Pre-Summit Food Systems Summit, 26-28 juli 2021

Pre-Summit ägde rum i Rom den 26-28 juli. Mötet hölls i form av ett hybrid-möte med ca 500 deltagare på plats i FAO:s byggnad i Rom. Samtliga sessioner sändes via webbsändningar som var tillgängliga för alla att lyssna på.

Sammanfattning och referat från sessionerna följer nedan samt bifogat längst nederst. Eftersändningar från pre-summit går att ta del av här: On-demand: Member State Statemens (unfoodsystems.org)

Sverige företräddes av en e-delegation vid mötet. Den svenska ambassaden i Rom företrädde också Sverige på plats. Delegationen bestod av en bredd av aktörer, från civilsamhället, näringslivet, Riksdagen och myndigheter (se bilaga tre). Sr Ibrahim Baylan var delegationsledare för den svenska delegationen och höll det svenska anförandet (förinspelat). Anförandet återfinns här: Näringsminister Ibrahim Baylans tal vid Pre-Summit - Regeringen.se

Syftet med pre-summit var att mobilisera engagemang och ledarskap för toppmötets mål och resultat genom att lyfta några av de över 2000 initiativ och åtaganden som framkommit via dialoger, arbetet i åtgärdsområden (action tracks-AT) och konsultationer inför toppmötet (FSS) som äger rum i New York i september. Under toppmötet planeras ett antal breda koalitioner kring centrala frågor lanseras och diskussionerna på förmötet handlade också om inriktningen av dessa.

Mötet präglades av en positiv anda och stort engagemang, med ett stort deltagande även på hög politisk nivå från olika politikområden (bl.a. hälsa, jordbruk, fiske, utveckling, utbildning, handel, miljö). Ett 60-tal tillresta ministrar, många från utvecklingsländer, var närvarande på plats i FAO:s byggnad. Det var tydligt att frågan om behovet att förändra våra livsmedelssystem står högt på den globala agendan. Diskussionerna fokuserade också på hur centralt ett systemskifte av livsmedelssystemen är för att uppnå flera av hållbarhetsmålen som nu ligger endast nio skördar framåt. Sambanden mellan klimat/livsmedelsförsörjning och hälsa framkom tydligt. Även den centrala frågan om hur genomförandet ska finansieras var del av diskussionerna. Nationella budgetar och ODA kommer inte att kunna täcka behoven så resurser som kan mobiliseras från näringslivet måste spela en större roll. Forskning och innovation framhölls som avgörande för framgång. Den breda uppslutningen och samordningen inom FN-strukturen framhölls, liksom den övergripande viljan att förändra. Det var ett inkluderande möte, där representanter för urfolk och representanter för civilsamhälle deltog. Många sessioner fokuserade också på hur ungas och kvinnors roll måste stärkas.

För många länder har genomförandet av nationella dialoger om samband och behov av förändring pekat på behovet av bättre samordning inom statlig förvaltning mellan olika sakområden och ett brett angreppsätt som inkluderar berörda parter från civilsamhälle och näringslivet. Många länder vittnade också om hur dialogprocessen redan hade inneburit förändringar. Den pågående pandemin och klimatförändringar låg som en mörk hotbild i bakgrunden och en påminnelse om hur akut frågan om en systemtänkande och systemförändring är. Utvecklingen är negativ i antalet människor som inte har tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat och antalet akut svältande. Samtidigt ökar antalet människor med övervikt och fetma i världen, parallellt med att en tredjedel av livsmedel som produceras för konsumtion går förlorade eller slösas bort.  Negativ miljöpåverkan kopplade till livsmedelsproduktion och -konsumtion är också omfattande. Det är en utmaning att både kunna hantera de akuta utmaningarna men också bygga robusta och motståndskraftiga system (resiliens) för att hantera och motstå framtida kriser.

De första sju koalitionerna har nu presenterats och de är en viktig del i att driva arbetet framåt. Ytterligare koalitioner kommer att bildas inför toppmötet i slutet av september. Uppföljningsmekanism diskuterades övergripande vid pre-summit och det mest troliga är att Rom-baserade FN-organisationer (FAO, IFAD och WFP) och FN:s Kommitté för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) kommer fylla en viktig funktion. 

I referaten nedan har flertalet av delegaterna i den svenska e-delegationen bidragit. Referat från ministeranföranden återfinns i bilaga 1, från sidoevenemang i bilaga 2 samt SE:s delegation i bilaga 3.

Agenda Pre-Summit Food Systems Summit, 26-28 juli 2021

Måndag 26 juli

Tisdag 27 juli

Onsdag 28 juli


Måndag 26 juli

Öppningsplenar

Pre-summit inleddes med en öppningsplenar, modererad av Jeff Koinange. FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed, FN-sändebudet David Nabarro, den tyska biståndsministern Gerd Muller och Peter Bakker[1] var några av de inledande talarna, som också var på plats.

Syftet med öppningsplenaren var att lägga grunden för och visa på visionen för de kommande dagarnas möte. Vetenskaplig grund, nationella och oberoende FSS-dialoger, prioriterade lösningar från åtgärdsområden (AT) lyftes i syfte att skapa förståelse för toppmötet.

Högsta cheferna för de Rombaserade organisationerna; FAO, WFP och IFAD, samt för UNEP deltog i en diskussion om vad som krävs för att öka ambitionen till 2030. Agnes Kalibata, särskilt sändebud för FSS avslutade med att informera om det arbete som FSS-sekretariatet hittills gjort.

Officiella invigningsceremonin

Den officiella invigningsceremonin genomfördes med deltagande på plats av Italiens premiärminister Mario Draghi (som bl.a. lyfte det italienska initiativet food coalition, G20 mötet i Materas slutsatser och arbetet inför COP26 om klimat i Glasgow som IT tillsammans med UK arrangerar), FAO:s generaldirektör Qu Dongyu, Amina Mohammed och Påvens sändebud, ärkebiskop Paul Gallagher. Virtuell närvaro av FN:s generalsekreterare Guterres och av Ugandas President Paul Kagame, ordförande för Afrikanska unionens utvecklingsmyndighet (NEPAD). Kagame redogjorde för Afrikanska unionens framförhandlade prioriteringar, bl.a. fokus på skolmat, finansieringslösningar för jordbrukssektorn, behovet av investeringar i innovation och tekniska lösningar med kvinnor (Afrikas huvudsakliga jordbruksproducenter) i fokus. Uppföljning av dessa åtaganden, som man avsåg lansera vid toppmötet i september, ska ligga i de system som redan finns inom NEPADs arbete.

Inledningen följdes av en panel där ministrar och representanter för bl.a. Bangladesh, Honduras, Världsbanken, EU-kommissionen (jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski) gav beskrivningar hur man arbetade mot att uppnå hållbara livsmedelssystem. Honduras minister lyfte behovet av en fri handel och därmed behovet att avveckla snedvridande stöd, hur man arbetade med att lägga om produktionen till grödor som efterfrågas på exportmarknaden (avocado och kaffe) och hur klimatfrågan och jordbruk är politiskt högt prioriterade områden. I EU-kommissionärens anförande lyftes som väntat arbetet med Gröna given och Från jord till bord-strategin. Världsbanken har aktivt deltagit i fokusområdet om finansiering inom FSS. Företrädaren tog upp behovet att skapa tydliga incitament, för att undvika negativa kostnader som kan uppstå i livsmedelssystemen (med referens till att bara en liten del av de stöd som ges till jordbrukssektorn relateras till miljö medan en stor del driver utvecklingen i en ohållbar riktning), behovet av att minska matsvinn (food loss and waste - FLW), bättre engagera privata sektorn och arbeta aktivt med konsumentefterfrågan som styrmedel.

Science and Innovation for Food Systems Serving People and Planet

Det var en längre session indelad i tre block som modererades av Joakim von Braun (ordförande FSS vetenskapliga grupp) och Magdalena Skipper (chefredaktör på Nature). 

Blocken handlade om 1) innovationer inom digitalisering, bioteknik och agronomi, 2) vetenskap bidrar till att utrota hungern samt säker och näringsriktig mat till alla och 3) vetenskap och institutionella innovationer för livsmedelssystemens hållbarhet.

Fresco (styrelseordförande för Wageningenuniversitetet) menade att den forskning som kommer spela störst roll för transformeringen av livsmedelsystemen är kombinationen mellan digitalisering och de allt bättre kunskaperna om gener. Hon lyfte också särskilt fram den stora betydelse som ökad precision spelar i jordbruket. Sedan menade hon att politikutformningen avseende livsmedelssystem borde, liksom inom klimat- och biodiversitetsprocesserna, framöver kunna vara mer vetenskapligt baserad.

Sadoff (CGIAR) ansåg att det behövdes en radikal transformering av livsmedelssystemen, och att en sådan kan lämna ett viktigt bidrag även till arbetet mot klimatförändringarna och en ökad biologisk mångfald, men också till förbättrade ekonomiska och sociala förhållanden. Hon lyfte fram ”One health” som ett bra sätt att integrera olika vetenskaper och informerade om att CGIAR har organiserats om för att möta utmaningarna inom livsmedelssystemen.

Bahiigwa (Afrikanska unionen) berättade att AU tagit fram en gemensam position som kommer att presenteras under mötet.

van de Logt (UD NL) berättade om hur offentlig sektor, forskningen, privata sektorn och bönderna arbetar tätt ihop och att det är en viktig framgångsfaktor i NL. Han underströk också betydelsen av att ha ett systembaserat förhållningssätt, och att både det privata näringslivet och det offentliga borde kunna bli ännu bättre på att tillgodogöra sig resultaten av forskningen och satsade pengar. (von Braun påpekade här att NL är lite av en gåta, och föredöme, med sin ständigt ökande produktivitet i jordbruket)

Hertel (professor Purdueuniversitet) framförde att glappet framöver kommer att öka mellan länder som satsar på jordbruksforskning/innovation och övriga. Handel kommer att spela en viktig roll för att förse underskottsområden med livsmedel. Under livsmedelskrisen 2007/08 så förvärrades situationen av olika former av exportrestriktioner. Under Covidkrisen har däremot livsmedelssystemen fungerat bra. För att undvika en upprepning under livsmedelskrisen 2007/08 är det dock viktigt att exportrestriktioner av livsmedel förbjuds.

Skipper sammanfattade diskussionen bra genom att lyfta fram att vetenskap och innovation kan ge viktig input till politiken och att det behövs input från olika vetenskapliga fält. Många av föredragshållarna framförde just betydelsen av att vetenskapen bidrar tvärsektoriellt till transformeringen av livsmedelsystemet. Förutom naturvetenskapliga behövs även bl.a. samhällsvetenskapliga perspektiv. Samtidigt som vetenskapen bidrar till att livsmedelssystemen transformeras behöver även forskningen transformeras. Det är nödvändigt med dialog både mellan vetenskapliga fält och med samhället utanför akademin, och man behöver förstå att dialog tar tid. En fråga som tangerades, utan att det blev någon egentlig diskussion var ett eventuellt inrättande av en vetenskaplig panel om livsmedelssystem.

Achieving Zero hunger: Nutritiously and Sustainably

Huvudtalarare: Dr. Lawrence Haddad, ordförande, Action Track 1 och verkställande direktör, Global Alliance for Improved Nutrition (GAIN), Maureen Muketha, Summit Youth Representative, grundare av Tule Vyema, Prof. Joachim von Braun, ordförande, Food Systems Summit Scientific Group, m.fl.

Hungern i världen ökar kraftigt p.g.a klimatförändringar, konflikter och nu även COVID-19 som driver på en negativ utveckling.  Många länder signalerar att de är angelägna om att bidra i arbetet för att vända denna trend.  Behovet av att mobilisera alla krafter är stort för att nå SDG:erna. Det finns ett vetenskapligt underlag för hur en förändring bör ske för att nå en värld utan hunger (zero hunger). Det finns flera förslag med lösningar.

