Ekonomiska åtgärder med anledning av pandemin 2020–2021

Uppdaterad

Sedan smittspridningen startade har regeringen och riksdagen vidtagit ett stort antal åtgärder för att värna människors liv, hälsa och möjlighet att försörja sig. Samtidigt genomförs en kraftfull grön återstart av svensk ekonomi. Sammanlagt omfattar de ekonomiska åtgärderna som vidtagits nästan 400 miljarder kronor för 2020 och 2021. Det motsvarar ca 40 000 kronor per invånare. Till det har ca 1000 miljarder ställts till förfogande i olika former av lån och garantier.

Illustration: Regeringskansliet

Resurser till kommuner och regioner

Betydande resurser har tillförts kommuner och regioner för merkostnader som covid-19 har medfört för att stödja hantering av uppskjuten vård och för att mildra konsekvenserna av skattebortfallet som orsakats av lågkonjunkturen. Regionerna har tilldelats stora resurser för att kunna utföra en storskalig testning och smittspårning samt för att genomföra den största vaccinationskampanjen i Sveriges historia. Medel har också avsatts för att stärka äldreomsorgen och höja personalens kompetens. Sammantaget har de generella statsbidragen höjts mer än kommunalskatteinkomsterna har minskat (se diagram 1.1).

 

Tabellrubrik
ÅrSkatterevidering sedan prognos i BP20Revidering av generella statsbidrag sedan prognos i BP20
2020-729
2021325
2022523

Anmärkning till diagram

 I diagrammet jämförs prognoserna för 2020, 2021 och 2022 års kommunala skatteinkomster och generella statsbidrag i budgetpropositionen för 2020 med det utfall för 2020 och prognos för 2021 och 2022 som redovisas i denna proposition. Staplarna motsvarar således hur mycket prognoserna för kommunala skatteinkomster och generella statsbidrag som gjordes innan pandemin har reviderats t.o.m. den uppdaterade prognosen proposition för 2022 (se avsnitt 8 ).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Ekonomiskt stöd till företag och enskilda

Beteendeförändringar och restriktioner har inneburit en kraftig nedgång i ekonomin. Företag har fått ekonomiskt stöd för att kunna övervintra krisen och undvika uppsägningar (se diagram 1.2). Åtgärderna har minskat kostnaderna, stärkt likviditeten och förbättrat finansieringsmöjligheterna för företagen. Medlen har huvudsakligen fördelats utifrån hur allvarligt företagen har drabbats ekonomiskt, men vissa stöd har riktats till specifika sektorer, som exempelvis medier, kultur, idrott, kollektivtrafik, järnväg samt flyg- och sjöfart. Tillfälliga och tidigarelagda skattesänkningar för jobb och företag har också genomförts under 2021. Kostnaden för att anställa har sänkts genom tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter, bland annat för 19–23-åringar. Civilsamhället har fått ökade resurser och bostadsbidraget för barnfamiljer har höjts tillfälligt. Medel har även tillförts organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer.

Tabellrubrik
AnståndKorttidsarbeteNedsatt arbetsgivaravgiftErsättning höga sjuklönekostnaderOmställningsstödNedsatt arbetsgivaravgift ungaFöretagsakuten (garantier)
Stöd50,8850998436,35629,8817,8112,678835043,5024775472,6

Anmärkning till diagram

Den tillfälliga generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna (ag) gällde mars–­juni 2020., Nedsättningen innebar att arbetsgivaren betalade 10,21 procent i arbetsgivaravgift i stället för 31,42 procent för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kronor per anställd och månad. Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga avser personer 19–23 år och gäller den 1 januari 202 –31 mars 2023. Nedsättningen innebär att arbetsgivaren betalar 19,73 procent i stället för 31,42 procent i arbetsgivaravgifter på ersättningar upp till 25 000 kronor per månad. Den 1 juni 31 augusti 2021 gäller en förstärkning av nedsättningen till 10,21 procent. Ersättning för sjuklönekostnader avser full kompensation för april–juli 2020 och därefter ersätts sjuklönekostnader som kan antas vara utöver det normala. Alla uppgifter är per den 30 juni 2021.

