Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Näringsdepartementet

Nedslag i samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning

Publicerad

Arbetet inom samverkansgrupperna inom de fyra samverkansprogrammen är i full gång sedan de presenterades i juni 2019. Viveca Bergstrand är projektledare för samverkansprogrammet Näringslivet klimatomställning och tycker att det redan finns goda resultat att visa från arbetet i samverkansgruppen.

Sedan samverkansgruppen sattes samman i februari i år har man haft fyra gemensamma möten, där ledamöterna bland annat kommit fram till vilka områden som man särskilt ska fokusera på och prioritera.

– Utifrån de prioriterade områdena arbetar nu nio arbetsgrupper, alla med en talesperson från ledamöterna, för att rent konkret ”göra verkstad” inom samverkansprogrammet. Arbetsgrupperna har mellan samverkansgruppsmötena arbetat i högt tempo under hösten, de inledde i praktiken sitt arbete så sent som i augusti, säger Viveca Bergstrand.

Samverkansprogrammen bidrar till att samverkan över traditionella sektors- och branschgränser, samt bidrar till en samordning av nationella innovationssatsningar och kraftsamling inom utpekade tematiska samhällsutmaningar. Näringsminister Ibrahim Baylan är ansvarigt statsråd och har ett särskilt uppdrag att samordna samverkansprogrammen. Han följer arbetet noga. I sin dialog med samverkansgrupperna och dess ledamöter har han varit tydlig med att de har mandat att ifrågasätta givna sanningar för att tillsammans få fram och genomföra nya idéer som svarar på samhällsutmaningarna för att rusta Sverige för framtiden och stärka vår konkurrenskraft.

– För mig som ansvarig minister är det mycket glädjande att snart få ta del av konkreta resultat från samverkansprogrammet. Coronapandemin har snabbat på redan pågående strukturförändringar i samhället och vi har nu chansen att bygga in den nödvändiga klimatomställningen i återhämtningen, kommenterar näringsminister Ibrahim Baylan.

Nio arbetsgrupper

Programmets nio arbetsgrupper arbetar samtliga med förslag till gemensamma insatser som bidrar till fokus för programmet; 2045-målet genom export av hållbara innovationer. Arbetet genomförs i samverkan med relevanta myndigheter och organisationer som grupperna har identifierat.

Ledamöterna har även gjort inspel till några viktiga och centrala processer som påverkar näringslivets klimatomställning i Sverige, exempelvis till utredningen En modern och effektiv miljöprövning (dir 2020:86).

Kommittédirektiv: En modern och effektiv miljöprövning

Några exempel från arbetsgrupperna under hösten 2020

Cecilia Tall, TEKO

Foto av Cecilia Tall.
Cecilia Tall. Generalsekreterare, TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag. Foto: TEKO

Ledamoten Cecilia Tall är talesperson för arbetsgruppen Design för cirkularitet  som under hösten 2020 har skrivit samman och lämnat ett remissvar till EU-Kommissionens konsultation om Sustainable products initiative:

–  Vi har under en tid arbetat med att skriva en inlaga till konsultationen om Sustainable Products Initiative. Det kommer att bli oerhört viktigt att ha med cirkulära designprinciper nu när vi formar framtidens lagstiftning och styr mot nya hållbarare produkter. Och att vi gynnar och hjälper de företag som är i frontlinjen av utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Vi har särskilt pekat på vikten av att göra rätt från början, antingen mot ett förlängt produktliv eller ett förlängt materialliv, säger Cecilia Tall.

Remissvaret på TEKO:s webbplats (pdf)

Pär Larshans, Ragn-Sells

Pär Larshans.
Pär Larshans. Hållbarhetschef, Ragn-Sells. Foto: Ragn-Sells

Ledamoten Pär Larshans, Ragn-Sells, är talesperson för arbetsgruppen Materialflöden.