Flera av talarna tog upp vikten av att hela samhället måste mobilisera, att vi måste göra det tillsammans och att det behövs ett starkt politiskt ledarskap. Mat är en mänsklig basrättighet, en moralisk rätt till mat. Flera tog upp att man särskilt måste uppmärksamma och prioritera utsatta grupper som kvinnor, barn och urfolk. De ekonomiska aspekterna togs upp utifrån både konsument- och producentperspektiv.  En rimlig inkomst är en förutsättning för att kunna köpa tillräckligt med hälsosam mat.  Priserna på livsmedel har en avgörande betydelse. För att kunna producera mer hälsosam mat på ett hållbart sätt behöver småbönder och andra SME i livsmedelskedjan tillgång till utsäde, teknik, innovationer, utbildning, finansiering etc. i likhet med stora företag. Här lyftes även vikten av kortare värdekedjor och lokalt producerad mat.  Även mat från hav och sjö nämndes. Näringslivet som en del i förändringsarbetet togs också upp. Några talare tog även upp vikten av att respektera lokala och kulturella särarter när det gäller matvanor. Flera nämnde de åtgärder som redan vidtagits i olika länder, t.ex. skolmatsprogram, inkomststöd, främjande av hälsosamma matvanor, stöd till småbrukare och kvinnor. De länder som talade uttryckte sitt stöd för denna koalition för noll hunger och uppmanade andra länder och intressenter att engagera sig.

The Triple Challenge of Meeting Food Insecurity, Climate Change and Biodiversity Loss

Huvudtalare: David Lane (The Annenberg Foundation Trust), Johan Rockström (Stockholm Resilience Center), João Campari (WWF, AT3).

Sessionen kretsade kring hur olika aktörer, såsom länder och den privata sektorn, ska kunna utrota hunger och samtidigt vända de negativa trenderna av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. 

Rockström slog i öppningsanförandet fast att de nuvarande livsmedelsystemen är den största boven när det kommer till såväl utsläpp som nedbrytningen av planetens biologiska mångfald, men att verktyg finns för att ändra detta och samtidigt producera mat till tio miljarder människor. För att lyckas måste det dock till allomfattande och radikala förändringar så snart som möjligt. Dessa ingångsvärden präglade sedan i stort sett samtliga arton anföranden, även om vissa fokuserade mer på särskilda sektorer såsom fiske, jordbruk eller skogsbruk. Tre ministrar (Fiji, Senegal, UK) och en EU-kommissionär deltog, där sistnämnda betonade att EU:s jordbrukspolicy (Från jord till bord) är ett ypperligt exempel på vad som behövs för att skapa förändring och att reformer bör starta på nationell nivå. Flera, däribland UK:s minister, framhöll att jordbrukssubventionering ofta är skadligt och att eventuell subventionering måste börja ta hänsyn till miljöpåverkan. Ett återkommande tema var även behovet av att främja agroekologi.

Trots bred konsensus kring behovet av allomfattande reformer lyftes väldigt få konkreta förslag, vilket förmodligen kan härledas till de många talarna och att paneldiskussionerna snarare bestod av förberedda och korta anföranden. Att särskilt notera är främst kritiken mot jordbrukssubventionering (i synnerhet av OECD-länder) och förespråkandet av agroekologi.

Transforming Food Systems Together-Youth Actions for our Present and Future

Huvudtalare: Sophie Healy-Thow och Victor Mugo från FSS Youth Liasion Group.

Förslagen från ungdomsdialogerna framfördes. Unga personer utgör ca 50% av världens population och behöver finnas med vid beslutsfattarnas bord.

10 000 unga har varit direkt involverade i dialogerna inför Food System Summit och det har varit ett stort intresse att medverka.

Ungdomsdialogerna inför FSS är ett nytt arbetssätt för FN och något man hoppas kunna fortsätta använda på framtida FN-toppmöten.

 Viktigaste inläggen:

  • Inspirera fler unga att arbeta med lantbruk,"agriprenörer". Stötta unga företagare och start-ups.
  • Stärk ungas kunskap om hållbar konsumtion och minskat matsvinn
  • Säkerställ att alla barn har ett hållbart utbud av mat i skolan
  • Förbjud reklam för ohälsosam mat till barn och stärk kampanjer för hållbara val
  • Tydlig livsmedelsmärkning inom hälsa och miljö för att kunna göra kloka val
  • Livsmedelssystemet är en viktig arbetsgivare för unga människor.
  • Plattformar som underlättar donation av mat från skolor och restauranger till de som behöver.
  • Ta till vara traditionella kunskaper hos urfolk.
  • Prata inte om oss, involvera oss och gör våra idéer till verklighet.

Jim Barnhart på U.S. Agency for International Development’s (USAID’s) Bureau for Resilience and Food Security lyfte fram att vi behöver unga för att ställa de raka, onyanserade och viktiga frågorna. Han uppmanade deltagarna att inte försöka vara som vuxna, det institutionella systemet idag är bra på att göra processer komplicerade och långdragna. Han pekade också på att vi behöver ändra sättet världen pratar om mat - det är ett jobb för alla ministrar!

 Peter Gatiruau Munya, Kenyas jordbruksminister berättade om landets egen ungdoms-livsmedelsstrategi 2018-2022. Den involverar skolor och fritidsgårdar och syftar till att väcka intresse och involvera ungdomar tidigt.

 Slutsats:

  • Vi behöver unga för att ställa de raka och viktiga frågorna.
  • Matfrågor är ett jobb för alla ministrar.

The Voice of Farmers, Fishers, Pastoralists, and other Producers toward the Food Systems of the Future

Det var en ganska stor samstämmighet mellan inläggen. Under mötet diskuterades insikter från producentdialoger samt perspektiv och lösningar från andra intressenter.

Sessionen modererades av Elizabeth Nsimadala (president, Pan-African Farmers’ Organization), som lyfte fram dialogerna som ett lyckat verktyg och menade att livsmedelsystemen inte kan transformeras om inte primärproducenterna är med på tåget.

Huvudtalare var Charlie McConalogue (Minister for jordbruk, livsmedel och marina frågor från Irland). Han berättade om den centrala roll som jordbruket har på Irland där livsmedelsproduktion är den viktigaste sektorn för den inhemska ekonomin. Familjejordbrukare är de som bäst kan driva en systemförändring av livsmedelssystemet. På Irland har inrättats ”Stakeholder Committees” med olika intressenter i livsmedelsfrågor och där primärproducenterna har ett tydligt ägarskap. Kommittéerna har kommit överens om en ”Food vision 2030” som har godkänts av regeringen. I den finns ett livsmedelssystemsperspektiv och målet är att Irland ska bli världsledande i hållbara livsmedelssystem. I visionen fokuserar man på de olika dimensionerna på hållbarhet och ministern lyfte bl.a. fram arbete relaterat till klimatförändringarna och biologisk mångfald, livskraftiga jordbruksföretag, säker och näringsriktig mat samt innovation och teknologi.  Huongbo (president IFAD) nämnde vikten av att ha primärproducenterna i centrum och att det finns frågor som är gemensamma för primärproducenter oberoende av var de finns geografiskt och storlek på företaget. Vidare menade han att det finns ett behov av att stärka producenterna i värdekedjan och att man behöver se primärproducenter som entreprenörer och företagare och fundera i termer av affärsmodeller. Vidare lyfte han fram betydelsen av jämställdhet och sociala skyddsnät. Lambert (ordförande COPA-COCEGA) underströk solidaritet mellan bönder, men också att de ska konkurrera på lika villkor. Avseende F2F är det viktigt med förutsägbarhet och att det ges tid till omställning.

Det var flera talare som var inne på vikten av förutsägbarhet avseende både nationella och internationella regelverk. Produktionen inom jordbruket tar lång tid att ställa om. Många talare var också inne på betydelsen av organisering för att stärka primärproduktionens röst och att det behövs en jämnare maktfördelning i värdekedjan.

Multilateral Policy Convergence for Food Systems Transformation; CFS and its Voluntary Guidelines on Food Systems and Nutrition

Talare: Mr. Chris Hegadorn, sekreterare, Committee on World Food Security (CFS) (moderator), Thanwat Tiensin, CFS, Thailands repr. i FAO, IFAD och WFP, Prof. Martin Cole, ordförande, High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition (HLPE) i Kommittén för livsmedelssäkerhet (CFS), Adelaide Universitet, Gotabaya Rajapakse, President, Sri Lanka, Hans Hoogeveen, oberoende ordförande i FAO:s Råd, Gabriel Bairobe, jordbruksminister, Kamerun, Dr. Naoko Yamamoto, ordförande, UN Nutrition, Michael Fakhri, särskild rapportör Right to Food, Rick White, ordförande, International Agri-Food Network och Representative i CFS Private Sector Mechanism (PSM).

Denna session handlade om att lyfta fram betydelsen av kommittén för livsmedelssäkerhet CFS) i arbetet för transformering av livsmedelssystemen, och då särskilt de nyligen framtagna frivilliga riktlinjerna för livsmedelssystem och nutrition (VGFSyN). CFS är en plattform för alla intressenter och arbetar med en modell för konsensus kring policyrekommendationer och riktlinjer. Dessa bygger på vetenskapliga rapporter från högnivåpanelen för livsmedelsförsörjning och nutrition (HLPE)

Cole (HLPE) talade om den resurs av forskningsunderlag som redan finns inom ramen för HLPE och att där råder hög transparens, ”man behöver inte uppfinna hjulet igen…”.

Hoogeveen (FAO:s Råd) påpekade att han var mycket förvånad över att han ännu inte hört någon tala om konkreta lösningar under Pre-summit. Han uppmanade till att läsa VGFSyN och använda den som ett verktyg när man implementerar på lokal nivå. De nationella dialogerna skulle också kunna användas i arbetet med riktlinjerna.

Fakhri (Right to Food) påpekade att mänskliga rättigheter kom in väldigt sent i FSS-processen. I CFS finns både mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter uttryckligen med, detsamma gäller i VGFSyN. Han menade att CFS har den rätta infrastrukturen för att ta hand om och förbättra arbetet efter FSS.

Flera andra talare stödde också idén att CFS borde utgöra en nyckelroll i kommande arbete efter FSS, främst utifrån dess inkluderande och multilaterala plattform.

Post-Opening Ceremony Talk Show

Sessionen var ett kort samtal mellan FN:s biträdande generalsekreterare Amina J. Mohammed och journalisten Ms. Monica Maggjoni.

Syftet med mötet var att lyfta hur vi kan förbättra situationen när det gäller livsmedelssäkerhet och hur pre-summit samt FSS kan bidra till det. Enligt Amina Mohammed är pre-summit en möjlighet att konsolidera vad som behöver göras för att sedan ta det vidare till politiska ledare för beslut och genomförande. Hon nämnde vikten av ett ”whole of food approach” där mat sätts i centrum. Hon tryckte även på vikten av att fokusera på de mest utsatta (urfolk, unga, kvinnor).

På frågan vad som kan göras åt att minska hungern i världen svarade Mohammed att teknologi är en game changer. Hon menade också att livsmedelssystem måste vara i centrum av klimatdiskussionerna.

High Level Ministerial Roundtable – Transforming Food Systems for Achieving the Sustainable Development Goals: Rising to the Challenge

Moderator David Nabarro, ansvarig för dialogprocessen inför UNFSS2021

Den första sessionen av tre med detta tema fokuserade på nationella och regionala erfarenheter av att utveckla/diskutera färdvägar mot transformation av livsmedelssystemet. Lärdomar, olika tillvägagångssätt och nationella prioriteringar lyftes fram.

Sessionen inleddes med korta inlägg av Etiopiens före detta premiärminister, Hailemariam Desalegn och Colombias presidentfru María Juliana Ruiz Sandoval, som båda berättade om hur dialogprocesserna hade genomförts i sina respektive länder. Därefter fick utvalda ministrar möjlighet att kommentera.

Ett genomgående tema var vikten och svårigheten i att locka unga att stanna på landsbygden och satsa på en framtid i jordbruket. Flera refererade till frågan som en stor politisk utmaning. Milva Ekonomi, jordbruksminister i Albanien, sa att det är viktigt att se hur den egna regeringen värderar och prioriterar jordbruket; att det handlar inte bara om ekonomi utan också om status och identitet. Hon berättade även att Albanien har hållit två stora dialoger där man identifierat möjligheter till innovation, men att man saknar finansiering för att kunna använda detta som ett dragplåster för att få unga att återvända till landsbygden. Jordbruksministern i Demokratiska republiken Kongo, Desire M Zinga Birihanze, menade att det handlar om att skapa incitament för att få de unga att lämna gruvorna för att istället arbeta i jordbruket.

