Hoppa till huvudinnehåll

Sanktioner mot Belarus

Här finns information om sanktioner mot Belarus.

Sanktioner mot Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022

Med anledning av Belarus inblandning i den ryska invasionen av Ukraina har EU beslutat att införa ytterligare sanktioner mot Belarus. Det handlar om både individuella och ekonomiska sanktioner.

Belarusiska personer som underlättat invasionen av Ukraina omfattas av de nya sanktionerna.

Det har även införts flera ekonomiska sanktioner, inklusive förbud mot transaktioner med Belarus centralbank, stopp för tre belarusiska banker att använda betalsystemet Swift, begränsningar av det finansiella flödet från Belarus till EU, och förbud mot att tillhandahålla eurosedlar till Belarus.

Läs mer om sanktionspaketen med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022: Sanktioner mot Ryssland.

Ansvariga svenska myndigheter

Angående de nya sanktionerna mot Belarus gäller följande.

Kommerskollegium kan bevilja undantag från förbud mot att ta emot insättningar såvitt avser juridiska personer, enheter och organ.

Finansinspektionen är behörig myndighet för frågor om tillståndsprövning för annars förbjudna transaktioner.

Längre ner på sidan kan du läsa om ansvariga svenska myndigheter vad gäller de tidigare beslutade sanktionerna.

Beskrivning av sanktionerna

Vapenembargo

Det är förbjudet att till Belarus sälja, leverera, överföra eller exportera vapen och annat liknande material liksom utrustning som kan användas för internt förtryck. Det är även förbjudet att tillhandahålla tekniskt eller finansiellt bistånd som rör sådana varor. Vissa undantag råder bland annat när det gäller utrustning för EU:s och FN:s krishanteringsoperationer. Ett undantag från embargot mot utrustning som kan användas för internt förtryck råder för skidskytteutrustning.

Individuellt riktade restriktiva åtgärder (reserestriktioner och frysning av tillgångar)

Den krets av personer, enheter och organ som kan bli föremål för sanktioner beskrivs i detalj i rättsakterna men kan i korthet sammanfattas enligt följande. Personer med ansvar (1) för fyra uppmärksammade fall av försvinnanden under åren 1999 och 2000; (2) för valfusk, allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, repression mot fredliga demonstrationer i samband med parlamentsvalet och folkomröstningen i oktober 2004; (3) för valfusk och repressiva åtgärder mot opposition och civilsamhälle i samband med presidentvalet i mars 2006; (4) för valfusk och repressiva åtgärder mot opposition och civilsamhälle och media i samband med presidentvalet i december 2010; (5) för allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, repression av civilsamhälle och politisk opposition i allmänhet; (6) personer och företag som gynnas av eller stödjer Lukasjenkaregimen exempelvis genom finansiering, samt (7) enskilda personer och enheter som organiserar eller bidrar till verksamheter genomförda av Lukasjenkaregimen som underlättar olaglig passage av EU:s yttre gränser.

Idag omfattas totalt 233 personer och 37 enheter av individuellt riktade restriktiva åtgärder. 

Reserestriktioner

EU:s medlemsstater ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att de personer för vilka sanktioner tillämpas reser in i eller genom deras territorier. Undantag kan göras bland annat när brådskande humanitära behov föreligger eller för deltagande i mellanstatliga möten där man för en politisk dialog som direkt främjar demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i Belarus, enligt en särskild procedur som finns beskriven i rättsakterna.

Frysning av tillgångar

Alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av de personer eller enheter för vilka sanktioner tillämpas ska frysas inom EU. Inga tillgångar eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt göras tillgängliga för eller utnyttjas till gagn för dem som berörs. Undantag kan beviljas i vissa situationer, bland annat för medel som är nödvändiga för att täcka grundläggande levnadsomkostnader.

Relevanta EU-dokument

Sanktionerna regleras i rådsbeslut 2012/642/GUSP. De unionsrättsliga delarna av sanktionerna regleras i rådsförordning (EG) 765/2006, med de ändringar som framgår i rådets vidare förordningar och genomförandeförordningar.

Vänligen se EU:s sanktionskarta och EUR-Lex för uppdaterad information om gällande rättsakter.

Ansvariga svenska myndigheter

Regeringen har uppdragit åt Finansinspektionen, Försäkringskassan, Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Kommerskollegium att vara behöriga myndigheter för prövning av olika frågor med anknytning till de restriktiva åtgärderna avseende Belarus.

Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter är ansvariga för tillämpningen av reserestriktionerna.

Försäkringskassan hanterar frågor om undantag vid frysning av tillgångar såvitt gäller fysiska personer, dock inte frågor som rör rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).

Kommerskollegium hanterar frågor om undantag vid frysning av tillgångar såvitt gäller företag och andra juridiska personer, dock inte frågor som rör rutinmässig förvaltning (se Finansinspektionen).