Klimatkonventionen är det vanligaste svenska namnet för the United Nations Framework Convention on Climate Change, förkortat UNFCCC. Det är ett internationellt avtal, juridiskt bindande för de länder som skrivit under. Pär Larshans är en av 16 personer som representerat det globala näringslivet (två företag från Sverige, Ragn-Sells + Ericsson) i dialog med UNFCCC och COP26 presidentskap i början av december.

Pär Larshans, hur gick mötet?

–  Det var en öppen dialog som lyfte upp vikten av en grön återstart efter COVID 19.  Tillskillnad mot tidigare FN-möten jag deltagit i, fanns en dialog som betonade vikten av samarbete, ett tonläge jag inte hört tidigare, säger Pär Larshans.

–  Sverige och det som sker i Sverige lyftes även som ett gott exempel från flera av talarna, Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie lyfte som exempel de 22 fossilfritt Sverige-planerna och representanten från globala facket lyfte HYBRIT som ett gott exempel.  Jag själv fick sedan göra ett eget kort anförande där jag lyfte vikten av Samverkansprogrammets roll, säger Per Larshans.

– Samverkansprogrammets fokus är att öka Sveriges positiva bidrag till världens största utmaning, klimatkrisen, och vara det goda exemplet för att exportera lösningar eller produkter/material som är klimatsmarta och därigenom kan ge en mångdubbelt större positiv klimateffekt. Under det första året så har vi kommit närmare varandra i samverkansgruppen och nu fylls det på med allt fler konkreta samarbeten till de olika arbetsgrupperna för att ge de som vill en möjlighet till uppväxling. Tydliga hinder kan snabbt lyftas till politiken för snabbare behandling, det ger en tydligare prioritering vad som är viktigt och redan nu har nya samarbeten kunnat sjösättas, berättar Pär Larshans.

Jonas Carlehed, Ikea

Jonas Carlehed.
Jonas Carlehed. Hållbarhetschef, Ikea Sverige. Foto: Ikea Sverige

Jonas Carlehed, ledamot i samverkansgruppen, är aktiv i arbetsgruppen Definitioner och mätbarhet. Inom ramen för arbetsgruppens arbete har ett antal spår identifierats där befintliga initiativ kan stärkas och växlas upp. Ett exempel är begreppet Climate positive. En grupp företag har tillsammans med WWF tagit de första stegen för att utveckla en ram som syftar till att sammanföra varumärken som vill ha ett trovärdigt, vetenskapligt och globalt accepterat sätt att bli ett ”klimatpositivt” företag. Inom ramen för samverkansgruppen arbetar man nu för att även kunna inkludera de disruptiva, nyskapande och snabbväxande företagen.

–  En mindre arbetsgrupp inom samverkansprogrammet har träffat WWF och diskuterat hur Climate Positive-begreppet kan inkludera innovativa och snabbväxande företag som transformerar sina branscher. Detta är en av de kvarstående utmaningarna att lösa inom Climate Positive eftersom begreppets ambitiösa princip är att absoluta utsläppsminskningar ska göras, oavsett tillväxt. WWF förankrar nu arbetsgruppens input och vi ser fram emot fortsatta diskussioner, berättar Jonas Carlehed.

–  Samverkansprogrammet har bidragit med att driva behovet av enhetliga definitioner och standarder inom klimatarbetet. Den mindre arbetsgruppen har fördjupat sig i Climate Positive-begreppet och kan tack vare sina olika kompetenser bidra med nya perspektiv, säger Jonas Carlehed.

Kontakt

Viveca Bergstrand
Projektledare för samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning
Telefon 08-405 24 62
e-post till Viveca Bergstrand

Arbetsgrupper inom Näringslivets klimatomställning

Det finns i dagsläget nio arbetsgrupper inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning:

  • Upphandling
  • Fossilfria transporter
  • Definitioner och mätbarhet
  • Materialflöden
  • Design för cirkularitet
  • Tillståndsprocesser
  • Digitalisering
  • Kunskap/kompetens
  • Finansiering