Erwin Freddy Mamani Machaca, fd utrikesminister i Bolivia och nu ambassadör till FN, sa att det är viktigt att erkänna att det finns två parallella livsmedelssystem; agroindustrin och det traditionella jordbruket. För Bolivia har det varit viktigt att stärka det traditionella jordbruket och skapa bättre förutsättningar för småbrukare. Han efterlyste internationella indikatorer som mäter de traditionella småbrukens bidrag till livsmedelssystemen. Lia Tadesse, hälsominister i Etiopien, berättade att ”nutrition literacy” är en ny politisk prioritet och att regeringen satsar på ett stort skolmatsprogram.

Sessionen fokuserade på nationella och regionala erfarenheter av att utveckla/diskutera färdvägar mot transformation av livsmedelssystemet. Lärdomar, olika tillvägagångssätt och nationella prioriteringar lyftes fram.

Colombia: María Juliana Ruiz Sandoval, First Lady Colombia, Nationell goodwillambassadör och organisatör av nationella Food Systems Dialogues. Genom nationella dialoger skapas bättre länkar mellan science och policy, food security diskussionen lyfts nationellt och alla aktörer i samhället engageras på förändringsresan, särskilt livsmedelsindustrin. En allians har bildats kring SDG2 med ett multisektoriellt samarbete som också skapar kopplingar till andra nationella initiativ så som National development plan som gäller fram till 2022 och Innovation for nutrition programme som fokuserar på att utnyttja unga generationens potential. Arbetet med SDG2 fokuseras framför allt på att förbättra barns nutrition och hälsa.

Albanien: Milva Ekonomi, Minister of Agriculture and rural development. Stor utmaning att hantera intern migration och urbanisering och brist på intresse att vara en del av jordbrukssektorn. Fokuserar på att finna sätt att finansiellt stötta innovation och den yngre generationen. Jordbruksproduktion och livsmedels är en stor del av Albaniens strategiska utvecklingsplan.

Bolivia: Erwin Fredyy Mamami Machaca, tidigare utrikesminister. Stort fokus på att stötta traditionellt produktionssystem, särskilt urfolk och småbrukare. Just nu arbetas med att ta fram ett nytt system av indikatorer för att fullt ut förstå de mer traditionella livsmedelssystemen i landet. Ytterligare prioritering är att säkra tillgång till finansiell support och teknisk assistans, och här behövs insatser från både nationella aktörer och internationella organisationer.

Centralafrikanska republiken: Clarisse Sayo – minister conseiller special. Livsmedelssäkerhet är ett stort problem och landet har en lång väg att gå fortfarande. Det finns stort tryck från civilsamhällesorganisationer nationellt att genomföra en nationell food systems dialog och man hoppas därför genom deltagande i UNFSS få inspiration från andra länder om hur denna kan genomföras.

Chad: Kamougé Née Dene Assoum, Mnister of Agriculture and Development. Stora utmaningar i Sahel regionen på grund av flyktingsituationen. Har kommit till UNFSS för att förstå processen och hoppas kunna återkomma senare under året med en nationell färdplan.

Democratic republic of Congo: Desire m’zinga Birhanze, Minister of agriculture. Stark tillgång på naturresurser har betytt ett ensidigt fokus och ett skifte från jordbruksproduktion till gruvindustri. Idag prioriteras unga människors möjligheter att gå tillbaka mot jordbruksproduktion.

El Salvador: Carlos Gabriel Alvarenga, vice hälsominister. 25 nationella dialoger har genomförts och fört samman representanter från olika sektorer och genomfört en politisk dialog mellan olika partier. Framhäver att insatser för att öka livsmedelssäkerhet i ett land kan skapa hunger i ett annat. Framhäver systemperspektiv och strategiska förändringar där människor står i centrum för lösningarna. Har lanserat en plan mot hunger som gäller fram till 2025.

Det finns behov av att internationella organisationer gör finansiell support och teknisk assistans mer tillgänglig för omställning av livsmedelssystemet. Intressant att notera från sessionen är att ingen talare beskrev mat som en mänsklig rättighet som regeringar har en skyldighet att tillgodose.

David Nabarro genomförde den andra motsvarande paneldiskussionen morgonen efter. På många sätt blev paneldiskussionen en motsvarande övning som ministerinläggen i den parallella sessionen och någon egentligen interaktivitet mellan ministrarna blev det inte, även om Nabarro kommenterade varje inlägg och gav sammanfattade slutintryck.

I den andra paneldiskussionen samlades deltagare från Asien och Afrika, och även Norge fick dock plats i denna session. Inledningsvis gav Amina Mohammed sin syn på den viktiga roll som dialogerna spelat och spelar i genomförandet av FSS. Hur kan vi använda kraften i dialogerna för att driva förändring, genom dialogerna har olika ministerier börjat tala med varandra, olika aktörer längs kedjan finns också med i diskussionerna. Nästa steg är att lyfta partnerskap till parlamenten så att olika utskott gemensamt talar om livsmedelsystem. Dialogerna har handlat om den nationella och den regionala nivån – FN systemet på landnivå står redo att stötta länderna i genomförandet av de nationella handlingsplaner som nu tas fram. Hon refererade också till hur dialogerna i hennes eget land – Nigeria – hade lett till nya samtal och samarbeten.

I Nigeria (inledningstal av vicepresident Osinbajo) har man genomfört 40 olika dialoger och involverat 5000 personer. Målsättningen för kommande 10 år är att lyfta 100 miljoner människor ur fattigdom, bygga partnerskap med privata investerare, arbeta vidare med skolmat men också svara upp mot de utmaningar som pandemin har inneburit. I Indiens inlägg framkom att man överväger att gå med i skolmatskoalitionen. Irlands inlägg baserades på den process man nyligen genomfört i att ta fram en ny tioårig strategisk plan för livsmedelssektorn – foodvision 2030 - i en process som inkluderar en bred stakeholderkonsultation. Irland har målsättning att ta en global ledartröja för en hållbar livsmedelssektor. Irlands minister underströk behovet av systemtänkande, involvera stakeholders och utgå från hållbarhet.

Fiji pekade på behovet av att få ett system som mer förhöll sig till marknaden så att inte människors livsmedelsförsörjning blir beroende av staten. Bangladeshs målsättning är att bli självförsörjande på ris. Armenien och Kirgizistan pekade båda på det faktum att regionen håller på att torka ut så att vattenförsörjning är en stor prioritet. Vattenfrågan kom också fram i Honduras inlägg. Mali tog upp matsvinn (FLW) och behovet av innovation för att ta fram nya grödor och hur man ska lösa ekvationen produktion/miljö/nutrition. Mozambique tog upp betydelsen av småbrukare och Ghana fokuserade på jordbruksproduktion och gav till skillnad från många andra ett positivt besked om att landet, tack vare fungerande infrastruktur fortfarande kan fungera som regionens food basket. Norges utrikesminister och sametingets ordförande delade på tiden för sitt inlägg och det framkom att Norge har ett startup-lab med inriktning på samiska utmaningar. Sessionen avslutades med att Tuvalus minister fick ge sitt bidrag. En ö-nation där klimatförändringarna är ett reellt hot och man hotas av att landet ska försvinna. Den nationella dialogen i Tuvalu kommer att genomföras i nästa vecka. Hållbarhet och biologisk mångfald är viktiga mål.

Återkommande teman i inläggen var behoven av systemtänkande, hållbarhet (inklusive klimat) vikten av multistakeholder-ansats och en nationell systemförändring av livsmedelsystemen.

Vid den tredje och avslutande paneldiskussionen deltog bl.a. Japan, USA, Förenade Arabemiraten och Schweiz.

Flera av länderna hade utifrån de nationella dialogerna påbörjat strategier för omvandling av sina länders livsmedelssystem, bland annat Japan som där har lagt in bl.a. ett mål om nollutsläpp från jord- och skogsbruket. Japan hade även genomfört flest nationella dialoger – 63 st – och fått 67 bekräftade åtaganden för vägen framåt.

Ministrarna konstaterade att en av de viktigaste erfarenheterna från dialogerna var att fånga upp det stora engagemanget i de nationella dialogerna och ta tillvara förslagen till lösningar. Vid dialogerna hade lyfts att innovation liksom forskning och utveckling samt infrastruktur, som bredband, är centrala för att bryta status quo och leda till förändringar. Det inkluderar även utbildningssatsningar samt att säkerställa finansieringen, en viktig uppgift för jordbruksfonder. Man måste också hitta lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser från jord- och skogsbruket samt minskad användning av bekämpningsmedel. Bl.a. nämndes EU:s mål att till 2023 minska andelen med 40%. Jordbrukssektorn måste samtidigt också ses som en möjlighet att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Livsmedelssystemen är beroende av miljö-, sociala och ekonomiska faktorer. Ändringar i några av dessa parametrar kommer att ändra framtiden för jordbruks- och livsmedelssektorerna globalt. COVID-19 och de frekventa väderhändelserna har dessutom tydliggjort nödvändigheten av att minska sårbarheten vid kriser. Huvudmålet för offentliga politiska åtgärder de närmaste åren måste därför vara att skapa en mer effektiv modell för hållbar jordbruksproduktion och livsmedelskonsumtion. Samtidigt betonades att det inte finns någon one size fits all, bl.a. behöver olika kulturella matvanor respekteras. 

Jordbrukssektorn är central i många av länderna, förutom för livsmedelsförsörjningen, också för att skapa arbetstillfällen på landsbygden, vilket togs upp av flera ministrar. Även värdet av internationella livsmedelsstandarder för säkra livsmedel nämndes liksom betydelsen av djurvälfärd inom ramen för One Health, inte minst i ljuset av COVID-19.

Vikten av att alla måste involveras och i alla skeden, särskilt kvinnor, unga och de mest sårbara, var ett genomgående tema. Det inkluderade att öka nutritionen för de mest sårbara, stärka egenmakten hos kvinnor och satsningar på unga. Några länder hade beslutat om att distribuera statlig mark till kvinnor men också till unga. CFS Frivilliga riktlinjer för livsmedelssystem och nutrition omnämndes som ett värdefullt instrument i det fortsatta arbetet. Det framhölls även att omvandlingen av livsmedelssystemen är en affärsmöjlighet, men att regeringarna behöver fastställa det rätta ramverket för att främja privata och offentliga investeringar.

De småskaliga jordbrukarnas roll för framtida livsmedelsförsörjning, inte minst mot bakgrund av den ökande befolkningsutvecklingen i världen togs upp av flera ministrar, med hänvisning till att det behöver produceras mer mat men också mat som kan köpas av fattiga. Inom ramen för FN:s årtionde för familjejordbruk har Spanien, Costa Rica och Dominikanska republiken tagit fram ett initiativ för det syftet.

USA informerade om att man, tillsammans med UAE, förbereder initiativet Agricultural Innovation Mission for Climate att lanseras vid COP 26 i november. Målet är att öka och snabba upp global innovation, forskning och utveckling inom jordbruk och livsmedelssystem som stöd till klimatåtgärder för att hitta globala lösningar. AIM FOR CLIAMTE presenterades vid President Bidens Climate Summit tidigare i år med stöd från Australien, Brasilien, Danmark, Israel, Singapore och Uruguay. Sedan dess har ytterligare ett tiotal länder anslutit sig.

Några länder (Argentina, Ryssland) framhöll vikten av att använda begreppet transition istället för transformation av livsmedelssystemen samt att bara använda redan etablerade begrepp.

Demand, Innovate and Scale: Partnership and Research to Deliver the 2030 Agenda

I diskussionen deltog representanter som på olika sätt har koppling till forskning. På en övergripande nivå diskuterades forsknings- och innovationsprioriteringar, åtgärdsinriktade lösningar och möjligheter att uppnå bättre nutrition för alla inom de planetära gränserna. Moderatorn Restrepo (CGIAR) sammanfattade diskussionen med att framhålla behov av forskning och innovation kopplade till klimatförändringarna, behov av finansiering och ett systembaserat förhållningssätt samt att forskning behöver vara bred och inkludera sociala och kulturella aspekter.

