Samverkansprogrammet Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Publicerad

Samverkansprogrammet syftar till att stärka och utveckla kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet. Utgångspunkten tas i näringslivets efterfrågan, behovet av ny kompetens och förbättrade förutsättningar för arbetstagare att ställa om eller vidareutbilda sig.

Klimatomställning, digitalisering och förbättrad hälsa kommer ställa högre krav på kompetens och arbetsuppgifter kommer att förändras, det ställer i sin tur krav på livslångt lärande. Genom samverkansprogrammen är det ett gemensamt ansvar att stimulera kompetensförsörjning och livslångt lärande genom insatser, privata såväl som offentliga, som stärker varandra mot en gemensam helhet och gemensamt mål. Programmet ska bidra till att:

  • individer ska vilja och kunna lära om och kontinuerligt utvecklas, så att de är attraktiva på en arbetsmarknad i förändring
  • företag kan växa i Sverige genom att attrahera och anställa den breda kompetens de behöver för att vara konkurrenskraftiga på en global marknad, men även för att bedriva världsledande forskning och utveckla världsledande innovationer

Innehåll på sidan

Samverkansgruppen för Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Knutet till varje samverkansprogram finns en extern rådgivande samverkansgrupp tillsatt av regeringen. Dessa grupper kan bestå av experter och företrädare för näringsliv, akademi och civilsamhället så väl som det offentliga samhället och har en rådgivande roll. Varje samverkansgrupp har omkring 20 ledamöter. Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansgrupperna bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

Artikel: Ledamöter inom Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Möte i samverkansgruppen den 3 maj

Agenda för mötet i Kompetensförsörjning och livslångt lärande 3 maj

Möte i samverkansgruppen den 3 februari

Agenda för mötet i Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Prioriterade områden inom Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Samverkansgruppens ledamöter har prioriterat följande områden för sitt arbete:

  • Sammanhållen helhet för infrastruktur för livslångt lärande
  • Digital infrastruktur för livslångt lärande
  • Synliggörande av kompetenser och behov
  • Attityder, incitament och miljöer för det livslånga lärandet
  • Utbildning för framtida konkurrenskraft
  • Omställningar, stora etableringar och lågkonjunkturer
  • Attrahera, integrera och behålla kompetens

Arbetsgrupper

I samverkansgrupperna formeras även arbetsgrupper för att konkret arbeta med de frågor och utmaningar som gemensamt identifierats genom de prioriterade områdena. I dessa arbetsgrupper ingår ofta en bredare grupp personer, organisationer och kompetens. Deltagarna i arbetsgrupperna väljs in utifrån gruppens mål och vad den syftar till att lösa eller leverera. Arbetsgrupperna förankrar regelbundet sitt arbete med hela samverkansgruppen vid samverkansgruppsmötena.

Sju arbetsgrupper har startats inom Samverkansprogrammet kompetensförsörjning och livslångt lärande:

Sammanhållen helhet för infrastruktur för livslångt lärande

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att:

  • Ta fram en beskrivning av de insatser som utgör ett ekosystem för livslångt lärande
  • ta fram en strategisk målbild och handlingsplan för näringslivets och utbildningssystemets åtagande, såväl som förslag till regeringen.

Talespersoner: Carl Heath, RISE Professional Education och Christer Bergqvist, Myndigheten för yrkeshögskolan.

Digital infrastruktur för livslångt lärande

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att ta fram en nulägesbeskrivning och kartlägga de problem som finns kopplat till informationsutbyte inom området kompetens-försörjning och livslångt lärande. 

Talesperson: Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry

Synliggörande av kompetenser och behov

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på målsättningen att med digitalisering och stärkt samverkan förbättra

  • Analys- och prognosarbete
  • Kompetenskartläggning och validering
  • Karriärvägledning och matchning.
  • Gemensamt språk
  • Hur man kan arbeta med microcredentials

Talespersoner: Linda Schön Doroci och Pär Skoglund (sammankallande), Arbetsförmedlingen.

Utbildning för framtida konkurrenskraft

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att ta fram en modell för samverkan mellan näringsliv och akademi som bidrar till ett utbildningsutbud som svarar mot den kunskap och kompetens som behövs nu och i framtiden för såväl individer som arbetsgivare och bidrar till ett flexibelt kursutbud när det gäller form och innehåll.

Talesperson: Jonas Wettergren, Combient.

Attityder, incitament och miljöer för det livslånga lärandet

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på målsättningen att validera och testa olika strategier för att stärka motivation och effektivitet i utbildningen i vardagen och sprida dessa strategier till näringslivet.

Talespersoner: Pernilla Ramslöv och Helena Sjöström (sammankallande), NOX Consulting.

Kontinuerlig kompetensutveckling under yrkeslivet

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på målsättningen att underlätta och skapa bättre förutsättningar och attityder för kontinuerlig och strukturerad kompetensutveckling för breda grupper som befinner sig i arbetslivet.

Arbetsgruppen fokuserar på möjligheten att hitta en gemensam strategi, eller delar av en strategi, för att öka och stimulera investeringar i kompetensutveckling för personer i yrkeslivet.

Talespersoner: Linda Palmetzhofer och Daniel Söderberg Talebi (sammankallande), Handels och Josefine Larsson, IF Metall.

Omställningar, stora etableringar och lågkonjunkturer

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på målsättningen att identifiera och tydliggöra de olika drivkrafterna och kartlägga på vilket sätt system och strukturer behöver utvecklas för att såväl ta till vara som utveckla kompetens i samband med omställningar som är föranledda av olika typer av förändringar.

Övergripande mål är att bistå i en effektivare nationell samordning som kan säkerställa att företag kan göra den omställning som krävs för att överleva och att Sverige attraherar entreprenörer och internationella företag att etablera nya företag som bygger på framtidens teknik.

Talesperson: Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer.

Attrahera, integrera och behålla kompetens

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att stärka kunskapen kring utmaningen att attrahera, integrera och behålla internationell kompetens, samt identifiera konkreta förslag på insatser.

Behov som identifierats handlar inte så mycket om lagar och regler utan snarare om tydligare beslutsunderlag (statistik), samverkan och arbetssätt.

Talesperson: Maria Rosendahl, Teknikföretagen.

Arbetsgrupper i samtliga samverkansprogram

Under samtliga samverkansprogram finns arbetsgrupper formerade kring de olika prioriteringar man kommit fram till i samverkansgrupperna. Via länken kan du ta del av en helhetsbild över dessa arbetsgrupper.

Kontakt

Marie Wall
Projektledare för samverkansprogrammet Kompetensförsörjning och livslångt lärande
Telefon 08-405 43 02
e-post till Marie Wall

Konkreta resultat för framtida arbetsmarknad

Regeringen har med samverkansgruppens arbete som bakgrund gett en rad myndigheter i uppdrag att utveckla förutsättningarna för att data och digital information om utbildning och arbetsmarknad ska bli mer tillgänglig.

Regeringens strategiska samverkansprogram

Samverkansprogrammen ska samla näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att under tematiska samhällsutmaningar gemensamt prioritera vad som behöver göras för att möta dessa. Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansprogrammen bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

De fyra samverkansprogrammens teman för 2019-2022 är en del av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som regeringspartierna ingått med Centerpartiet och Liberalerna och bygger på Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt:

  • Näringslivets digitala strukturomvandling
  • Hälsa och life science
  • Näringslivets klimatomställning
  • Kompetensförsörjning och livslångt lärande