Finansinspektionen mottar uppgifter om frysta konton och beviljar tillstånd till frigörande från frysning av tillgångar i frågor som rör rutinmässig förvaltning.

Inspektionen för strategiska produkter hanterar frågor om undantag från förbudet att leverera utrustning som kan användas för internt förtryck samt vissa frågor rörande undantag för tjänster i anslutning till enligt vapenembargot förbjudna varor.

Bakgrund till sanktionerna

I september 2004 fattade EU:s ministerråd beslut om att införa reserestriktioner mot vissa tjänstemän i Belarus som misstänktes för inblandning i fyra personers försvinnanden under åren 1999 och 2000. I december samma år utvidgades åtgärderna till att också omfatta personer med ansvar för oegentligheter samt allvarliga brott mot mänskliga rättigheter, genom angrepp på fredliga demonstranter, i samband med parlamentsvalet och folkomröstningen i landet i oktober 2004.

Efter presidentvalet i Belarus i mars 2006 beslutade EU:s ministerråd att införa viseringsförbud även mot de belarusiska ledare och tjänstemän, däribland president Lukasjenka, som bar ansvar för åsidosättandet av internationella normer för genomförande av val och för repressalier mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen. I maj samma år beslutade EU att också frysa tillgångarna för ett stort antal belarusiska tjänstemän.

För att uppmuntra till reformer och underlätta EU:s kritiska dialog med Belarus, och efter att de sista internationellt erkända politiska fångarna släppts, beslutade EU:s utrikesministrar i oktober 2008 att tillfälligt suspendera reserestriktionerna för ett antal belarusiska företrädare, inklusive president Lukasjenka. Suspenderingen gällde dock inte för de personer som misstänktes vara delaktiga i de politiska försvinnandena åren 1999 och 2000 och inte heller ordföranden i Belarus centrala valkommission. Suspenderingen, som kombinerades med en förstärkt engagemangspolitik i syfte att främja demokratiska reformer, kom sedan att gälla till och med hösten 2010.

Den 19 december 2010 genomfördes presidentval i Belarus, som fick stark kritik av OSSE:s valobservatörsmission. Valet följdes av demonstrationer, vilka under valnatten brutalt slogs ner av belarusiska myndigheter. Över 600 personer frihetsberövades, däribland sju presidentkandidater. Det oproportionerliga våld som användes mot oppositionella, oberoende media samt representanter från det civila samhället fördömdes kraftigt av det internationella samfundet. Till följd härav beslutade EU:s ministerråd i januari 2011 att häva suspenderingen av reserestriktionerna för samtliga personer på listan och att införa riktade reserestriktioner och frysning av tillgångar mot ett antal personer med ansvar för valfusk och repressalier mot oppositionella i samband med presidentvalet 2010. I mars, maj, juni, oktober och december 2011 fattade rådet beslut om att utöka listan över personer som omfattades av restriktionerna. Samma år beslutade rådet även att införa ett vapenembargo mot Belarus.

I januari 2012 fastslog rådet att sanktionerna mot Belarus, utöver de grunder som beskrivs ovan, även skulle kunna omfatta restriktioner mot personer, enheter eller organ som bär ansvar för allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna eller för repression mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen samt fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som gynnas av eller stödjer Lukasjenkas regim. I februari 2012 beslutade rådet att vissa personer skulle omfattas av de restriktiva åtgärderna utifrån någon av dessa nya grunder och i mars 2012 lades ytterligare personer och enheter till.

Den 15 oktober 2012 beslutade rådet att förlänga sanktionerna mot Belarus till och med den 31 oktober 2013 med hänsyn till att situationen avseende demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatlighet inte förbättrats och att parlamentsvalet den 28 september 2012 inte genomförts i enlighet med internationella normer. I oktober 2014 förlängdes sanktionerna till den 31 oktober 2015.

Mot bakgrund av att samtliga politiska fångar i Belarus släppts den 22 augusti 2015 samt för att uppmuntra till en positiv utveckling avseende mänskliga rättigheter och demokrati beslutade rådet den 29 oktober 2015 att förlänga de restriktiva åtgärderna med fyra månader till och med den 29 februari 2016 samtidigt som de riktade restriktiva åtgärderna suspenderades under samma period för samtliga listade utom för de fyra individer som listats med anledning av inblandning i de ouppklarade politiska försvinnanden som ägde rum under åren 1999 och 2000. Ingen suspendering genomfördes avseende vapenembargot.

