Sverige och Nato

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om ca 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent. Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition. Regeringen beräknar även i budgetpropositionen tillskott för 2025 och 2026 med ca 1,2 respektive 7,4 miljarder kronor.

I morgon fredag den 1 september håller Tobias Billström pressbriefing tillsammans med amerikanska kongressledamöter. Utrikesministern kommer med de besökande kongressledamöterna diskutera Sveriges stundande Natomedlemskap och det fortsatta stödet till Ukraina.

Natos innovationsfond (NATO Innovation Fund, NIF) är redo att göra sina första investeringar senare i år. 23 av Natos medlemsstater deltar i fonden. Sverige kommer att kunna delta i NIF efter anslutningen till Nato.

Den 11-12 juli hölls Natos årliga toppmöte i Vilnius, Litauen. Vid Natos toppmöten möts de allierades stats- och/eller regeringschefer tillsammans med utrikes- och försvarsministrarna. Sverige deltog som inbjuden medlem och statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson deltog i alla delar av toppmötet. Sveriges medlemskap stod högt på agendan, liksom Natos stöd till Ukraina och förstärkningen av alliansens avskräckning och försvar.

I samband med Natos formella toppmöte i Vilnius den 11-12 juli togs ett stort och viktigt steg mot fullvärdigt svenskt Natomedlemskap. På agendan för toppmötet stod även stärkande av Natos avskräckning och försvar samt stöd till Ukraina.

Finlands och USA:s presidenter samt Danmarks, Islands, Norges och Sveriges statsministrar möttes i Helsingfors den 13 juli 2023. Detta var det tredje toppmötet mellan ledarna för de nordiska länderna och USA. Mot bakgrund av de tidigare mötena i samma format bekräftade ledarna det starka partnerskapet och det intensifierade samarbetet mellan USA och de nordiska länderna, med fokus på säkerhet, miljö, teknik och samhälle.

Måndagen den 10 juli möttes statsminister Ulf Kristersson, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Vilnius, inför Natos toppmöte 11-12 juli. I ett gemensamt uttalande efter mötet åtar sig Turkiets president Erdoğan att gå vidare med ratificeringen av Sveriges anslutning till Nato så fort som möjligt. Sverige ska i sin tur fortsätta leva upp till alla åtaganden enligt det trilaterala memorandumet från Madrid.

Statsminister Ulf Kristersson reser den 11–12 juli till Vilnius för att delta i Natos toppmöte. Även utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson deltar. Sveriges anslutning till försvarsalliansen väntas vara en av huvudfrågorna. På agendan står även stärkande av Natos avskräckning och försvar samt stöd till Ukraina.

Finlands nya försvarsminister Antti Häkkänen besökte torsdag den 6 juli Sverige för att träffa försvarsminister Pål Jonson. I fokus för ministrarnas samtal stod bland annat Sveriges kommande anslutning till Nato samt Sveriges och Finlands fortsatta stöd till Ukraina.

Onsdagen den 5 juli besökte statsminister Ulf Kristersson Washington DC för ett möte med USA:s president Joe Biden. Fokus under besöket låg på Sveriges Natoanslutning, men de två ledarna diskuterade också andra frågor som förenar Sverige och USA såsom den gröna omställningen, teknologifrågor, stödet till Ukraina och det transatlantiska samarbetet om Kina.

Torsdag den 6 juli besöker Finlands försvarsminister Antti Häkkänen Sverige för att träffa försvarsminister Pål Jonson. Detta är Antti Häkkänens första utlandsbesök som försvarsminister. 

Här kan du ta del av vilka instanser som Försvarsdepartementet har remitterat Ds 2023:22 Sveriges tillträde till vissa Natoavtal.

Med anledning av ett svenskt medlemskap i Nato har en utredare analyserat vilka eventuella författningsändringar som krävs vid en svensk anslutning till ett antal avtal som Sverige förväntas tillträda som Natomedlem och som berör olika aspekter av försvarssamarbetet. Dessa presenteras i promemorian Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal, Ds 2023:22.

Riksdagen beslutade den 22 mars 2023 att godkänna Sveriges anslutning till bl.a. nordatlantiska fördraget, vilket möjliggör för Sverige att bli medlem i försvarsalliansen Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Som Natomedlem förväntas Sverige även tillträda vissa avtal som berör olika aspekter av försvarssamarbetet. Några av avtalen kräver riksdagens godkännande.

Tisdag den 4 juli kommer Georgiens försvarsminister Juansher Burchuladze till Sverige för sitt första bilaterala besök i Stockholm. 

Rysslands anfallskrig mot Ukraina, EU:s ekonomi och konkurrenskraft, säkerhet och försvar, migration och EU:s relation till Kina stod på agendan när EU-ländernas stats- och regeringschefer möttes i Bryssel för möte i Europeiska rådet 29–30 juni. Mötet sammanföll med de sista två dagarna av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

– Nordiskt försvarssamarbete är viktigare än någonsin, skriver de nordiska försvarsministrarna i ett gemensamt uttalande från ett möte på Island den 20-21 juni inom försvarssamarbetet Nordic Defence Cooperation (Nordefco). 

Tisdagen den 20 juni reser Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, till Bryssel för att träffa Natos biträdande generalsekreterare Mircea Geonă, samt träffa den svenska Natodelegationen. Mötet med den biträdande generalsekreteraren kommer att fokusera på det civila beredskapsarbetet inom Nato och hur Sverige skulle kunna bidra till det som framtida Natomedlem.

Den 15–16 juni deltar försvarsminister Pål Jonson i Natos försvarsministermöte i Bryssel. I anslutning till försvarsministermötet deltar Pål Jonson även i Ramsteinmötet om stöd till Ukraina. På mötet kommer koordineringen av det militära stödet som skänks inom Ukraine Defence Contact Group (UDCG) att diskuteras.

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att Försvarsmakten får vidta förberedelser med Nato och med stater som är medlemmar i Nato för att möjliggöra framtida gemensamma operationer. Förberedelserna får bestå i tillfällig basering av utländsk militär materiel och personal på svenskt territorium. Syftet är att verka konfliktavhållande i närområdet och att stärka försvaret av Sverige.