Utrikes- och säkerhetspolitik
Utrikespolitiken handlar om Sveriges förbindelser med och politik gentemot andra länder. Att förebygga risker och hot är en viktig del av säkerhetspolitiken som är en del av utrikespolitiken. Den svenska politiken förs i direkta förbindelser med andra länder men också genom exempelvis EU och FN. Samarbetet bygger på folkrätten, som består av alla internationella avtal och bestämmelser som reglerar hur stater och andra internationella aktörer ska samarbeta och hur de får och inte får agera gentemot varandra.
Ansvariga för utrikes- och säkerhetspolitik
Ansvarigt statsråd
Ansvarigt departement
Genvägar
Ann Linde presenterade utrikesdeklarationen
Den 12 februari 2020 presenterade utrikesminister Ann Linde regeringens utrikespolitiska deklaration i riksdagen. Deklarationen, som sammanfattar regeringens utrikespolitiska prioriteringar för år 2020, innehåller bland annat en nyhet om ett stärkt arbete mot organiserad brottslighet. I deklarationen märks också ett starkare fokus på säkerheten i Europa inför det svenska ordförandeskapet i OSSE år 2021.
Flera framgångar under Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018
Efter att ha röstats in i FN:s säkerhetsråd med stor marginal har Sverige under 2017 och 2018 suttit som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet. Sveriges fokus har varit på folkrätt, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Med aktiv diplomati, kreativitet och ett lyssnande förhållningssätt har resultat uppnåtts.
En feministisk utrikespolitik
Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en grundläggande målsättning för svensk utrikespolitik. Uppfyllandet av kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter utgör såväl en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden som en förutsättning för att nå Sveriges bredare utrikespolitiska mål om fred, säkerhet och hållbar utveckling.
Sverige och FN
Sveriges engagemang i FN utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik. Samarbete på multilateral nivå är avgörande för att hitta lösningar till de komplexa utmaningar som världen står inför idag. Sverige har en lång tradition av FN-engagemang inom bland annat främjande av fred och säkerhet, nedrustning, rättsstatsutveckling, internationell rätt och mänskliga rättigheter.
Innehåll om utrikes- och säkerhetspolitik
Totalt 5124 träffar.
-
Nationellt kunskapscentrum för kärnvapennedrustning etableras vid Uppsala universitet
Regeringen har idag fattat beslut att avsätta 10 miljoner kronor till Uppsala universitet för att inrätta ett kunskapscentrum för kärnvapennedrustning.
-
Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2021–2025
Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Målet för svenskt humanitärt bistånd är att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet, till förmån för nödlidande människor som har utsatts för, eller står under hot att utsättas för väpnade konflikter, naturkatastrofer eller andra katastrofliknande förhållanden.
-
Regeringen antar ny strategi för utvecklingssamarbetet med Liberia
Regeringen har idag antagit en ny strategi för utvecklingssamarbetet med Liberia 2021–2025. Sverige ska genom strategin bidra till minskad fattigdom, fredsbyggande, stärkt respekt för mänskliga rättigheter och insatser på miljöområdet i Liberia.
-
Strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Mellanöstern och Nordafrika
Regeringen beslutar idag om en ny strategi för regionalt utvecklingssamarbete i Mellanöstern och Nordafrika, och ökar volymen till 485 miljoner kronor årligen de kommande fem åren. Fattigdomen i regionen har ökat kraftigt under senaste decenniet, samtidigt som respekten för demokrati och mänskliga rättigheter på många håll har försvagats:
-
Regeringen antar ny strategi för utvecklingssamarbetet med Kenya
Regeringen har idag beslutat om en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya 2021–2025. Strategin ska bidra till att minska fattigdomen i landet, till bättre förutsättningar för en demokratisk utveckling och till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna.
-
Sveriges regionala strategi för Syrienkrisen ändras och förlängs till 2023
Idag beslutar regeringen att ändra och förlänga den regionala strategin för Syrienkrisen, för perioden 2021-2023. Beslutet innebär en genomsnittlig ökning med 110 miljoner kronor per år för att bemöta den försämrade situationen för civila i Syrien och för syriska flyktingar och värdsamhällen i grannländerna.
-
Regeringen antar ny strategi för utvecklingssamarbetet med Mali
Regeringen har idag fattat beslut om en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Mali 2021–2025. Strategin ska bidra till att främja demokrati, mänskliga rättigheter, konfliktförebyggande, jämställdhet och insatser på miljöområdet.
-
Utrikesminister Ann Linde ger Kent Härstedt och Annika Söder särskilda OSSE-uppdrag
Utrikesminister Ann Linde utnämner Kent Härstedt till det svenska OSSE-ordförandeskapets särskilda sändebud och Annika Söder till sin särskilda representant för Södra Kaukasien.
-
Ann Linde lanserar 21 nya landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Idag publicerar Utrikesdepartementet 21 nya landrapporter om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Amerikaregionen, Östeuropa och Centralasien. Rapporterna lanseras av utrikesminister Ann Linde kl 13.00 idag.
-
Två år sedan parterna i Jemenkonflikten träffades i Sverige under FN:s ledning och enades om Stockholmsöverenskommelsen
I Jemen pågår världens största humanitära kris, med en växande risk för utbredd svält. Krisen beror på den svåra konflikt som pågått i landet i över fem år.
· Artikel från Ann Linde, Utrikesdepartementet