Efter vidare översyn beslutade rådet den 25 februari 2016 om en förlängning innebärande fortsatt tillämpning av vissa restriktiva åtgärder till och med den 28 februari 2017. Beslutet innebar en förlängning av sanktionerna avseende de fyra personer som anses vara ansvariga för fyra uppmärksammade fall av försvinnanden under åren 1999 och 2000, och en förlängning av vapenembargot. Sanktionerna upphörde samtidigt för de personer och enheter vars listningar tidigare varit suspenderade. De restriktiva åtgärderna, innefattande sanktionerna mot de fyra personerna och ett vapenembargo, förlängdes genom ett rådsbeslut den 27 februari 2017 med ett år till och med den 28 februari 2018. Samtidigt infördes i embargobestämmelserna rörande utrustning som kan användas för internt förtryck ett undantag för skidskytteutrustning.

2019 infördes en möjlighet till undantag från embargobestämmelserna rörande viss utrustning som kan användas för sportskytte, men undantagen kunde beviljas endast för idrottsändamål.

I augusti 2020 fördömde EU våldet mot fredliga demonstranter i samband med presidentvalet i Belarus, som inte erkändes av EU eftersom det inte ansågs vara ett fritt och rättvist val och därmed inte uppfyllde internationella krav. I oktober införde rådet restriktiva åtgärder mot 40 personer som identifierats som ansvariga för förtryck och hot mot fredliga demonstranter, oppositionsmedlemmar och journalister efter presidentvalet i Belarus 2020 samt för försummelser i samband med valprocessen. I november lades president Lukasjenka och ytterligare 14 personer till på sanktionslistan. I december lades ytterligare 36 personer till på listan.

I juni år 2021 införde EU ett förbud mot överflygning av EU:s luftrum och mot tillträde till unionens flygplatser för belarusiska lufttrafikföretag av alla slag. Detta var ett svar på de belarusiska myndigheternas frihetsberövande av journalisten Raman Pratasevitj och Safija Sapeha samt tvångslandningen av ett Ryanairflyg i Minsk, Belarus, den 23 maj 2021; ett agerande som äventyrade flygsäkerheten.

I juni 2021 beslutade rådet också att införa restriktiva åtgärder mot 78 belarusiska medborgare och åtta enheter. Beslutet fattades mot bakgrund av upptrappningen av allvarliga människorättskränkningar i Belarus och det brutala förtrycket mot civilsamhället, den demokratiska oppositionen och journalister. Dessutom omfattades sju personer och en enhet av denna nya omgång restriktiva åtgärder med anledning av den olagliga tvångslandningen som ett Ryanairplan tvingades göra i Minsk den 23 maj 2021.

Med hänsyn till situationen vid EU:s gräns mot Belarus och den belarusiska regimens utnyttjande av människor i politiskt syfte beslutade rådet i november 2021 att utvidga de kriterier som kan ligga till grund för uppförande på sanktionsförteckningen.  Beslut gjorde det möjligt för EU att inrikta sig på enskilda personer och enheter som organiserar eller bidrar till verksamheter genomförda av Lukasjenkaregimen för att underlätta olaglig passage av EU:s yttre gränser.I december 2021 införde rådet restriktiva åtgärder mot ytterligare 17 personer och 11 enheter som bidragit till det fortsatta förtrycket av det civila samhället, den demokratiska oppositionen, oberoende medier och journalister, eller som hade bidragit till att uppmuntra och organisera olagliga gränspassager via Belarus till EU, och som därigenom varit delaktiga i att utnyttja migration för politiska ändamål.

I mars 2022 fördömde EU i starkast möjliga ordalag Belarus medverkan i Rysslands oprovocerade och oberättigade militära invasion av Ukraina. Som svar på Belarus aktiviteter antog EU ett paket med individuella och ekonomiska sanktioner mot 22 personer och ytterligare handelsrestriktioner. Senare under mars infördes ytterligare åtgärder med inriktning på den belarusiska finanssektorn. Genom de överenskomna åtgärderna begränsades tillhandahållandet av specialiserade finansiella kommunikationstjänster (Swift) till tre belarusiska banker, förbjöds transaktioner med Belarus centralbank, förbjöds notering och tillhandahållande av tjänster kopplade till aktier i belarusiska statsägda företag på EU:s handelsplatser, begränsades kraftigt det finansiella inflödet från Belarus till EU och förbjöds tillhandahållandet av eurosedlar till Belarus.

Mot bakgrund av den försämrade människorättssituationen i Belarus antog EU i augusti 2023 nya restriktiva åtgärder mot 38 personer och 3 enheter från Belarus som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bidrar till förtrycket av det civila samhället och demokratiska krafter samt drar nytta av och stöder Lukasjenkaregimen. Som svar på Belarus fortsatta inblandning i Rysslands anfallskrig mot Ukraina införde EU dessutom riktade restriktiva åtgärder.

Sanktionerna är föremål för löpande översyn och förlängs årsvis.

Laddar...