Johan Swinnen (IFPRI) tog upp främjande av livsmedelssektorn och att olika ”miljöer” kan verka i positiv respektive negativ riktning. Han exemplifierade med Kina på 1960-talet respektive från slutet av 1980-talet och med Syd- respektive Nordkorea. Han pratade också om livsmedelstandarder som beroende av sammanhang kan vara barriärer för utveckling alternativt vara katalytiska. Slutligen tyckte han att det var för lite diskussion om utländska investeringar som kan spela en viktig roll för tekniköverföring.

Terry Sarch (UK:s FAO-ambassadör) menade att en alltför liten del av jordbruksstöden globalt går till forskning och innovation. Hon lyfte även fram jämställdhet. Stefan Schmitz (Crop trust) pratade engagerat om SDG 2.5 och att få områden är så viktiga som genetiska resurser och fördelningen av dessa. Ndiame (Agra) konstaterade att många bönder själva är hungriga och att det är dyrt för dem att nå marknader samt att det inom värdekedjan behövs en fördelning av både risker och vinster.

Tisdag 27 juli

Better Finance, Better Food: How to Scale Finance for Sustainable Food Systems

Huvudtalare: Johan Swinnen (IFPRI), Ma. Estrella Penunia (AFA), Geeta Sethi (Världsbanken)

Sessionen kretsade kring hur offentliga och privata aktörer ska kunna främja och skala upp investeringar i hållbar livsmedelproduktion genom nya finansieringssystem. 

Paneldeltagarna representerade en stor bredd även om det fanns viss tonvikt mot privata aktörer såsom kommersiella banker och investeringskonsulter. Perspektiv från MS saknades helt då de två finansministrarna från Indonesien och Nigeria som skulle delta uteblev. Flera talare tog upp behovet av att investera i småskaliga jordbrukare och framhöll att kreditgivare behöver förändra sina riskbedömningar och acceptera andra tillgångar än kapital så att jordbrukarnas tillgång till finansiering ökar. Många nämnde även vikten av teknologi och digitalisering av det småskaliga jordbruket för ökad produktion, exempelvis genom att satsa på innovationer och tillgång till väderdata (något bl.a. IFAD investerar i).

Representanten från Rabobank, Wiebe Draijer, förklarade hur de under de senaste åren justerat sina lån och kreditvärderingar utifrån om låntagare levererar på de globala hållbarhetsmålen. Genom att ge rabatt för de som exempelvis minskar sina utsläpp skapas finansiella incitament för att ställa om jordbruket, vilket är ett tillvägagångssätt som bör kunna spridas till flera olika typer av aktörer. Värt att notera är också att ungdomsrepresentanten, Pramisha Thapaliya, i kontrast till övriga deltagare höll ett tämligen ideologiskt drivet inlägg som betonade behovet av radikala skatteförändringar och att motverka storföretagens och bankers inflytande – ”change needs to happen without corporate interests”.  

Bold Actions for Gender Equality and Women’s Empowerment in Food Systems

Talare: Dr. Jemimah Njuki, Custodian, Gender and Women’s Empowerment Lever of Change and Director, Africa, International Food Policy Research Institute (IFPRI) , Mrs. Sabrina Dhowre Elba, IFAD Goodwill Ambassador , Ms. Asa Regner, Deputy Executive Director, UN Women , H.E. Thoko Didiza, Minister of Agriculture, Land Reform and Rural Development, South Africa Mr. Masatsugu Asakawa, President, Asian Development Bank, Dr. Beth Dunford, Vice President, Agriculture, Human and Social Development African Development Bank, m.fl. Sessionen modererades av Ms. Kawinzi Muiu, Director, Gender office, WFP.

Diskussionen fokuserade på hur vi kan uppnå jämställdhet i livsmedelssystem:

  • FSS pre-summit följer efter ”Generation Equality Forum” i Paris. Det var ett viktigt möte där bl.a. kvinnors ekonomiska egenmakt (inklusive deltagande i jordbruk) diskuterades.
  • Kvinnor måste få delta i diskussioner, planering och genomförande av insatser som rör livsmedelssäkerhet.
  • I närmare 2/3 av världens länder är det högre sannolikhet att kvinnor drabbas av otrygg livsmedelsförsörjning än män.
  • Kvinnor spelar en kritisk roll i livsmedelssystem - från produktion och bearbetning till konsumtion och distribution av mat.
  • Kvinnor på landsbygden måste få ta del i diskussionen om livsmedelssäkerhet. De utgör 1,7 miljarder (1/5 del) av världens befolkning. Dessa kvinnor löper större sannolikhet att gå hungriga, sakna utbildning och vara fattiga.
  • Kvinnor utgör 43% av arbetskraften inom jordbruk i utvecklingsländer (i Afrika söder om Sahara är siffran mer än 50 %).
  • Att investera i jämställdhet leder till högre livsmedelsproduktion, bättre näring för barn, lägre fattigdom.
  • Kvinnor från urfolk extra utsatta (tre gånger så stor sannolikhet att leva i fattigdom).
  • Urfolk spelar en central roll när det gäller livsmedelssäkerhet, de besitter stor erfarenhet som kan användas för att förbättra livsmedelsystem.
  • Vi vet vad som behövs för att förbättra jämställdheten i livsmedelssystem – nu måste vi sätta mål och se till att det finns finansiering och politiskt engagemang. ”The time for action is now”.

Human Rights Unified Framework for Food Systems Transformation

Huvudtalare: Olivier de Schutter, Special Rapporteur on Right to Food (moderator),  Michael Fakri, Special Rapporteur on Right to Food, Jan Beagle, generaldirektör IDLD (International Development Law Organization).

Sessionen syftade till att argumentera för att mänskliga rättigheter borde vara grunden som hållbara livsmedelssystem ska vila på.

 Viktigaste inläggen:

  • Mänskliga rättighetsperspektivet har varit svårt att få in i FSS. Tid har ägnats mer åt att argumentera för varför det är viktigt och inte att åtgärda problemen. Både problem, orsaker och lösningar är kända, men åtgärder genomförs inte. (Michael Fakri, Special Rapporteur on Right to Food)
  • Många av dagens kriser sammanfaller i livsmedelssystemet och transformation är nödvändig.
  • Lösningen ligger inte i dagens marknadsorienterade och vinstdrivna system utan istället i en modell som utgår från mänskliga rättigheter. En modell som uppmärksammar rättigheter hos småskaliga producenter, marginaliserade populationer, krigsdrabbade, klimatförändringsdrabbade, urfolk, kvinnor och flickor. (Hilal Elver, former Special Rapporteur on the Right to Food)
  • Mat är mer än bara en vara - det är en samhällstjänst, en gemenskap och kulturell bärare och en mänsklig rättighet. (Wenche Barth Eide, Oslo universitet)
  • Rätten till land ingår inte idag i de mänskliga rättigheterna men borde göra det. Rättvis tillgång till land leder till fred, rättvisa och minskar hunger och fattigdom. Ändå är frågan inte på bordet. (Christina Timponi Cambiaghi, International Land Coalition)
  • Synliggör utsatta populationer och agera över förvaltningsgränser. Hunger och flyktingströmmar är politiska problem, politiska åtgärder behövs för att stärka både livsvillkor och klimatanpassning. (Francesco Rocca, president Röda korset)

IDLO planerar att granska nationella system som ger kvinnor, marginaliserade grupper och urfolks rätt till land och följa upp de löften som ges vid FSS (Jan Beagle, International Development Law Organization).

Catalyzing Country-led Innovation to Transform Food Systems

Som rubriken antyder så handlade det mycket om vad som görs på landnivå. Talarna var ministrar, statssekreterare och personer på hög nivå i privata sektorn och stiftelser. Genomgående var att talarna ansåg att man har ett stort beting framför sig, dels en växande befolkning, dels förbättra miljön och stoppa klimatförändringarna. Många av talarna var dock positiva till möjligheter att detta kommer att gå och att innovation då är en nyckel. Sean de Cleene (World Economic Forum) modererade.

Huvudtalare var Vietnams biträdande premiärminister (Pham Binh Minh) som berättade om landets politik för att modernisera sitt jordbruk och locka investeringar i sektorn. Landet vill bli en hubb för hållbart jordbruk i Sydostasien och man arbetar för nollutsläpp och naturvänliga livsmedelssystem.

Kotaro Nogami (jordbruksminister Japan) informerade om den strategi för hållbara livsmedelssystem som landet har tagit fram och som har som mål nollutsläpp för de gröna och blå näringarna. Strategin innefattar också att landet ska öka sin produktion av ekologiska livsmedel. Det görs satsningar på smart jordbruk genom bl.a. robotar och AI. Bönder erbjuds också rådgivning i den nya teknologin. Japan har dialog om jordbruksinnovation med länder i Sydostasien och EU.

Mariam Al Mheiri, (Statssekreterare för tryggad livsmedels- och vattenförsörjning i Förenade Arabemiraten) hade ett engagerat inlägg där hon inledde med att säga att klimatförändringarna är en realitet och exemplifierade bl.a. med översvämningarna i Europa och bränderna i Nordamerika. Förenade Arabemiraten har begränsat med jordbruksmark och brist på vatten samt är importberoende. Nu har landet tagit fram en plan för att transformera livsmedelssystemen och få de mer motståndskraftiga, För att lyckas med detta krävs innovation. Målet är att landet ska bli en innovationshubb för jordbruk och att ska kunna exportera jordbruksteknik, men även jordbruksprodukter. En komparativ fördel som finns är att man har god infrastruktur och många nationaliteter i landet.

Jordbrukskommissionären Wojciechowski framförde att innovation är viktigt för EU och exemplifierade med Horizon Europe. Han tog också upp det gemensamma uttalandet med Japan om hållbart jordbruk, hållbara livsmedelssystem och innovation samt nämnde samarbete med Afrika.

Annat som lyftes fram var vikten av samarbete och att arbeta utifrån olika länders förutsättningar samt att det redan pågår mycket i en transformerande riktning. Digitalisering och data var också något som flera av talarna pratade om.

Torero (chefsekonom FAO) nämnde kort den koalition om digitalisering där FAO ska vara co-leader.

Best small business competition – good food for all

FSS har anordnat en tävling om att utse bästa SME-företaget utifrån att de inspirerar och visar exempel på hållbar och hälsosam mat. Man har fått in ca 2000 ansökningar från 135 länder. I den här sessionen presenterades de 50 vinnande SME-företagen och deras hållbara idéer i en kort film.  Tre av dessa vinnare var nu inbjudna att berätta om sina företag.

Cold Hubs (Nigeria)- hyr ut mobila kylanläggningar, som drivs av solpaneler, till lantbrukare så att de kan förvara sin skörd av ömtåliga frukter och grönsaker. Har minskat livsmedelsförlusterna betydligt.

Blagichka LTD (Bulgarien) – restauranger med noll matsvinn och drivs av ungdomar (bl.a. med funktionsnedsättning). Hade initialt problem med befintliga regler och attityd hos kontrollmyndigheterna då detta var något helt nytt i landet. Ett socialt företag med hållbarhetsperspektiv som nu även hjälper andra liknande företag att arbeta på samma sätt.

DV Excellus PVT LTD (Nepal) – en digital plattform för medveten konsumtion, som kopplar ihop konsumenter, livsmedelsproducenter och andra aktörer i livsmedelskedjan med varandra.

Building Resilience to Vulnerabilities, Shocks, and Stresses

 Talare: Prof. Saleemul Huq, Director, International Center for Climate Change and Development and Co-chair of Action Track 5, Dr. Ismahane Elouafi, Chief Scientist, Food and Agriculture Organization (FAO) and member of the Food Systems Summit Scientific Group, H.E. Patricia Espinosa, Executive Secretary, UNFCCC , H.E. Preeti Sinha, Executive Secretary, UNCDF, m.fl. Sessionen modererades av Ms. Sandrine Dixson-Decleve, Co-President of the Club of Rome, and Co-chair of Action Track 5

Diskussionen fokuserade på hur vi kan bygga motståndskraft mot klimatförändringar, konflikter m.m. inom nuvarande livsmedelssystem - från produktion till konsumtion. Representanter från FN, forskningssamhället, civila samhället och medlemsstater presenterade erfarenheter och lösningar. Nedan några sammanfattande slutsatser.