Källor: Skatteverket, Tillväxtverket, Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

En kraftfull grön återstart

Regeringen genomför en kraftfull grön återstart för att stödja den ekonomiska återhämtningen och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Satsningarna omfattar bland annat investeringar i energieffektivisering av flerbostadshus, utbyggd laddinfrastruktur för tunga fordon, tidigarelagt järnvägsunderhåll, åtgärder för skydd av värdefull natur, en skattereduktion för installation av grön teknik och satsningar på cirkulär ekonomi.

Ökade möjligheter till omställning

Många människor har blivit arbetslösa eller drabbats på andra sätt i den snabba ekonomiska nedgången. Regeringen har därför gjort tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, förstärkt sjukförsäkringen och ökat möjligheterna till omställning. Kunskapslyftet har  förstärkts med fler utbildningsplatser som möter samhällets behov och ger grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden bättre möjligheter att bygga på med kunskap och få jobb.

Stärkt a-kassa och korttidsarbete har gett ekonomisk trygghet i krisen.
Sysselsättningsgraden i Sverige minskade i början av pandemin, men är nu liksom före krisen, bland de högsta inom EU. Stödåtgärder, som systemet med korttidsarbete, har gjort att åtskilliga jobb har kunnat räddas. Sveriges ersättningsystem är kopplade till aktivitet vilket har bidragit till att arbetskraftsdeltagandet hållits kvar på en hög nivå under pandemin. Det har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat mer i Sverige än i övriga Europa. Andelen långtidsarbetslösa är dock på en lägre nivå i Sverige jämfört med andra medlemsstater i EU. För att stärka den ekonomiska tryggheten ytterligare under krisen har a-kassan förstärkts. Arbetslösheten är fortsatt hög men bedöms minska snabbt framöver då efterfrågan på arbetskraft ökar. Vissa grupper på arbetsmarknaden som utomeuropeiskt födda och lågutbildade har drabbats hårdare av krisen, vilket också märks i sammansättningen av långtidsarbetslösheten.

Finanspolitiken har spelat en större roll än i tidigare kriser

Internationella valutafondens senaste uppskattning av länders ekonomiska stödåtgärder tyder på att Sveriges åtgärder ligger i linje med flera jämförbara länder, främst med vissa andra nordiska länder. Sveriges ekonomi klarade sig betydligt bättre jämfört med många andra europeiska länder 2020 och återhämtningen har hittills gått snabbare. Svensk BNP var under andra kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som före pandemin (se diagram 1.3). Även i de övriga nordiska länderna har aktiviteten i ekonomin hållits uppe relativt väl.

Tabellrubrik
År SE US Euroområdet FI DK NO
2019Q4 100 100 100 100 100 100
2020Q1 99 99 96 100 99 98
2020Q2 91 90 85 93 93 92
2020Q3 98 97 96 98 99 97
2020Q4 98 98 95 98 99 99
2021Q1 99 99 95 98 99 98
2021Q2 100 101 97 100 101 99

 

Finanspolitiken har spelat en större roll än i tidigare kriser. Utan en aktiv finanspolitik och stärkta skyddsnät hade företag och löntagare behövt bära en större del av kostnaden av nedstängningarna med risk för omfattande konkurser och högre arbetslöshet som följd. Stödet för korttidsarbete har dämpat sysselsättningsfallet, år 2020 omfattade det nästan 600 000 arbeten och även under det första halvåret 2021 har nyttjandet varit högt.

De åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19 har byggt på sakpolitiska överenskommelser mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Ändringsbudgetar för 2020-2021

Här hittar du samtliga ändringsbudgetar för 2020-2021