Internationellt rättsligt samarbete

De gäng­konflikter som pågår i flera delar av landet präglas av total hänsyns­löshet, med spräng­ningar och dödligt skjutvapen­våld som åter­kommande inslag. Inte minst de mycket all­varliga vålds­dåden i Stockholms­området under jul- och nyårs­helgerna under­stryker situa­tionens allvar. Denna samhälls­utveck­ling äventyrar i längden tilliten i samhället, och ytterst demokratin. Därför kommer kampen mot gräns­över­skridande organi­serad brotts­lighet vara priori­terad under det svenska EU-ordförandeskapet.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2023:1 Ändringar i regel­verket om över­läm­nande enligt en euro­peisk och nordisk arrest­erings­order. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Överlämnande av miss­tänkta och dömda personer mellan Euro­peiska unionens medlems­stater utgör en mycket viktig del i sam­arbetet mellan medlems­staterna. Genom sam­arbetet har brotts­bekämpande myndig­heter ett viktigt verktyg för att komma åt de som flyr undan rättvisan.

Under 2022 har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar inom Justitiedepartementets ansvarsområden. Förslagen har behandlats i riksdagen och träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023. Ett urval av dem presenteras här.

Utvidgningen av Schengensamarbetet, migrationsfrågor och en lång rad åtgärder för att bekämpa brott stod på dagordningen när EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor möttes den 8–9 december i Bryssel. Bland annat EU:s arbete mot straffrihet för internationella brott i Ukraina togs upp. Justitieminister Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard företrädde Sverige.

Personer som har dömts till en frihets­berövande påföljd i Sverige men har en stark anknyt­ning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträck­ning avtjäna straffet i det landet. Den döm­des sociala åter­anpass­ning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter avtjänat straff.

Personer som har dömts till en frihetsberövande påföljd i Sverige men har en stark anknytning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträckning avtjäna straffet i det landet. Den dömdes sociala återanpassning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter avtjänat straff.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av promemorian Förbättrad hantering av ärenden om över­förande av straff­verk­stäl­lighet, Ds 2021:37. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

EU har antagit en förord­ning om inrät­tande av ett system som ska göra det möjligt för med­lems­staterna att på ett effektivt sätt få reda på vilka andra medlems­stater som har upp­gifter i sina kriminal­register om en tredje­lands­med­borgare (Ecris-TCN).

EU har antagit en förordning om inrättande av ett system som ska göra det möjligt för medlemsstaterna att på ett effektivt sätt få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN).

Dömda personer med en stark anknytning till ett annat land ska i största möjliga utsträckning verkställa svenska domar på frihetsberövande påföljder i det landet. Den dömdes sociala återanpassning sker bäst i det land där han eller hon kommer att vistas efter att ha försatts på fri fot. I de fall det kan konstateras att en straffverkställighet bör överföras till ett annat land, ska handläggningen i Sverige vara snabb och effektiv.

Regeringen uppdrar åt Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Myndigheten för digital förvaltning, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten att analysera konsekvenserna av att införa digital kommunikation genom e‑Codex i civil- och straffrättsliga samarbeten inom EU.

Här kan du ta del av till vilka instanser Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Ecris-TCN – Ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelandsmedborgare, SOU 2021:20.

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lag­föring av personer som begår allvarliga brott mot folk­rätten är ett viktigt medel för att upp­rätt­hålla fred och säkerhet.

I propositionen lämnas förslag till kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.

I lagråds­remissen lämnas förslag till komplet­terande bestäm­melser till vissa delar av avtalet om handel och sam­arbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atom­energi­gemen­skapen, å ena sidan, och Förenade konunga­riket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan. Genom avtalet införs bl.a. bestäm­melser om det straff­rättsliga sam­arbetet mellan parterna. Det rör sig om överläm­nande av miss­tänkta eller dömda personer, ömse­sidig rättslig hjälp i brott­mål och frysning och förver­kande av egendom.

Att stärka den inter­natio­nella straff­rätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lagföring av personer som begår allvarliga brott mot folkrätten är ett viktigt medel för att upprätt­hålla fred och säkerhet.

Sverige har sedan länge ett utbyte av informa­tion om brott­måls­domar med andra länder. I syfte att förbättra utbytet av upp­gifter om brott­måls­domar mellan EU:s med­lems­stater fattades 2009 ett ram­beslut och ett råds­beslut om det s.k. Ecris-systemet, vilket är ett decentra­liserat system som base­ras på med­lems­staternas natio­nella kriminal­register. Sverige anslöt sig till Ecris-systemet 2013.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av promemorian Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.