  • Kopplingen mellan klimatförändringar och livsmedelssäkerhet måste stärkas.  Viktigt att koppla FSS till COP26.
  • Teknologi, forskning och innovation nödvändigt för att minska riskerna och för att få ett mer jämlikt livsmedelssystem.
  • Kopplingen mellan kortsiktiga humanitära insatser och långsiktig hållbar utveckling central.
  • Viktigt med diversifiering och kontextspecifika lösningar.
  • Vi måste fokusera på det lokala (småskaliga bönder), unga och kvinnor.
  • Även konflikt påverkar livsmedelssäkerheten, det får inte glömmas bort när vi pratar om motståndskraft.
  • Stort fokus på att detta är ”the decade of delivery”, vi måste agera nu.
  • Vi pratar ofta om tre P:n (people, planet, prosperity) när vi talar om hållbar utveckling – vi bör lägga till tre C:n (Covid, climate, conflict) som utgör utmaningar i genomförandet. För att hantera dessa ska vi tänka på att ”restore, anticipate and protect”.
  • Viktigt med minimilön och sociala trygghetssystem för små och medelstora företag.
  • Vi bör uppnå universal food access till 2030.
  • De problem som fattiga människor i städer upplever har länge ignorerats. I Indien har t.ex. en stor mängd människor flyttat från landsbygden, där de levt på spannmål och färska grönsaker, till städer där de endast har tillgång till näringsfattig mat. Detta får stora hälsokonsekvenser.
  • Livsmedelssäkerhet har alltid varit en självklarhet för urfolk, de är vana vid att producera och hantera livsmedel på ett hållbart sätt.
  • För att skapa hållbara livsmedelssystem behöver vi tillgång till mat, tillgång till finansiering, tillgång till information.
  • Vi bör satsa på systemlösningar i stället för ad hoc-lösningar.

Unleashing the Power of the Plate – for the Health of People and Planet

Moderatorer Lana Weidgenant, Vice-Chair of Shifting to Sustainable Consumption Patterns, UN Food Systems Summit, Ms. Ertharin Cousin, CEO, Food Systems for the Future & Fellow, Chicago Council on Global Affairs samt Ms. Gerda Verburg,  Scaling Up Nutrition (SUN).

Talare: Dr. Gunhild Stordalen, Founder & Executive Chair, EAT Foundation, Zsuzsanna Jakobi, deputy director, World Health Organization (WHO), Maha Chakri Sirindhorn, Princess of Thailand, Charlotte Petri Gornitzka, Deputy Executive Director, United Nations Children’s Fund (UNICEF), Michael Ade Elegbede, kock, Abori, m.fl.

Sessionen handlade om skiftet mot hälsosamma och hållbara konsumtionsmönster för att uppnå SDG:erna och Parisavtalet. Ohälsosamma matvanor har blivit en ledande orsak till ohälsa och för tidiga dödsfall runt om i världen och bidrar betydligt till global miljöförstöring. Dessutom går en tredjedel av maten vi producerar till spillo. Stordalen (EAT och AT2) inledde mötet. Acosta (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organization – CSIRO) talade om forskningen där det finns lösningar, men manade till försiktighet vad gäller att tillämpa dem i form av breda riktlinjer eftersom man behöver nationella och lokala anpassningar. Patuanelli, (jordbruksminister Italien, ordförande G20) lyfte vikten av konsumentinformation och att konsumenter inte ska bli missledda av information och märkning. Mat är en viktig del av historia och kultur. Medelhavsdieten hanterar miljö, kultur och sociala aspekter. Vad gäller matsvinn (FLW) behövs information om var den sker. Flera andra talare lyfte också FLW och konsumenternas roll.

Prof. Sunstein (Harvard Law School) tog upp nudging som ett sätt att få konsumenter att ändra beteende och menade att det kan vara mycket effektivt om det genomförs på rätt sätt. Prof. Riccardi (University of Naples Federico II) menade att lokala dieter (t.ex. medelhavsdieten) både kan förbättra hälsan och attrahera konsumenter till att äta hälsosammare. Han ville se professionella informationskampanjer av hälsosam mat (liknande de av ohälsosam mat!). Leurent (Consumer International) menade att det startar hos konsumenten och att det måste vara lätt att välja rätt. Förordade mer samarbete mellan konsument och företag. Viktigt att undvika stuprör.

Tadesse tog upp finansiering utifrån både konsument- och lantbrukarperspektiv och ansåg att den privata sektorn bör ta en större roll och inte se låg- och medelinkomstländer som en potentiell marknad för ohälsosamma livsmedel. Michelsen (Danmark) tog bl.a. upp Danmarks nya kostråd som inkluderar klimataspekter samt då frågan om hur man ändrar konsumentbeteenden från kött till mer fisk och grönsaker. Petri Gornitzka (UNICEF) tog bl.a. upp barns och ungas utsatthet när det gäller marknadsföring av ohälsosam mat. Ungas röster måste höras. Elgbede (Abori) talade om vikten av lokal mat och att den måste synas mer i globala sammanhang. Man visar bilder på hälsosam mat (t.ex. broccoli) som inte odlas och är en exklusiv vara för många i hans hemland. Detta ger fel signaler till många människor. Chan (Consumer Goods Forum) berättade om samarbeten mellan livsmedelsföretag och detaljhandelsföretag genom digitala plattformar där det behövs fler engagerade medlemmar.

Ensuring No One is Left Behind: Equitable Livelihoods in Food Systems

Huvudtalare: Michelle Nunn (CARE, AT4), Cynthia Samuel-Olonjuwon (ILO), Lynnette Neufeld (GAIN), Marie Haga (IFAD)

Sessionen byggde vidare på FSS AT4 (åtgärdsområde 4) och fokuserade på hur transformerade livsmedelssystem också ska kunna främja rättvisa uppehällen och motverka exploatering av arbetskraft.

Sessionen var tämligen spretig då den innehöll tre olika segment och med paneldeltagarna som fokuserade på skilda områden. Jordbruksministrarna från Argentina och Malawi deltog, likaså en hög tjänsteman från Turkiet – samtliga med fokus på vad de gör inom området. Flera talare lyfte att Covid-19-pandemin har visat svagheterna i våra livsmedelssystem, inte minst genom att framhäva att många som arbetar i dessa är oproportionerligt sårbara, i synnerhet kvinnor och unga i utvecklingsländer. Den vetenskapliga gruppen framhöll att det krävs mer data för att till fullo greppa vad som behövs göras, bl.a. för att synliggöra det höga antalet informella arbetare (ex. säsongsarbetare inom jordbruk). Vikten av rättighetsbaserade ansatser och fokus på småskaliga jordbrukare återkom i flera anföranden. Ramon Laguarta, VD för en av världens största livsmedelskoncerner (Pepsico), menade att värdet på mat behöver höjas och konsumenterna måste utbildas om varför viss mat är dyrare. Han framhöll också att många aktörer i privatsektorn just nu fokuserar alltmer på hållbarhet då det är något som begärs av dess styrelser och aktieägare.

Private Sector Priorities at the UN Food Systems Pre-Summit

Sessionen syftade till att ge en översikt om hur den privata sektorn engagerar sig i arbetet med att transformera livsmedelssystemet. Vidare delade ett antal företag med sig av vilka åtgärder de vidtar samt vilka ambitionsnivåer och samarbeten de har. Bakker (President and CEO, World Business Council for Sustainable Development) modererade. Det var en namnkunnig panel som bl.a. innehöll vd:arna för Pepsico och Nestlé, före detta vd:n på Danone och styrelseordföranden för Rabobank. Det som kanske hade störst genomslag och flera refererade till var Verburgs (SUN movement). Verburg kommenterade den privata sektorns deklaration för transformering av livsmedelssystemen med att det är bra att den presenterats, men tyckte att ambitionsnivån kunde ha varit högre. Hon hoppades att ett viktigt resultat av förmötet blir att företagsledarna när de kommer tillbaka till sina styrelser kommer de argumentera för högre ambitionsnivå när det gäller transformeringen, och att vara mindre defensiva och mer offensiva.

Draijer (ordförande Rabobank) höll med Verburg om att mer måste göras. Efter andra världskriget var målet att öka livsmedelsproduktionen, och det har företagen uppfyllt med råge. Nu är det en annan agenda och företagen behöver ställa om. Han, och flera andra, menade vidare att det är viktigt att företag sätter kvantitativa mål. Mark Schneider (vd Nestlé) framhöll att företag är duktiga på att få saker gjorda. Hans eget företag hade under några år minskat sina koldioxidutsläpp trots att företaget växer. En utmaning är att bara en mindre andel att utsläppen av växthusgaser från företagets produkter sker i de delar av processen som sker inom företaget, så man behöver arbeta tillsammans med leverantörer och kunder. Bönder behöver stöd och tid för omställning. Det senare var även flera av övriga talare inne på. Många talare lyfte vikten av att arbeta med jordhälsa och biodiversitet. Det senare är en stor utmaning jämte klimatet. Även regenerativt jordbruk nämndes av flera.

Flera av talarna, bl.a. Faber (Unilever) pratade om hur företagen arbetar med, och i Unilevers fall har som mål, att småjordbrukare som förser företagen med råvaror ska ha en tillräcklig inkomst för att kunna leva på den.

Huangbo (president IFAD) menade att den privata sektorn har många viktiga roller att fylla i transformeringen av livsmedelssystem, men det han särskilt lyfte fram var innovation för att öka produktiviteten, hitta nya finansieringslösningar och för digitalisering.

Indigenous Peoples´ Food Systems: Game Changing Solutions for the World

Talare: Anne Nuorgam, ordförande i UN Permanent Forum on Indigenous Issues UNPFII. Ine Eriksen Søreide, utrikesminister, (Norge). Alexandra Bugailiskis, Kanadas ambassad, Chair Group of Friends of Indigenous Peoples Rom, Maria Berenice Sanchez Osada. Tania Martinez, Eyuuk jä'äy (Mixe People), University of Greenwich. Jessica Vega, Global Indigenous Youth Caucus and Champion Food Systems Summit mf.l.

Urfolk har sedan många generationer en kunskap om ekologiskt hållbara, motståndskraftiga (resilienta), näringsriktiga och rättvisa livsmedelssystem. I denna session presenterades resultat från urfolks dialoger i sju regioner, där 270 organisationer och 1600 personer deltagit för att diskutera effekterna som globala livsmedelssystem har på urfolk. I sessionen presenterades också hur urfolk stöder skapandet av mer hållbara, demokratiska och näringsriktiga livsmedelssystem över hela världen. 

Urfolk möter många hinder. Hinder som påverkar det traditionella livsmedelssystemet. Det handlar bl.a. om landrättigheter, rättigheter i att fortsätta traditionellt fiske osv. Det finns exempel på när urfolk har involverats i processer kring livsmedelssystem. Bugailiskis (Kanada) berättade att Kanada fick sin första livsmedelspolicy 2019, vilken föregicks av konsultationer med bl.a. urfolk. Traditionell kunskap togs därmed tillvara. Urfolk i Kanada har också haft sina egna nationella dialoger inför FSS. Kanada och Mexico stöder förslaget om en koalition för urfolk inom FSS. Enligt Andres (kock) är det sunt förnuft att lära från urfolk om hållbara och resilienta livsmedelssystem eftersom de har klarat av att leva hållbart i hundratals år.  80 procent av biodiversiteten finns i ursprungsbefolkningars historiska områden. Det går att koppla ihop hälsosam mat med bevarad biologisk mångfald. Flera talare tog upp vikten av att visa respekt och ta tillvara de kunskaper som urfolk bär på sedan generationer. Kritik framfördes kring vilka möjligheter urfolk har haft att aktivt vara med i FSS-processen. Det framfördes även att man önskade en särskild koalition för urfolk. Förslag om en särskild fond för urfolk. Vega rapporterade från ett stort urfolksmöte för unga (inför FSS) och uppmanade till att urfolks livsmedelssystem bör ses som en ”game changer”, skapa interkulturella utbildningsprogram samt skapa en fond för urfolk som leds av unga.

