Samlat grepp mot rasism och hatbrott

Den organiserade rasismen utgör enligt regeringens uppfattning ett särskilt hot mot samhället som måste tas på största allvar. Rasistiska organisationer bidrar till att rasistiska uttryck får spridning i medier, på internet och i sociala medier samt genom bl.a. demonstrationer på olika håll i landet. Det handlar t.ex. om antisemitiska och afrofobiska budskap. Vit makt-miljöns aktiviteter utgör också ett hot mot enskilda individer. Personer inom den miljön bedöms ha förmåga att begå grova våldsbrott som skulle kunna utgöra terroristbrott i Sverige.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) får i uppdrag att höja kunskapen om säkerhet för moskéer och muslimska församlingar samt aktörers utsatthet för islamofobi och hatbrott. I uppdraget ingår att myndigheten på alla nivåer ska stärka relationer mellan muslimska församlingar, muslimska organisationer, kommuner och berörda myndigheter. I genomförandet av uppdraget ska SST samverka med Polismyndigheten och andra berörda myndigheter. SST ska i genomförandet tillämpa ett jämställdhetsperspektiv.

Betänkande av Utredningen om rasistiska symboler. Utredningen har haft i uppdrag att se över den straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler och vid behov föreslå förändringar.

De senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit makt-miljön tagit allt större plats i det offentliga rummet. Detta har föranlett en diskussion om hur straffbestämmelserna om hets mot folkgrupp kan tillämpas när det gäller rasistiska och liknande symboler.

Regeringen uppdrar åt Forum för levande historia att stärka förutsättningarna för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser genom att vidareutveckla de strukturer som finns för att underlätta för skolor och andra att göra dessa resor 2018–2020.

Regeringen utökar uppdraget till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids via internet och sociala medier (Ku2016/01373/D).

Regeringen uppdrar åt Brottsförebyggande rådet (Brå) att göra en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott. Brå ska i studien belysa den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär med fokus på gärningspersoner i syfte att få förbättrad kunskap för att kunna stärka det förebyggande arbetet. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet med kopia till Justitiedepartementet) senast den 1 juni 2019.

Regeringen ger Sametinget i uppdrag att kartlägga förekomsten av rasism mot samer i dag, såväl bland vuxna som hos barn och ungdomar. Kartläggningen ska omfatta utsatthet för rasism och hatbrott. I uppdraget ingår att lämna förslag till åtgärder mot rasism mot samer samt att sprida resultatet av kartläggningen.

Regeringen uppdrar åt Statens medieråd att genomföra kampanjen No Hate Speech Movement 2017-2020. Genomförandet ska ske i syfte att höja kunskapen om rasism och liknande former av fientlighet på internet bland barn och unga.

Regeringen ger Forum för levande historia i uppdrag att samordna och följa upp arbetet inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott under perioden 2016–2019 (Ku2016/02629/DISK).

Regeringen ger Statens medieråd i uppdrag att kartlägga skyddet av barn och unga på internet vad avser rasism, liknande former av fientlighet, hatbrott och extremism.

Med ändring av uppdraget i regleringsbrevet 2016 för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) avseende insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbtq-personer (U2015/05946/UF) ger regeringen MUCF i uppdrag att under 2016–2019 genomföra insatser i syfte att motverka homofobi, bifobi och transfobi bland unga och skapa en öppen och inkluderande miljö för unga hbtq-personer i skolan. Uppdraget utgör en förstärkning och en förlängning av insatserna inom ramen för pågående uppdrag.