Samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning

Uppdaterad

Samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning utgår från att Sveriges roll i världens största utmaning är att vara det goda exemplet genom att gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Näringslivet står för en betydande del av utsläppen samtidigt som de är en avgörande del av lösningen. Samverkansprogrammet ska bidra till näringslivets klimatomställning.

Mot bakgrund av detta är fokus för samverkansprogrammet 2045-målet genom export av hållbara innovationer.

Programmet syftar till att:

  • stärka Sveriges export av klimatpositiva produkter och tjänster
  • stärka och skynda på näringslivets klimatomställning till ett fossilfritt samhälle
  • stärka Sveriges position i en växande biobaserad ekonomi där hållbar utveckling bygger på resurseffektivitet och förnybara råvaror
  • stärka näringslivets omställning till cirkulära affärsmodeller

Innehåll på sidan

Samverkansgruppen för Näringslivets klimatomställning

Knutet till varje samverkansprogram finns en extern rådgivande samverkansgrupp tillsatt av regeringen. Dessa grupper kan bestå av experter och företrädare för näringsliv, akademi och civilsamhället så väl som det offentliga samhället och har en rådgivande roll. Varje samverkansgrupp har omkring 20 ledamöter. Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansgrupperna bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

Artikel: Ledamöter inom Näringslivets klimatomställning

Möte i samverkansgruppen den 4 maj 2021

Agenda: Samverkansgruppen Näringslivets klimatomställning 4 maj 2021

Möte i samverkansgruppen den 9 februari 2021

Agenda: Samverkansgruppen Näringslivets klimatomställning 9 februari

Prioriterade områden inom Näringslivets klimatomställning

Genom inspel från samverkansgruppens ledamöter, Fossilfritt Sveriges färdplaner, den Klimatpolitiska handlingsplanen och Klimatpolitiska rådet rekommendationer samt diskussioner med regeringskansliet och med myndigheter har samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning identifierat sju prioriterade områden att fokusera på: 

  • Policy, omställning och systemdemonstratorer
  • Ökad tydlighet och enhetlighet; standardisering
  • Industriell symbios - cirkulära materialflöden i hela värdekedjan
  • Kompetensförsörjning utifrån klimatomställning
  • Digitaliseringens roll i klimatomställningen
  • Finansiering och riskdelning; att korta ner investeringscyklerna för nya teknologier
  • Miljötillståndsprövningens roll för uppfyllandet av 2045-målet

Arbetsgrupper

I samverkansgrupperna formeras även arbetsgrupper för att konkret arbeta med de frågor och utmaningar som gemensamt identifierats inom med de prioriterade områdena. I dessa arbetsgrupper kan och kommer en bredare grupp personer, organisationer och kompetens ingår, beroende på arbetsgruppens mål och vad den syftar till att lösa eller leverera. Arbetsgrupperna förankrar regelbundet sitt arbete med hela samverkansgruppen vid samverkansgruppsmötena.

De prioriterade områdena styr samverkansprogrammets arbete och inriktning och är utgångspunkten för programmets nio tematiska arbetsgrupper som utarbetar samverkansinsatser. Följande nio arbetsgrupper har formats inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning:

Upphandling

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på detta: För att stimulera företag att lönsamt övergå till cirkulära och hållbara erbjudanden krävs en marknad och efterfrågan.

Offentlig sektor har potential att vara ett effektivt verktyg i att skapa denna initiala efterfrågan, men tiden är kritisk.

Definitioner och mätbarhet

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att kartlägga vad som önskas och behövs från forskning och marknad för att underlätta klimatomställningen samt djupdyka i ett antal specifika definitioner som bedöms göra stor klimatnytta.

Design för cirkularitet

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på insatser som redan görs men som i samverkan kan växlas upp och få större genomslag. Arbetet sker utifrån ett antal övergripande principer:

  • Eventuella krav och principer ska vara framtidsadaptiva.
  • Målet är att behålla produkter och material i bruk så länge som möjligt.
  • Verka för att minimera eller helt ta bort avfall, svinn och föroreningar.
  • Styrning mot förlängt produktliv och/eller förlängt materialiv.
  • Affärsmodeller som stödjer cirkularitet med fler deltagande aktörer även designskedet.
  • Naturliga system bör premieras med hållbara och/eller förnybara material.

Fossilfria transporter

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på: Behov av effektivisering genom delad data kopplad till elektrifiering och utbyggnad av laddinfrastruktur, bland annat på hur vi kan skala upp produktion av biodrivmedel på ett hållbart sätt i Sverige. Idag är Sverige till 70% beroende av importerat biodrivmedel till våra inrikes transporter men vi skulle kunna vara självförsörjande och även exportera biodrivmedel.

Klimat och digitalisering

Arbetsgruppen, som är gemensam med samverkansprogrammet Näringslivets digitala strukturomvandling, har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete i två spår:

  • Överföra den typ av visualiseringsteknik som finns inom dataspelssektorn, för användning i en mängd andra sektorer.
  • Byggande i trä för att minska klimatbelastningen.

Tillståndsprocesser

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att:

  • Utveckla test-pilot för effektivare tillståndsprocesser
  • Casebaserade workshops
  • Fokusera på generellt överförbara resultat för fler och skalning.

Kunskap/kompetens

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på detta:

Vissa branscher behöver tydligt ställa om (till exempel  fordonsindustri), vissa möter vikande efterfrågan (till exempel flyget), andra ökar (till exempel förnybar energi). Hur kan yrkesväxling medverka till att matcha behov inom och mellan branscher där det finns växande behov av arbetskraft? Arbetet kopplar till den sociala hållbarheten, rättvis omställning och att jobb ska finnas i hela landet.

Materialflöden

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att genomföra ett antal gemensamma nyckelinsatser kopplat till värdekedjorna byggmaterial/betong, stål, mineral och livsmedelsproduktion som samtliga innebär stora utsläpp.

Finansiering

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på de delar som berör finansiering som inte tas upp i andra arbetsgrupper kopplade till programmet samt som kompletterar det som genomförs i andra fora.

Arbetsgrupper i samtliga samverkansprogram

Under samtliga samverkansprogram finns arbetsgrupper formerade kring de olika prioriteringar man kommit fram till i samverkansgrupperna. Via länken kan du ta del av en helhetsbild över dessa arbetsgrupper.

 

Kontakt

Viveca Bergstrand
Projektledare för samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning
Telefon 08-405 24 62
e-post till Viveca Bergstrand

210122 Informationsmöte om Horisont Europa

Horisont Europa är EU:s investeringsprogram för forskning och innovation som ska ta sig an de globala utmaningarna. I januari 2021 hölls ett informationsmöte för två av regeringens samverkansprogram: Näringslivets klimatomställning och Näringslivets digitala strukturomvandling. Du kan ta del av mötet i efterhand på Vinnovas webbplats.

Regeringens strategiska samverkansprogram

Samverkansprogrammen ska samla näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att under tematiska samhällsutmaningar gemensamt prioritera vad som behöver göras för att möta dessa. Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansprogrammen bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

De fyra samverkansprogrammens teman för 2019-2022 är en del av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som regeringspartierna ingått med Centerpartiet och Liberalerna och bygger på Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt:

  • Näringslivets digitala strukturomvandling
  • Hälsa och life science
  • Näringslivets klimatomställning
  • Kompetensförsörjning och livslångt lärande