From the G20 Matera Declaration to the Food Systems Summit: A Framework for Emerging Coalitions of Action

Talare: Qu Dongyu, Director-General FAO, Luigi Di Maio, utrikesminister Italien, Italien, Máximo Torero, chefsekonom FAO, Gerd Müeller, Federal Minister of Economic Cooperation and Devel, Germany, m.fl.

I juni 2021 träffades G20-ländernas utrikes- och biståndsministrar i Matera, Italien, för att diskutera global hunger och trygg livsmedelsförsörjning. Bakgrunden är att världen befinner sig i en helt annan situation än när målen i Agenda 2030 antogs för sex år sedan. Covid-19-pandemin har kastat obarmhärtigt ljus på sårbarheten i våra livsmedelssystem och hur detta drabbar människor världen över, särskilt kvinnor och flickor.

För att bemöta utmaningarna, antog G20-mötet Materadeklarationen, som är en call to action till det internationella samfundet att öka ansträngningarna för att bygga inkluderande och hållbara livsmedelssystem och säkra allas rätt till tillräcklig, adekvat och hälsosam mat i linje SDG-2-målet att utrota hunger till 2030. Bakom deklarationen står medlemsländerna i G20 och FN.

Samtliga talare uttryckte sitt stöd för deklarationen och underströk vikten av att stödja Food Coalition-nätverket för att samordna insatser. Food Coalition lanserades av Italien 2020 för att möta effekterna av Covid-19-pandemin; nätverket koordineras av FAO.

Några citat:

Máximo Torero: Under 2020 ökade antalet människor som lever i hunger med 169 miljoner människor. Tycker ni att vi tjatar om siffrorna? Vi måste göra det; de är fruktansvärda.

Gerd Müeller: Vi måste investera; vi behöver pengar- inte bara papper. Beräkningar visar att det kostar USD 40 miljarder per år fram till 2030 för att utrota hunger. Detta måste vara budskapet till våra finansministrar; vi måste dubbla våra biståndsbudgetar – inte minska dem.

Josefa Sacko: Vi har aldrig haft ett toppmöte där vi pratar om ansvarsutkrävande. Det ska vi göra nu.

Victor Villalobos: Vi kämpar med de ekonomiska konsekvenserna av pandemin; vi vet inte hur vi ska klara klimatanpassning av våra livsmedelssystem. Vi vet att vattenbristen kommer att öka och att jordarna kommer att fortsätta utarmas.

Small & Medium Enterprise (SME) Priorities

Talare: Gerda Verbung – Scaling Up Nutrition, Cherrie Atilano, Founding Farmer, CEO and President AGREA Agricultural Systems International, Inc, Manuel Otero, DG Inter-American Institute for Cooperation on Agriculture, Erin Fitzgerald, CEO, US Farmers and Ranchers in Action, Vanessa Adams, Vice President Strategic Partnerships, AGRA, m.fl.

Denna session presenterade rapporten "A Small Business Agenda for the FN Food Systems Summit", på uppdrag av små och medelstora företag från hela världen. Denna session innehöll även presentationer från tre av vinnarna i UN Food Systems Summit’s ”Best Small Businesses: Good food for all” tävling.

SMEs arbetar med små marginaler och är känsliga för störningar, men är samtidigt ofta de som bidrar med innovativa lösningar och produkter. Ofta är de värdedrivna sociala företag som tar stort ansvar både socialt och miljömässigt. Det är viktigt att höra vad dessa företag behöver för typ av stöd och insatser för att kunna utnyttja deras potential i omställning av livsmedelssystem fullt ut. På grund av brist på stöd och nätverk måste företagen ofta återuppfinna lösningar i sina verksamheter.

Viktiga bidrag från SMEs till transformation och förbättring av livsmedelssystemen (från rapporten):

  • Stärker försörjningskedjor där de är svagast. Stödjer marknadsintegration direkt mellan producent och konsument vilket hjälper till att minskar fattigdom.
  • Skapar nya möjligheter för marginaliserade grupper 
  • Skapar banbrytande lösningar och skalar upp dessa 
  • Förkroppsligar motståndskraft /resiliens – dessa företag är inbäddade i samhällen och landskap. Kan hjälpa till att byta ut affärsmodeller
  • Det är ofta influencers som driver företagen och därmed hjälper till att förespråka ständigt för bättre mat. 

SMEs behov framåt:

  • Rättvis marknad och rättvisa stödsystem: ofta är stödmekanismer inte anpassade för SMEs och det måste bli enklare och billigare att driva dessa verksamheter
  • Genom incitament och implementering av True Cost of Food /fair pricing kan SMEs stödjas och ersättas för de värden de erbjuder. Detta bör ske samtidigt som food affordability säkras. Detta kräver ett kulturellt skifte i hur vi värdesätter mat.
  • Inkludering och påverkansmöjligheter för SMEs, särskilt kvinnor. Ojämlika styrkepositioner mellan olika livsmedelssystemsaktörer bör hanteras och SMEs måste får göra sina röster hörda.

3 av de 50 vinnarna i UN Food Systems Summit’s ”Best Small Businesses: Good food for all” tävling:

  • Nepal: DV Excellus – Agri-Food-Tech Innovations https://dvexcellus.com
  • Colombia : Lifepack - 100% biodegradable packaging for food to combat plastic use and waste Life Pack – Productos ecológicos
  • Bulgaria: Blagichka - zero waste café. Онлайн магазин за вкусна храна с доставка до София (blagichka.com)

Det finns nu en ”SME Pledge for the UN Food Systems Summit” som SMEs runt om i världen kan signera för att stötta budskapen i rapporten. SME Pledge for the UN Food Systems Summit - Food Systems Summit Community

Mobilizing Trillions for Food Systems Transformation - Financing for Impact Leveraging the Pivotal Role of the Public Development Banks (PDBs)

Inför toppmötet för statliga utvecklingsbanker (PDBs) som kommer att äga rum i Rom i höst diskuterade olika aktörer hur PDBs, som ansvarar för två tredjedelar av den formella finansieringen av jordbruket, kan spela en katalytisk roll och locka mer grön och inkluderande finansiering till jordbruket och då särskilt till småskaliga bönder. Sessionen modererades av Papper (IFAD) och ett inledningsanförande hölls av Houngbo (president för IFAD) som menade att det årligen kommer att behöva investeras 350-400 miljarder dollar för att transformera livsmedelssystemen och att idag endast två procent av klimatfinansieringen går till småskaliga jordbrukare. Han avslutade sitt anförande med att berätta att G20 stödjer bildandet av arbetsgruppen ”Finance in Common Working Group on Financing Sustainable Food Systems" som leds av IFAD, och att IFAD nu tillsammans med AFD (FR) CDP (IT) bjuder in till en bredare koalition för att bidra till att PDB-erna kan spela en mer katalytisk roll i finansieringen av transformeringen av livsmedelssystemen.

Det var tre huvudtalare, Franco (finansminister Italien), Termpittayapaisith (finansminister Thailand) och Gould (minister för internationell utveckling Kanada) Den italienske ministern pratade dels av vikten att finansiera småbrukare, dels om kopplingen till G20 och det italienska ordförandeskapet där, den thailändske ministern berättade om hur regeringen har stöttat jordbruket via en statlig utvecklingsbank och den kanadensiska ministern berättade om hur landet arbetar med jämställdhet i utvecklingssamarbetet och då särskilt när det gäller finansiering.

Bland övriga talare kan nämnas Nsimadala, (ordförande Pan African Farmers Organization) som menade att jordbruk behöver prioriteras högre av utvecklingsbankerna i Afrika och att bönder behöver fonder för att hantera risker samt att det är alldeles för dyrt för bönder att låna då det ofta handlar om lån med kort löptid. Vidare gjorde Coller (Coller Capital) ett intressant inlägg. Han menade att privata investerare behöver tillgång till bättre system för att bedöma risker avseende livsmedelssystem och miljö. Pensionsfondernas uppdrag är så hög avkastning som möjligt, men miljö blir relevant eftersom pensionärerna vill kunna leva i ett anständigt klimat 2050. Han konstaterade att det finns risker med investeringar i köttindustrin bara genom de kostnader som kan uppstå genom koldioxidskatter. När det gäller PDB:s ansåg han att de ska investera i framtidens hållbara teknik. Det blir dubbla budskap om regeringarna sätter upp mål och ingår avtal om hållbara livsmedelssystem och miljö samtidigt som statliga banker lämnar krediter till produktion som inte är hållbar. Han avslutade med att säga att när investerare har data så ställer de krav och gav som exempel KFC och McDonalds som för några år sedan inte hade några planer för antibiotikaanvändning (för djuren), men när investerarna förstod riskerna med AMR så togs det fort fram planer.

Öppen inbjudan från IFAD m.fl. att gå med i en ”Coalition for Action” för att skapa en mer robust plattform för PDB:s att stötta det småskaliga jordbruket.

Regional Pathways to Transform Food Systems

 Huvudtalare: Kristina Mattson, Sverige, Jordbruksverket, Dr. Shenggen Fan, Kina, Former Director General, International Food Policy Research Institute (IFPRI), Dr. Ousmane Badiane, Afrika, Executive Chairperson and Acting Managing Direct, AKADEMIYA2063, Claudia Martinez, Colombia, Food and Land Use Coalition FOLU Colombia, Cristelle Pratt, Pacific Islands, African, Caribbean and Pacific States (OACPS), Jehad Abdulla, Bahrain

Sessionen tog upp viktiga åtgärder för förändring som framkommit i regionala samarbeten.

Kina: omprioritera från hög avkastning till hållbarhet inom miljö och nutrition. Innovation och ny teknik. Ekonomiska styrmedel för att ändra konsumtionen. Gå tillbaka till traditionella kostmönster. Regionala plattformar kan stötta och inspirera varandra. Viktigt med data -på global nivå, men ännu mer på nationell och regional nivå.

I Afrika spelar matsystemet en viktig roll i att öka tillväxten. Behöver dock bli mer långsiktig, mer inkluderande för marginaliserade grupper. Vetenskap och innovation är viktigt för att utveckla bättre grödor.

I Colombia utvecklas en färdplan utifrån en nulägesanalys av livsmedelssystemets produktivitet och påverkan på klimat och nutrition. Regenerativt jordbruk, minskat matsvinn, biobaserade odlingsmetoder. Innovativa utbildningssystem som bidrar till att utveckla lokala livsmedelssystem och produktionssystem. Marknadsreglering som förbättrar konsumentens förutsättningar.

Afrika, Karibien och Stillahavsöarna ser alla behov av att främja traditionella matmönster, använda ekonomiska styrmedel och regleringar för att minska konsumtionen av ohälsosam mat samt se till behoven hos småskaliga lantbrukare.

I länderna i mellanöstern är vattenbrist en stor utmaning. Matsäkerhet borde kunna lösas på samma sätt som man löste energisäkerhet för alla i samhället på 1970-talet. Det behövs finansiella insatser för att stärka livsmedelssektorn och en observerande aktör för att styra omställningen åt rätt håll.

Det innovativa utbildningssystemet spelar en viktig roll i omställningen i Colombia. Många länder hämtar inspiration i traditionella matmönster.

Leaning into food systems transformation – civil society experiences in the independent dialogues

Sessionen leddes av Kristina Skierka, CEO för organisationen Power for all.

Syftet med sessionen var att utbyta erfarenheter från de oberoende dialogerna som genomförts. Inledningsvis talade Michael Quinn Patton (oberoende utvärderade med lång erfarenhet av bl.a. att utvärdera i FN systemet) Hans huvudbudskap gällde svårigheter som kopplar till byråkratiska system och förhållanden som i sig själva motverkar systemförändring och håller tillbaka strategisk utveckling. Detta gällde hela FN systemet som var utvecklat i en annan tid med kontrollfunktioner och en managementkultur som inte är anpassad till transformation. Hans slutsats var att utvärderingen i sig måste transformeras till bättre modeller för att förändring ska ske.

