyndigande att ta ut avgifter för att tillhandahålla forskningsinfrastruktur. Universitet och högskolor har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och frågan bereds inom Regeringskansliet.

  • Infra Access for Life Science Sweden, InfraLife

Tre av Sveriges största forskningsinfrastrukturer, SciLifeLab, MaxIV och ESS, gör genom InfraLife en gemensam satsning för att skapa bättre förutsättningar för bland annat life science-industrin och hälso- och sjukvårdssektorn att använda anläggningarna. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och startar 2021.

Artikel: "SciLifeLab, MAX IV and ESS join forces in new life science collaboration” på SciLifeLabs webbplats

Stärkta infrastrukturer för datadriven forskning och innovation (målsättning 6.4)

Regeringen anser att det finns behov av stärkt digital infrastruktur, såsom datorresurser för beräkning och analys, kostnadseffektiv lagring av data, avancerat användarstöd och höjd kapacitet i nätverk för digital kommunikation för att möjliggöra hantering av allt större och mer komplexa datamängder.

  • Svenskt deltagande i EuroHPC JU, European High-Performance Computing Joint Undertaking

Vetenskapsrådet stödjer det finska konsortiet LUMI (Large Unified Modern Infrastructure) som bygger en superdator i Kajaani, Finland som ska stå klar sommaren 2021. LUMI kommer att kunna användas av europeiska forskare inom exempelvis läkemedels- och cancerforskning och artificiell intelligens.

Artikel: Nu ska superdatorn LUMI byggas, på Vetenskapsrådets webbplats

Satsningen på LUMI är en del av EuroHPC JU där Sverige är medlem. Inom ramen för EuroHPC JU ryms också stöd till forskning och innovation.

EuroHPC JU webbplats

Ökat svenskt deltagande i EU-program (målsättning 6.5)

Regeringen vill att aktörer i Sverige ska arbeta aktivt för att påverka implementeringen av kommande ramprogram (Horisont Europa), så att det möter svenska behov, prioriteringar och styrkeområden.

  • Nationell strategi för deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation

Sex myndigheter (Forte, Formas, Rymdstyrelsen, Energimyndigheten, Vetenskapsrådet och Vinnova) fick uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för det svenska deltagandet i Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa. Förslaget levererades i oktober 2020 och kommer att ligga till grund för en nationell strategi för deltagande.

Tillbaka till innehållsförteckning

7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande

Goda möjligheter till livslångt lärande (målsättning 7.1)

Regeringen anser att det ska finnas goda möjligheter till livslångt lärande. Detta är betydelsefullt för life science-branschen där kunskapsutvecklingen går fort och kompetenskraven snabbt kan ändras, samtidigt som sektorsöverskridande personalrörlighet uppmuntras.

  • Särskild satsning på basårsutbildning, livslångt lärande och omställning

För att göra det möjligt för fler att studera behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning (bland annat basår) för att på så sätt bli behöriga att söka bland annat vårdutbildningar och tekniska utbildningar har regeringen i budgetpropositionen för 2021 föreslagit en satsning på cirka 420 miljoner kronor under 2021. Vidare föreslogs 259 miljoner kronor  för en särskild satsning på livslångt lärande under 2021 för att fler ska kunna ställa om eller vidareutbilda sig. Slutligen föreslog regeringen 30 miljoner kronor under 2021 för korta kurser för yrkesverksamma.

Artikel: Fler utbildningsplatser på högskolan

  • Ändring i högskolelagen för att tydliggöra högskolans ansvar för livslångt lärande

Regeringen har i propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige föreslagit ändringar i högskolelagen (1992:1434) för att bland annat förstärka och tydliggöra högskolans ansvar för livslångt lärande. Förslaget innebär att det i högskolelagen ska anges att högskolorna i sin verksamhet ska främja ett livslångt lärande.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

Effektiv samverkan för kompetensförsörjning (målsättning 7.2)

Regeringen bedömer att det behövs effektiv samverkan och en tvärsektoriell ansats, för att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning i life science-sektorn. Det är angeläget att framtida utmaningar hanteras i samverkan mellan utbildningssektorn och arbetsgivare inom life science.

  • Samverkansprogrammet Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Med utgångspunkt i näringslivets efterfrågan, behovet av ny kompetens och förbättrade förutsättningar för arbetstagare att ställa om eller vidareutbilda sig syftar samverkansprogrammet till att stärka och utveckla kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet.

Samverkansprogrammet Kompetensförsörjning och livslångt lärande 

  • Ändring i högskolelagen för att tydliggöra högskolans ansvar för samverkan

Regeringen har i propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) föreslagit ändringar i högskolelagen (1992:1434) för att bland annat förstärka och tydliggöra högskolans ansvar för samverkan. Förslaget innebär att det i högskolelagen ska anges att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.

