Bakgrund och mål för EU:s Östersjöstrategi

Bakgrund

När Estland, Lettland, Litauen och Polen blev EU-medlemmar 2004 skapades en ny situation i Östersjöregionen. I och med utvidgningen 2004 blev Östersjön nära nog ett innanhav i den Europeiska unionen.

Betydelsen av att åtta av nio strandstater nu var EU-medlemmar uppmärksammades tidigt av Europaparlamentet som redan 2006 föreslog att en strategi för Östersjöområdet skulle utarbetas. I december 2007 uppmanade EU:s stats- och regeringschefer kommissionen att utarbeta en EU-strategi för Östersjöregionen som senare antogs under det svenska ordförandeskapet i EU under hösten 2009.

Istället för ny finansiering, nya institutioner och ny lagstiftning. används befintliga samarbetsstrukturer som till exempel Helcom, Baltic University Programme eller Östersjöstaternas råd, och anpassning av befintlig finansiering såsom EU:s fonder för att uppnå de tre målen.

Strategin är EU-intern vilket innebär att de länder i Östersjöregionen som inte är medlemmar i EU, i dag Norge och Island, inbjuds att delta i samarbetet genom bland annat Nordliga dimensionen.

Tidigare fanns även samarbeten med Ryssland och Vitryssland. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har båda länderna suspenderats från alla samarbeten kopplade till strategin. Ett gemensamt uttalande i frågan togs fram den 9 mars och återfinns på EUSBSR:s webbplats.

EUSBSR:s webbplats (engelska)

Till strategin hör en handlingsplan indelad i fjorton prioritetsområden och ett mindre antal övergripande åtgärdsområden. Till varje område hör konkreta åtgärder med så kallade "flaggskeppsprojekt" som bidrar till genomförandet av strategins mål.

Handlingsplan för EU:s Östersjöstrategi, på EUSBSR:s webbplats (engelska)

Strategin och dess projekt stärker och underlättar EU:s politik inom flera områden såsom EU:s maritima politik, Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt, och Horisont 2020 när det gäller forskning och innovation.

Mål för EU:s Östersjöstrategi

EU:s Östersjöstrategi har tre huvudmål: rädda havsmiljön, länka samman regionen och öka välståndet.

Strategin styrs av en handlingsplan, som uppdaterades i januari 2021, där målen framgår. Handlingsplanen genomförs genom att myndigheter och organisationer samlas tvärsektoriellt, transnationellt och baserat på flernivåsamverkan. Där framgår även hur strategins mål ska bli verklighet genom ett antal åtgärder och projekt. Dessa är uppdelade i en egen struktur med så kallade prioritetsområden som i dagsläget är fjorton stycken. Dessa prioritetsområden har stor spännvidd; allt från transporter och energi till kultur, turism och utbildning.

1. Rädda havsmiljön

Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske ställer särskilt höga krav på tillämpningen av EU:s regelverk och på samarbetet inom regionen. Målet att rädda havsmiljön handlar om att med stöd till olika insatser uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet.

Det kan till exempel ske genom en minskning av tillförseln av näringsämnen och genom att minska sjöfartens miljöpåverkan genom att göra Östersjöregionen till en föregångsregion för ren sjöfart. Det handlar också om att skapa förutsättningar för en säkrare sjöfart genom att exempelvis minska riskerna för oljeutsläpp i Östersjö och att främja hållbar tillväxt i stort.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

• Östersjön ska ha rent vatten.
• Östersjön ska ha en rik och levande biologisk mångfald.
• Östersjön och dess utlopp trafikeras av en ren och säker sjöfart.
• Förbättra samarbetet för en god havsmiljö.

2. Länka samman regionen

Stora delar av regionen är glest befolkad, med stora avstånd till andra marknader. Transportsystemen och energimarknaderna har av historiska skäl utvecklats oberoende av varandra och är ännu inte sammanlänkade i tillräcklig utsträckning för att bäst ta tillvara regionens potential för konkurrenskraft och livskvalitet. Det krävs ett bättre samarbete för att förbättra regionens transportsystem och energiförsörjningstrygghet.

Att länka samman regionen handlar även om att föra människor närmare varandra. Det kan ske exempelvis genom student- och forskningsutbyte samt ökat samarbete för att bekämpa människosmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

• Goda transportvillkor i Östersjöområdet.
• EU:s hela Östersjöregion ska ha pålitliga energimarknader.
• Sammanlänka människor i regionen.
• Bättre samarbete i brottsbekämpning.

3. Öka välståndet

Strategins medlemsstater kan stärka sin konkurrenskraft och sitt välstånd genom att samverka bättre när det gäller forskning och utveckling samt genom att fördjupa och fullborda den inre marknaden och målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Målet om ökat välstånd inbegriper en bred omsättning frågor, till exempel en social dimension med ökat samarbete inom bland annat hälsoområdet.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

• Östersjöregionen som föregångare i förverkligandet av en gemensam inre marknad.
• EU:s strategi för Östersjöregionen har bidragit till Europa 2020-strategin.
• Förbättra regionens globala konkurrenskraft.
• Klimatanpassning och förbättrad krisberedskap.