Försvarspolitiska utvecklingen inom EU:s säkerhets- och försvarssamarbete

Sedan 2016 har det skett en snabb utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och det övriga säkerhets- och försvarssamarbetet. Ingen europeisk stat kan på egen hand möta alla dagens allvarliga och komplexa säkerhetspolitiska utmaningar eller få genomslag som global aktör. Att stärka EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och därmed unionens förmåga att ta ansvar för sin egen säkerhet och säkerheten i dess grannskap är avgörande.

Sverige bejakar arbetet med att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan och att EU:s förmåga att agera stärks. Sverige deltar aktivt i utvecklingen på säkerhets- och försvarsområdet inom EU samtidigt som vi värnar svenska intressen. I enlighet med EU-fördraget är frågor om nationell säkerhet och försvar i grunden ett ansvar för varje medlemsstat. Detta hindrar inte att medlemsstaterna på olika sätt utvecklar samarbeten på säkerhets- och försvarsområdet inom EU. I ljuset av omvärldsutvecklingen är det av vikt för Sverige att sammanhållningen, samarbetet, solidariteten och integrationen inom EU värnas och stärks. Därtill är det av vikt att det europeiska och det transatlantiska samarbetet stärks och att strategiska partners ges möjlighet att delta i EU:s projekt-, försvarsforsknings- och materielsamarbeten. Likaså av vikt är samarbetet mellan EU och Nato.

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken utgör för Sverige en viktig plattform att visa solidaritet med EU samt stärka samarbetet med EU:s medlemsstater. Sverige deltar aktivt i EU:s militära insatser och har över tid bidragit till EU:s samtliga militära insatser. För närvarande bidrar Sverige bland annat med rådgivare och instruktörer till EU:s pågående tränings- och utbildningsinsatser (EUTM) i Mali, Centralafrikanska republiken och Somalia. Sverige bidrar även till Operation Irini i östra Medelhavet och till Operation Atalanta i Adenviken utanför Somalias kust. 2017 inrättades MPCC i syfte att förbättra möjligheterna att på strategisk nivå planera och leda EU:s militära tränings- och utbildningsinsatser samt att bidra till ökad civil-militär samverkan. Under 2021 kommer EU inrätta en europeisk fredsfacilitet (EPF) som ska effektivisera finansieringen av dessa insatser samt andra typer av kapacitetsbyggande åtgärder, såsom finansiering av afrikanskledda fredsoperationer.

Sedan 2016 har flera olika initiativ på försvarsområdet, som EU:s permanenta strukturerade försvarssamarbete (Pesco), militär rörlighet, EU:s koordinerade försvarsöversyn (CARD) och försvarsfonden (EDF) lanserats.

Pesco – det permanenta strukturerade försvarssamarbetet inom EU

EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco), upprättades i december 2017 och innebär ett rättsligt ramverk för samarbete på försvarsområdet, med sin grund i EU-fördraget. Deltagandet i Pesco är frivilligt och Sverige, liksom ytterligare 24 av EU:s 27 medlemsstater, deltar i samarbetet. Inom ramen för Pesco genomförs gemensamma förmågeprojekt.  De deltagande staterna har också enats om ett antal åtaganden för att förbättra staternas militära förmågor.

EU:s Permanent Structured Cooperation (PESCO) på EU webbplats.

Militär rörlighet

En del av samarbetet på försvarsområdet syftar till att förenkla militär rörlighet i Europa. Det handlar bland annat om åtgärder för att kartlägga militära krav på infrastruktur, utveckla EU:s transportinfrastruktur för att tillfredsställa behoven för militära transporter, samt standardisera och harmonisera regler och procedurer för militär rörlighet, i den mån som medlemsstaterna anser lämpligt. Det finns också en rad andra multinationella och regionala samarbeten på området, exempelvis inom Nordefco och Nato. Förenklingar av militär rörlighet mellan EU:s medlemsstater kan underlätta ett snabbt insättande av både en EU-krishanteringsinsats utanför EU och andra militära transporter inom Europa.

Den koordinerade försvarsöversynen (CARD)

CARD är en sammanställning av information om medlemsstaternas försvarsansträngningar, där till exempel uppgifter om försvarsbudgetens storlek och planerad förmågeutveckling återfinns. Syftet med CARD är skapa en samlad bild över det europeiska förmågelandskapet och främja diskussion om var behoven finns, hur brister ska åtgärdas och var det finns möjligheter till ett effektivare multilateralt förmågesamarbete.

CARD syftar också till att ge förutsättningar för samarbete med andra och att undvika satsningar där arbete redan genomförs på annat håll, till exempel inom Nato eller i partnerskap med andra länder.

EU:s Coordinated Annual Review on Defence (CARD) på EDA:s webbplats.

Den europeiska försvarsfonden (EDF)

Beslut har tagits om den europeiska försvarsfonden (EDF) som ska stödja forskning och utveckling på försvarsområdet. EDF är ett program inom EU:s gemensamma budget och syftar till att stärka EU:s innovationskapacitet och konkurrenskraft på försvarsindustriområdet, och stärka den försvarsindustriella och teknologiska basen i unionens medlemsländer. Programmet riktar sig till försvarsindustrin och olika instanser som bedriver forskning. Dessa aktörer kan söka bidrag till olika typer av utvecklingsprojekt.

European Defence Fund (EDF) på EU-kommissionens webbplats.