Proposition: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

Sverige ska erbjuda konkurrensmässiga förutsättningar för internationell rekrytering (målsättning 7.3)

Regeringen vill att svenska arbetsgivare ska ha goda förutsättningar att rekrytera internationell expertis inom life science-sektorn.

  • Utvidgad tidsgräns för expertskatt

Skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från och med 2021 från att gälla de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under de fem första åren. Förslaget innebär att de svenska reglerna i större utsträckning motsvarar reglerna i andra länder i Europa, vilket gör reglerna mer konkurrenskraftiga.

Promemoria: Utvidgad tidsgräns för expertskatt

Tillbaka till innehållsförteckning

8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft

Bättre företagsvillkor för forskning och utveckling (målsättning 8.1)

Regeringen avser att förstärka det s.k. FoU-avdraget för att underlätta för det svenska näringslivet att fortsätta investera i ny teknik och högt kunskapsinnehåll.

  • Förstärkt FoU-avdrag

Regeringen har beslutat om förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling som föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Promemoria: Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Ökat främjande för export och investeringar (målsättning 8.2)

I enlighet med regeringens export- och investeringsstrategi ska Sverige positioneras och marknadsföras som ett förstahandsval för globala aktörer vad gäller etableringar, investeringar och forsknings- och innovationssamarbeten inom life science-sektorn inklusive området precisionsmedicin.

  • Ny export- och investeringsstrategi med precisionsmedicin i fokus

Sverige ska positioneras och marknadsföras som ett förstahandsval för globala aktörer vad gäller etableringar, investeringar och forsknings- och innovationssamarbeten inom life science-sektorn inklusive området precisionsmedicin.

Sveriges export- och investeringsstrategi, pdf

  • Förstärkning till Almi invest

Förstärkningen ska användas för riskkapitalinvesteringar i innovativa startups och tillväxtbolag och syftar till att överbrygga krisen i små innovativa bolag och undvika att strukturkapital och immateriella värden i bland annat life science-sektorn går till spillo.

Pressmeddelande: Regeringen ökar Almi Invests investeringskraft för att överbrygga krisen i små innovativa bolag

  • Uppdrag att analysera Sveriges innovations- och produktionskapacitet för vaccin och andra biologiska läkemedel

Vinnova har fått uppdraget att i samverkan med Utredningen om tillgång till vaccin mot covid-19 (S 2020:07), Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) och RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) analysera och beskriva förutsättningarna för hur Sveriges innovations- och produktionskapacitet för vaccin och andra biologiska läkemedel står sig i jämförelse med andra länders kapacitet. Uppdraget ska rapporteras senast 5 april, 2021.

Uppdrag att analysera Sveriges innovations- och produktionskapacitet för vaccin och andra biologiska läkemedel

Företagsinkubatorer i världsklass (målsättning 8.3)

Regeringen anser att det är viktigt att Sverige kan erbjuda konkurrenskraftiga företagsinkubatorer. Tillväxtbolag inom life science-sektorn behöver ha tillgång till expertstöd på hög internationell nivå, oberoende av var i landet företaget är lokaliserat.

  • AstraZeneca BioVentureHub 2.0

Regeringen har under senare år i samverkan med näringslivet och andra aktörer investerat i s.k. innovationshubbar. Två exempel är BioVentureHub vid AstraZeneca i Mölndal och Testa Center i Uppsala. BioVentureHub 2.0 innebär fortsatt stöd från Vinnova och expandering av verksamheten med målet att bli ett världsledande ekosystem inom life science och bygger vidare på det unika svenska samarbetsklimatet.

AstraZeneca BioVentureHub webbplats

Kontinuerlig omvärldsbevakning, analys och uppföljning (målsättning 8.4)

Regeringen anser att det behövs kontinuerlig analys och uppföljning av life science-området, både nationellt och internationellt. Om Sverige ska kunna marknadsföras som ett förstahandsval för life science-investeringar krävs kunskap om hur vi presterar i förhållande till jämförelseländer.

  • Analysmetod för att följa life science-industrins utveckling

Tillväxtanalys har fått i uppdrag att ta fram en analysmetod för att följa life science-industrins utveckling.

Pressmeddelande: Tillväxtanalys får i uppdrag att ta fram en analysmetod för att följa life-science industrins utveckling

Tillbaka till innehållsförteckningen

Fakta: Life science-strategin

Strategin är framtagen i dialog med aktörer från hela sektorn och kan ses som ett ramverk med tydliga prioriteringsområden och målsättningar. För att strategin ska vara framgångsrik i alla delar behövs engagemang och insatser från hela sektorn.