Imelda Bacudo (ASEAN Climate Research network) pekade på hur den första dialogen man genomfört inte alls fungerat och man fick kritik från civilsamhället som inte ansåg sig ha fått komma till tals. Detta löste man med extra dialoger utanför mötet. Så småningom har man kunnat få till ett bättre upplägg.

El Salvadors vice minister för hälsa refererade till hur man organiserat specialinriktade dialoger med vissa grupper för att få deras synpunkter (unga, handikappade, äldre, urfolk) Från dessa dialoger kunde man få fram de särskilda behov som dessa grupper hade. t.ex. ta hand om frågor som teknikbehov hos äldre.

I två inlägg beskrevs erfarenheter från dialoger som ordnats inom universitetsvärlden, båda i Afrika. Dels en policydialog som genomförts i Uganda (Dr Florence Nakayiwa) kring frågan om hur man ska kunna attrahera unga att söka sig till jordbrukssektorn. Svaret på denna fråga låg bl.a. i digitalisering och hur man kan göra jordbruk till något som upplevs som coolt. Man har också börjat arbeta med lokalsamhällen för att höja attraktiviteten och arbetar med policymakers. Också här drog man slutsatsen att svaret finns i ett bättre helhets- och systemtänkande. På universitetet i Pretoria finns en av FSS-champions. Hans ställföreträdare (Prof Lindiwe Sibanda) berättade om ett möte som ordnats med 1000 personer över hela afrikanska kontinenten – rektorer för alla universitet – där man diskuterat frågan om hur man kan laga det trasiga livsmedelssystemen i Afrika. Svaren ligger i svag finansiering, dålig utbildning m.m. och möjlighet att möta detta med att kunna utgå från SDG:erna i forskning med mer av en systemansats. Mötet blev så lyckat att man bestämt att det ska vara ett årligt event.

Paul Newnhamn (SDG2 advocacy Hub) drog slutsatsen att det är viktigt att engagera nya röster som kockar, jordbrukare och föra samman frågor om jordbruk och hälsa. Kan man hitta gemensamma lösningar och bredda som i fallet skolmat kan det vara framgångsrikt.

Divine Ntiokam (också en champion från climate smart agriculture youth network) har ordnat 60 dialoger och har som mål att anordna ytterligare 90 fram till toppmötet. Han såg kraften i själva dialogen. Ledord för hur det varit var ett antal ”c” – bl.a. compassion, cooperation men också Covid.

Approaches to Follow up and Review

Sessionen om uppföljning leddes av Professor Jeffrey Sachs och bestod av två delar. En panel inledde med olika representanter från det multilaterala systemet: UNEP (generaldirektor Inger Andersen) UNDP (biträdande generalsekreterare Haoliang Xu) sändebudet för oceanerna (Peter Thomson), Ordförande för CFS (Thanawat Tiensin) och exekutivsekreterare för konventionen om biologisk mångfald (Elizabeth Mrema) men också exekutivdirektören för World Benchmark Alliance (Gerbrand Haverkamp). Dessa utvecklade på olika sätt de utmaningar som världen stod inför för att uppnå målsättningen att transformera livsmedelssystemen. CFS:s ordförande lyfte särskilt CFS och HLPE skulle kunna lämna positivt bidrag till uppföljningen. För att göra detta behövde CFS stärkas.  Haverkamp beskrev hur hans organisation skulle kunna bidra till att följa upp privata sektorns arbete och styra detta i rätt riktning.

Sachs underströk behoven av policy, finansiering och koordinering och återkom till hur klyftorna i världen växte mellan utvecklade och utvecklingsländer samtidigt som antalet människor som inte har råd med en hälsosam kost nu uppgår till 3 miljarder. I ett engagerat brandtal gjordes liknelsen till hur världen efter andra världskriget hade kunnat samla sig för återuppbyggnad, om inte pandemin räckte som en väckarklocka borde stormar, översvämningar, skogsbränder visa på behovet av åtgärder.

Den andra panelen bestod av ordförandena i respektive styrelse av de Rombaserade FN-organen (RBA) – Presidenten för IFAD (Gilbert Houngbo), den oberoende ordföranden i FAOs råd (Hans Hoogeveen) och ordförande för WFP styrelse (Luis Fernando Carranza). Dessa gav sin bild av behovet av uppföljning. Hoogenveen pekade på behov av att under toppmötet ge ett tydligt uppdrag om uppföljning (till RBA men också andra delar av FN systemet). ”Vi måste börja tala om resultat och inte bara alla åtaganden – vi behöver en transformering av hur FN arbetar också”. Starkt stöd för att mer involvera näringslivet – med referens till morgondagens diskussion om FLW där WB, FAO och NL arbetar med projekt om detta – bl.a. i Nigeria. Dessutom underströks behov att bygga på vetenskap. Houngbo utvecklade hur RBA:s konkret såg på uppföljning där man tillsammans diskuterat hur det informella mötet mellan RBA:s styrelser skulle kunna vara forum för uppföljning, vikten av att inte komplicera situationen med många nya uppföljningskrav – att ha de nationella dialogerna i fokus som en del av uppföljningen (FN systemet måste stötta) och återkommande bygga in en inventering i lite större skala. För att bredda ägarskapet ska inte bara medlemsländer ingå i uppföljningen (oklart om det gällde RBA-mötena). Nämndes också att CFS skulle knytas till detta arbete. Till de tre sekretariaten skulle också champions och koalitionerna kunna knytas så att man fick ett sammanhang. Det föreslogs också en årlig återrapportering till biträdande generalsekreterare inom intern FN process.

Mobilizing to Create 100% Living Incomes and Wages in Food Systems

Talare: Diane Holdorf, Managing Director, World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), Dr.  Mohamed Anouar Jamali, CEO, OCP Africa,  Aleksandar Stijovic, Minister of Agriculture, Forestry and Water Manage, Montenegro, . Kobenan Kouassi Adjoumani, Minister of Agriculture and Rural Development, Côte d’Ivoire,  Samantha Marshall, Minister of Agriculture, Fisheries and Barbuda Aff, Antigua and Barbuda,  Gaston Browne, Prime Minister, Antigua and Barbuda mf.l.

Sessionen innehöll diskussioner kring inkomstpolarisering, uteslutning av jordbrukare från jordbruksekonomin, lönestagnation, bräcklighet i arbetet, ihållande gap gällande kön och ras och sviktande skyddsnät. En framväxande koalition lanseras under pre-summit för att påskynda insatserna för att bygga 100% ”livable” inkomster och löner fram till 2030.

Det framhölls som viktigt att skapa allianser där både arbetsgivare/producent-organisationer och löntagarorganisationer/ fackföreningar kan samverka. Dessutom är det viktigt att se på andra policy-lösningar som sociala skyddsnät, landrättigheter osv som kan komplettera denna typ av frivilliga insatser som startas från privatsektorns sida. Dessutom bör mer fokus placeras på att hitta möjligheter att diversifiera inkomstkällor för jordbrukare. Stora problem med att detta är en till så stor del informell sektor vilket gör det svårt att hantera med traditionella policy-verktyg. Företag som Unilever har nu implementerat living wage/living income policys. Regeringar som Tyskland har följt efter. 

Aruba Barbados: Oerhört viktigt att öka ersättningen till jordbruksarbetare, länder kan ge stöd genom teknisk assistans för att öka produktivitet (inputs, Irrigation, crop diversification), liksom förbättra marknadstillträde, tillgång till finansiellt stöd och digital rådgivning. Länder bär även samverkan bättre för att stänga gapet mellan benchmarks och rådande ersättningsnivåer. 

Indonesien: planerar ett antal dialoger på detta tema under året och uttrycker starkt stöd till denna allians. Indonesien är snart G20 värd och kommer då ta dessa frågor vidare i det sammanhanget.  

WBCSD som representerar 200 av de största företagen i världen: Otroligt viktigt att hantera brister i equity och vulnerability för att åstadkomma ett effektivt skifte mot mer hållbara livsmedelssystem. En kombination av Covid-pandemin och ökad ojämlikhet har drivit ambitionen att lansera denna allians. Vi ser att investeringar i jordbrukssektor är 2 gånger så effektiva i att minska fattigdom som investeringar i andra sektorer. Företagen ser behovet av att förflytta pengaflöden på grund av utmaningarna som arbetare möter idag. Många företag implementerar ”living wage” policys.

Nästa steg för koalitionen: Viktigt att försöka förstå utmaningarna bättre för att implementera förändringarna. Som vi ser genom alliansens medlemmar har ambitiösa försök gjorts, men man har trots detta inte lyckats stänga inkomstglappet mer än en tredjedel (IDH projekt i Malawi). Hur kommer det sig? Vi måste bygga mer specifika guider för implementering och utveckla verktyg. Dessutom behövs bättre basdata och förståelse för vilka verktyg som kan vara mest effektiva.

Onsdag 28 juli

City and Local Food Systems

Huvudtalare: Guiseppe Sala, borgmästare i Milano, Peter de Franceschi, Global Food Program Coordinator, ICLEI (Local governments for sustainability).

Sessionen tog upp städernas unika roll i att skapa hållbara livsmedelssystem och upprop för en koalition.

År 2050 kommer 80 % av all mat att ätas i städer. (Emma Chow, Lead Food Initiative, Ellen MacArthur Foundation). Städer är stora nog att göra skillnad men små nog att kunna agera snabbt och agilt. Beslutsfattare i städer har nära kontakt med medborgare, företag och andra aktörer i livsmedelssystemet. Sedan 2016 finns Milan Urban Food Policy Pact

Nu vill man samla så många länder som möjligt att gå med i koalitionen "Urban food systems".

Intressanta exempel gavs från Bristol (UK), São Paulo (Brasilien), Quelimane (Mozambique)

Skolmåltidskoalitionen: nutrition, hälsa och utbildning för varje barn

Skolmåltidskoalitionen stöds av ett stort antal MS, flera FN-organisationer (WFP, UNICEF, WHO, FAO, UNESCO) och en mycket bred samling av andra aktörer. Den leds av en grupp som, förutom de initierande länderna Finland och Island, består av Frankrike, Guatemala, Honduras, Ryssland, Senegal, USA, African Union Development Agency (AUDA-NEPAD) och Sverige. WFP bistår med sekretariat. Koalitionen arbetar med följande tre mål: återställa skolmåltidsprogrammen efter pandemin, nå de allra fattigaste som ännu inte omfattas och förbättra de befintliga skolmåltiderna i alla länder, för alla barn.

Skinnari (utvecklings-och handelsminister FI) berättade att 50 länder nu har signalerat sitt stöd till koalitionen. Skolmåltider har funnits i Finland i över 70 år och kan ses som en social innovation, vilken utgör ryggraden i framgångarna på utbildningssidan. Målet med koalitionen är att alla barn ska få tillgång till en hälsosam skolmåltid 2030. Skinnari tog också upp vikten av att efter pandemin återställa det sociala skyddsnät som skolmåltiderna utgör,

Flera ministrar deltog inom olika ansvarsområden: Frankrike (jordbruk), Senegal (jordbruks- och landsbygd), Honduras (utveckling), Rwanda (utbildning), Guatemala (utbildning), USA (deputy secretary jordbruk). Samtliga uttryckte sitt starka stöd för koalitionen och tog upp exempel på hur viktig skolmåltiden är i deras länder utifrån flera aspekter, främst hälsa och utbildning, men även t.ex. jämlikhetsperspektiv, lokal livsmedelsproduktion, jämställdhetsperspektiv (att hålla kvar flickorna i skolan) och som ett viktigt samhällsstöd under kriser.

Mayaki (AUDA-NEPAD ) menade att alla ministrar måste tala om skolmåltider eftersom det är en strukturfråga.  Efter pandemin är det fundamentalt att prioritera skolmåltiderna. Beasley (WFP) avslutade sessionen med att bl.a. tala om den dynamisk länken skolmåltider, utbildning och jordbruk, samt den positiva påverkan på ekonomin. Världsbanken har angett att skolmåltiderna ökar ett lands BNP.

Steering the Food system summit towards full integration of blue foods for health wealth and ecological recovery

Denna session som leddes av Jim Leape (Stanford center for Ocean solutions) syftade till att ge en överblick av alla möjligheter och den stora potential som ligger i akvakultur, vattenbruk och fiske.

