Regeringens strategi för romsk inkludering

”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Så lyder målet för regeringens strategi för romsk inkludering under 2012–2032. För att nå dit krävs insatser på nationell, regional och lokal nivå som involverar romska företrädare.

Ansvariga statsråd
Amanda Lind
Ansvariga departement
Kultur­departementet
  • Utredning föreslår myndighet för romska frågor

    En utredning föreslår att Myndigheten för romska frågor inrättas och att den ska ha ett nationellt ansvar att främja arbetet med mänskliga rättigheter för den nationella minoriteten romer. I det ingår att vara ett stöd i arbetet med att motverka antiziganism. Den nya myndigheten föreslås driva verksamheten i nära kontakt med minoriteten romer och säkerställa en lokal förankring av verksamheten. Regeringen har skickat utredningens förslag på remiss för att se vilket stöd förslaget har.

  • Amanda Lind talade vid högtidlighållande av romernas internationella dag

    Amanda Lind och Maria Taikon samtalar på en scen
    Maria Taikon från É Romani Glinda och kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Foto: Johanna Aschan/Regeringskansliet

    Den 8 april firas romernas internationella dag i hela världen. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind talade på högtidlighållandet av dagen på Folkets Hus i Husby.

    – Den romska inkluderingen bygger på att vi jobbar brett. Och för att lyckas måste vi jobba nära människor, sa Amanda Lind.

  • En långsiktig strategi

    I februari 2012 beslutades en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012–2032 (skr. 2011/12:56). Den tjugoåriga strategin ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken som gäller för de fem nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Regeringen har avsatt ca 58 miljoner kronor under 2016–2019 för åtgärder för romer utöver de ordinarie medel som finns för de nationella minoriteterna.

Vill du få information om arbetet för romsk inkludering?

Vill du veta mer om regeringens och Regeringskansliets arbete för romsk inkludering? Kulturdepartementet skickar några gånger per år ut information om arbetet. Anmäl dig via länken nedan, skriv ”Information om romsk inkludering” i ämnesraden.

Insatser inom strategin

Foto: Maskot/Folio

Stöd till arbete på lokal nivå

Kommunerna har en central roll i arbetet med att förbättra romers situation, eftersom de ansvarar för verksamheter som är avgörande för romers möjligheter till inkludering i samhället.

Foto: Maskot/Folio

Uppdrag till myndigheter

Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ge stöd i arbetet för romsk inkludering. Det kan handla både om kunskapsstöd och olika former av verktyg som kan användas i arbetet.

Foto: Maskot/Folio

Brobyggarverksamhet

Centralt i arbetet för romsk inkludering är att överbrygga den ömsesidiga förtroendeklyfta som ibland finns mellan romer och det offentliga, och som hindrar romer från att delta fullt ut i samhället.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Romskt deltagande och inflytande

I strategin framgår tydligt att romsk delaktighet och inflytande ska prägla arbetet med strategin på alla nivåer. Det kan handla om inflytande genom samråd med till exempel myndigheter, att ta tillvara romers eget arbete i olika organisationer, och genom att ta tillvara romsk språk- och kulturkompetens i genomförandet av strategin. Romska flickor och kvinnor är en särskilt utpekad målgrupp i strategin vilket gör det särskilt viktigt att dessa involveras i arbetet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Arbete mot antiziganism

Antiziganism är alltjämt ett hinder för många romer när det gäller att delta på lika villkor i samhället. Det är därför viktigt att uppmärksamma konsekvenserna av antiziganismen i arbetet för romsk inkludering.

Foto: Maskot/Folio

Internationellt arbete

Inom både EU och Europarådet pågår ett arbete för romsk inkludering i medlemsstaterna. En central del i arbetet på europeisk nivå utgörs av EU:s ramverk för romsk inkludering. Sverige deltar aktivt i samarbetet med att stärka arbetet för romsk inkludering i Europa.

Strategins områden

  • Foto: Julia Sjöberg/Folio

    1. Utbildning

    Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att nå bättre levnadsvillkor för den romska befolkningen. Åtgärder måste genomföras för att förbättra romska barns förutsättningar att gå ut grundskolan. Romska barn har samma skolplikt och rätt till utbildning som alla andra. Utbildning, särskilt för unga, minskar risken för att hamna utanför samhället på olika sätt. Utbildning förbättrar chanserna till arbete och till delaktighet i samhället.

  • Foto: Christian Ferm/Folio

    2. Arbete

    För att bryta romers utanförskap är det viktigt att romer får tillgång till arbetsmarknaden. Regeringens mål är full sysselsättning för alla. Romers möjligheter att få arbete måste därför förbättras. Särskilt viktigt är det att förbättra unga romers situation på arbetsmarknaden.

  • Foto: Werner Nystrand/Folio

    3. Bostad

    Området bostad är viktigt för romsk inkludering då bostadssituationen bland annat påverkar möjligheterna till arbete och utbildning och barnens möjligheter till en stabil skolgång. Målet är att romer ska ha likvärdiga möjligheter att få en bostad som övriga befolkningen.

  • Foto: Maskot/Folio

    4. Hälsa, social omsorg och trygghet

    Det krävs ett långsiktigt arbete inom många områden för att romer ska kunna få bättre hälsa och bli mer socialt inkluderade och delaktiga. Målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen medan målet för individ- och familjeomsorgen är att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer, samt att stärka skyddet för utsatta barn. Detta gäller befolkningen i stort och innefattar därigenom också romer.

  • Foto: Maskot/Folio

    5. Kultur och språk

    Kultur och språk utgör en viktig del av en människas identitet och blir därför viktigt för arbetet med romsk inkludering. Romers kultur och språk utgör också tillsammans med övriga nationella minoriteters kultur och språk en värdefull del av det svenska kulturarvet. Utgångspunkten för den nationella minoritetspolitiken är att de nationella minoriteterna ska ha egenmakt och inflytande över kulturens utveckling. Detta förutsätter starka nationella minoritetsaktörer.

  • Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

    6. Civilsamhällets organisering

    Det civila samhällets organisationer bidrar till att stärka romers makt över sitt eget liv, ge romer en möjlighet att bli hörda ute i samhället och öka romers möjlighet att få vara delaktiga. Det är därför viktigt att stödja unga och vuxna att engagera sig i olika organisationer.

  1. 1 Utbildning
  2. 2 Arbete
  3. 3 Bostad
  4. 4 Hälsa, social omsorg och trygghet
  5. 5 Kultur och språk
  6. 6 Civilsamhällets organisering

Innehåll om regeringens strategi för romsk inkludering

Prenumerera

Totalt 16 träffar.