Sveriges strategi mot terrorism och arbete mot våldsbejakande extremism

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen som ska göra det enklare att ta beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Syftet är att möjliggöra en effektivare brottsbekämpning.

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Varje gång ett sådant byte sker måste ett nytt tvångsmedelsbeslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation meddelas och rätten hålla ett sammanträde. Den nuvarande ordningen är resurskrävande. I propositionen föreslås att ett förenklat förfarande ska införas vid vissa sådana beslut. Förslaget innebär att ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska kunna meddelas utan att rätten måste hålla ett sammanträde i frågan.

I dag, tisdag den 31 mars, lämnar Utredningen om utlänningsärenden med säkerhetsaspekter över sitt betänkande till inrikesminister Mikael Damberg. Utredningen föreslår bland annat en ny lag som gör det lättare att utvisa kvalificerade säkerhetshot och skärpta straff för utvisade som trotsar återreseförbud till Sverige eller bryter mot anmälningsskyldigheten.

Utredningens uppdrag har bland annat bestått i att göra en systematisk översyn av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Syftet har varit att skapa en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering som samtidigt är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Regeringen har beslutat en proposition som ska stärka arbetet med att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om att socialtjänsten ges utökade möjligheter att ta del av uppgifter från Polismyndigheten. Förslagen i propositionen möjliggör ett effektivt men ändå rättssäkert informationsutbyte inom ramen för arbetet med att motverka terroristbrottslighet.

Att bekämpa terrorism är ett ytterst angeläget samhällsintresse. En förutsättning för att arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt är att relevanta myndigheter samverkar och kan utbyta information med varandra.

Här kan du ta del av svaren från de som har ombetts att svara på remissen av promemorian En mer effektiv tillgång till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen. Övriga yttranden förvaras i departementet.

Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ska göra det enklare att ta beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Syftet är att möjliggöra en effektivare brottsbekämpning.

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Varje gång ett sådant byte sker måste ett nytt tvångsmedelsbeslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation meddelas och rätten hålla ett sammanträde. Den nuvarande ordningen är resurskrävande. I lagrådsremissen föreslås att ett förenklat förfarande ska införas vid vissa sådana beslut. Förslaget innebär att ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska kunna meddelas utan att rätten måste hålla ett sammanträde i frågan.

Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss som ska stärka arbetet med att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om att socialtjänsten ges utökade möjligheter att ta del av uppgifter från Polismyndigheten i syfte att förebygga terroristbrottslighet.

Att bekämpa terrorism är ett ytterst angeläget samhällsintresse. En förutsättning för att arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt är att relevanta myndigheter samverkar och kan utbyta information med varandra. Nuvarande sekretessreglering innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och socialtjänsten inte kan utbyta information med varandra på ett ändamålsenligt sätt. Detta är ett hinder för en effektiv samverkan mot terrorism. Regeringen föreslår därför ändringar i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen som ska stärka arbetet med att bekämpa terrorism.

Regeringen har i dag beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende.

I syfte att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna ska en parlamentariskt sammansatt kommitté utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Kommittén ska också utreda behovet av att möjliggöra ytterligare begränsningar i föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism.

Att bekämpa terrorism och brott mot Sveriges säkerhet är ett ytterst angeläget samhällsintresse. För att Säkerhetspolisen, som har huvudansvaret för dessa frågor, ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt behöver myndigheten ha tillgång till adekvat information i rätt tid.

Vapenlagstiftningen ska bland annat förhindra att människor kommer till skada på grund av missbruk av vapen. Under senare år har skjutvapenvåldet i kriminella miljöer utvecklats på ett oroväckande sätt. Ett verktyg i arbetet med att stoppa den negativa utvecklingen är att begränsa tillgången till vapenmagasin i de sammanhang där illegala vapen hanteras.

Brottsförebyggande frågor är en viktig del i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. Torsdagen den 28 november 2019 bjöd justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg in åtta forskare för att diskutera vad som krävs för att lösa problemen med skjutningar, sprängningar och grov kriminalitet.

Justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg besöker Borås onsdagen den 18 december.

Här kan du ta del av de remissvar som inkommit till Justitiedepartementet för betänkandet En ny terroristbrottslag (SOU 2019:49). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

De brottsbekämpande myndigheterna har för närvarande flera hemliga tvångsmedel till sitt förfogande. Den tekniska och samhälleliga utvecklingen har dock medfört svårigheter att använda dessa tvångsmedel. Informationen som ska avlyssnas, övervakas eller beslagtas är ofta krypterad. De brottsbekämpande myndigheterna har ingen faktisk möjlighet att bryta eller kringgå sådan kryptering. Kriminella hittar även metoder för att på andra sätt undkomma vissa hemliga tvångsmedel.

Den tekniska utvecklingen och kriminellas agerande försvårar för de brottsbekämpande myndigheterna att samla in information som behövs för att utreda och förebygga brott. Regeringen har beslutat en proposition om hemlig dataavläsning. Hemlig dataavläsning förväntas leda till att grova brott som mord, grova narkotikabrott, våldtäkter och brott mot rikets säkerhet kan förhindras och klaras upp i större utsträckning. Förslaget ingår i regeringens 34-punktsprogram med ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten. Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2020 och tidsbegränsas i fem år, därefter ska lagen utvärderas.