I en session där 15 olika talare gav korta inlägg lyftes frågorna ur olika perspektiv. Leape beskrev upplägget som att ge en försmak om allt som skulle kunna läggas inom en koalition som tar upp dessa frågor. I diskussionen framträdde bl.a. Norges utrikesminister, Islands tidigare ADG vid FAO (nu representerande Island), Shakuntala Thilsted som vunnit World Food Prize 2021, Peter Thomson (FNs sändebud för oceaner), Nasser Kamel (generalsekreterare för medelhavsunionen), Sanda Ojiambo (UN global compact), CFS ordförande (ambassadör Thanawat) och representanter för Fidji, USA FAO och Kenya.

Ministerial Roundtable on UN Food Systems Summit and Rio Conventions on Biodiversity, Climate Change and Desertification

Enligt moderatorn, Martin Frick (biträdande särskilt sändebud för FSS-sekretariatet) var det 18 000 som lyssnade till detta rundabordssamtal. Syftet med samtalet var att skapa synergier mellan de olika Riokonventionerna och undersöka hur dessa kan bidra stödja transformeringen av livsmedelssystemen.

Huvudtalare var Le Drian (Utrikes- och europaminister FR) och Riber Rodriguez (minister för ekologisk omställning och demografiska utmaningar, ES). Den franske ministern pratade om att vi redan idag ser effekter av klimatförändringar och att livsmedelssystemen ansvarar för en stor andel av utsläppen av växthusgaser. Vidare att man kan lita på FR i arbetet både i kommande COP-ar och i omställningen till hållbara livsmedelssystem, och underströk vikten av att hela samhället engagerades. Den spanska ministern betonade att världssamfundet behöver tänka nytt och hållbart under återhämtningen efter pandemin för att hantera de utmaningar som finns. På mer detaljerad nivå lyfte hon fram att bönder behöver få tillgång till klimatsmart teknik.

Efter huvudtalarna följde ett rundabordssamtal. Från det kan följande lyftas fram:

  • Lord Goldsmith (minister för Stilla havet och DEFRA, UK) framförde att en stor andel av skogsskövlingen orsakas av jordbruk och leder till växthusgasutsläpp, ökenspridning och förluster av biologisk mångfald samt att det finns ett samband mellan miljöförstöring och hunger. En nyckelfråga är de 700 miljarder dollar som jordbruket subventioneras med årligen och som inte sällan bidrar till miljöförstöring. UK kommer att fördubbla sitt klimatbistånd och satsa på naturbaserade lösningar. UK är också tillsammans med Indonesien ordförande i en koalition som arbetar med att bryta sambandet mellan råvaruproduktion och skogsskövling.
  • Christian Hofer (GD Federal Office of Agriculture, CH) berättade om att CH hade antagit en strategi för att hantera produktion och konsumtion av livsmedel samlat.
  • Chand (professor Indien) underströk vikten av att odla rätt grödor på rätt plats för att minska miljö- och klimatpåverkan samt att äta traditionella mer näringsriktiga grödor. Han betonade att de socioekonomiska frågorna också är viktiga.

Rundabordssamtalet avslutades med att cheferna för de tre konventionernas sekretariat och UNEP:s chef fick kommentera. UNEP:s chef Andersen hade ett starkt budskap genom att säga att naturen skickar oss fakturor genom naturkatastrofer, minskat antal pollinatörer, zoonoser och fattigdom. Men vi får inte glömma bort att vi även måste äta och då hälsosamt. Det som behövs nu är åtgärder. Redan Aichimålen var ambitiösa och så är även utkastet till nytt ramverk inom CBD. Men det krävs att politikerna omvandlar det till praktisk politik nationellt. Det behövs inte fler mål på tioårs sikt, utan att man har åtgärdsplaner för de närmaste åren. Sedan sa hon att man inte ska se bönderna som fiender. De producerar det konsumenterna vill ha. Så vi som konsumenter och väljare har också ett stort ansvar. Hon lyfte specifikt fram att vi som väljare ska kräva att subventioner ska gå till hållbar produktion och konsumtion.

Övriga chefer för konventionernas sekretariat instämde i slutsatserna från rundabordssamtalen att det dels är viktigt att arbeta integrerat med konventionerna, dels att de kan lämna ett viktigt bidrag till omställningen av livsmedelssystemen. Mrema (CDB) lyfte fram att det redan finns många goda exempel och att det är viktigt att de sprids och hon underströk också betydelsen av politiskt ledarskap på nationell nivå. Espinosa (UNFCCC) menade att man inte får glömma att mat är så mycket mer än näring och nämnde bl.a. den kulturella aspekten,

Sessionen gav ett tydligt och samstämmigt budskap om att arbete med konventionerna och transformeringen av livsmedelssystemen behöver ske integrerat. Ökenspridning, klimatförändringar och förluster av biodiversitet har ett samband. Livsmedelssystemen är dessutom både en stor del av problemet och en stor del av lösningen. Sedan behöver de socioekonomiska frågorna kopplade till livsmedelssystemen också hanteras systematiskt, t.ex. hunger, fattigdom, hälsa och att producenter har en tillräcklig inkomst.

Synthesis plenary

Martin Frick modererade sessionen som syftade till att samla ihop vad som lyfts under pre-summitens olika sessioner. I den inledande panelen deltog representanter för urfolk, kvinnliga småbrukare, unga och konsumenter. Vikten av att involvera alla berörda lyftes av samtliga. MR-perspektivet är centralt för att kunna ställa om våra livsmedelssystem. David Nabarro sammanfattade vad som huvudsakligen lyfts i ministeranförandena:  klimatförändringarna, det ökade antalet konflikter (som orsakar brister i och orsakas av brister i livsmedelssystemet), Covid (som visat på hur mycket som måste förändras i våra livsmedelssystem) samt dialogprocessen (som varit en unik process i många länder där en bredd av aktörer samlats för att tala om livsmedelssystemen). De mest utsattas (urfolk, unga, kvinnor) roll lyftes av många länder.

EU-kommissionär Wojciechowski informerade om EU:s arbete och lyfte Gröna given, Farm to fork och Horizon Europé. Joâo Campari, WWF, tryckte på vikten av att inte lämna någon utanför (leave no one behind). I september måste överenskommelser komma på plats och det gäller alla, inte bara länder utan alla berörda aktörer! Han lyfte att FSS är en positiv rörelse som vill framåt och uppmanade till delaktighet.

Martin Frick avslutade med att trycka på vikten av att lyssna på de som berörs mest – urfolk, unga, kvinnor, men också konsumenter, företag och forskare. Alla måste involveras.

Food, Culture, & Diets

Huvudtalare: Prof. Maximo Torero Cullen, chefsekonom för FAO; Professor Tim Curtis, Sekreterare för 2003 konventionen om tryggandet av immateriella kulturarvet, UNESCO; Rital Cayal Professor University of Casablanca, Marocko; Professor Toru Fushiki, Washoku Association of Japan; Emma McDonald Professor i antropologi, University of Tennessee; Maurizo Martina, Särskild rådgivare till generaldirektoratet FAO.

Fokus var här på matens roll som en del av kulturer, identiteter och traditioner. Livsmedel är mer än näringsriktig föda. Om vikten av att bevara och värna matkulturer och arv.

Prof. Maximo Torero Cullen (FAO): Lyfte livsmedel som en del av vår identitet. Att värden översätts till matkultur. I tider av globalisering, ökad handel och migration har tillgång på livsmedel förändrats, t.ex. ökad tillgång till fler ingredienser, hälsosam mat – men även ohälsosam mat. Sättet vi hanterar livsmedel formar vår kultur. Om tillräckligt många äter hälsosam mat påverkar det normer. Vi måste förändra beteenden och kulturer för att bli mer hälsosamma.

Professor Tim Curtis (UNESCO): Livsmedel är ett levande arv i världen. Lyfte konventionen om tryggandet av immateriella kulturarvet som understryker vikten av att lista immateriella kulturarv för att kunna skydda dessa. På UNESCO:s hemsida fanns visualiseringar över listor som visar dess sammankopplingar. Traditionella livsmedelsmetoder och kunskap är relaterade till SDGs och viktiga bidrag till livsmedelsäkerheten.

Professor Rital Cayak (University of Casablanca): Pratade om hur olika livsmedel har setts som något heligt som man inte slösar och måltider som viktiga ögonblick. Ett sunt förnuft av att inte slösa på mat. Underströk vikten av att bevara traditionella samhällen, att förstå kvinnornas roll i livsmedelssystemet, att sluta producera för att slösa, att relatera till det förflutna för att bygga en bättre och mer hälsosam framtid.

Professor Toru Fushiki (Washoku association of Japan): Berättade om det japanska köket med fokus på ”umami”, som började användas för att skapa mer smak i maträtter (utan varken olja eller kött som var vanligt i väst). Umami har uppmärksammats runt om i världen. I Japan finns respekt för att inte slösa med maten och en respekt till naturen. Japanska dieten har nära anknytning till SDGs.

Professor Emma McDonald (University of Tennessee): Talade om kolonialiseringens roll i att systematiskt nedvärdera olika livsmedelssystem. Det har skett att skifte från lokala jordbruk till kommersiella, och en ökad konsumtion av bearbetad mat. Underströk vikten av att öka medvetenheten av de negativa konsekvenserna av den gröna revolutionen. Framhöll att lokala jordbrukssystem är svaren på dagens utmaningar som klimatförändringar och undernäring.

Maurizio Martina (FAO): Betonade att traditionell mat och jordbruksmetoder har potential i att mildra effekterna av klimatförändringar och kunna bidra till hälsosamma och säkra livsmedel. Dagens två stora utmaningar handlar om att kunna tillhandahålla tillräcklig tillgång på mat för en växande befolkning och samtidigt ha en hållbar miljö.

Intresserade kan gå in på UNESCO:s hemsida för att se och pröva visualiseringsverktyget av listorna https://ich.unesco.org/en/dive

Press-briefing

Amina Mohammed, (Deputy Secretary-General of the United Nations and Chair of the United Nations Sustainable Development Group): Denna summit har enat världen kring vår gemensamma vision för framtiden: Agenda 2030 för hållbar utveckling. 62 ministrar och 190 länder har deltagit och delat sina nationella färdplaner. Genom att arbeta med livsmedelssystem kan vi åstadkomma transformation för både mänskligheten och planeten. Att bryta olika typer av stuprör har varit ett återkommande tema under dessa tre dagar, liksom effekterna av Covid-19 på livsmedelssystem och hälsa och likaså effekterna av klimatförändringar. Nu har vi lagt grunden inför FSS i New York i september, där ledare kommer fastställa sina åtaganden till SDGs och, förhoppningsvis, göra åtaganden om att investera mer i livsmedelssystem för att uppnå SDGs. Ny finansiering och nya partnerskap blir oerhört viktiga framåt.

FSS kommer fokusera på 4 områden och Generalsekreterarens uttalanden om åtgärder. Den centrala roll som urfolk, producenter, kvinnor och unga spelar måste fortsatt belysas. En heltäckande bild av den mångfald av perspektiv som finns måste synas genom hela processen.

De nationella färdplanerna lägger grunden för att skapa lösningar som passar våra olika unika kontexter. Här är det intressant att notera att Afrika kommer lägga fram en egen ”continental position” om livsmedelssystem i september och att andra planerar att göra likadant.  FN och de rombaserade aktörerna uttrycker sitt åtagande om att ge stöd till nationell implementering.

Italiens utrikesminister: Kommer arbeta vidare med resultaten från G20 utrikesministrarnas möte  – Materra declaration on food security. Detta kommer guida framtida svar på insatser för att motverka otrygg livsmedelsförsörjning inom The Decade of Action Against Hunger.  

Avslutningssession

Fokus på avslutningssessionen låg dels på att sammanfatta förmötet, dels att staka ut vägen fram till toppmötet i slutet av september. En viktig del i det senare var att ett antal transformativa koalitioner presenterades. Dessa utgår från de ca. 2500 ”game changing solutions” som har lämnats in, men också på medlemsländernas prioriteringar och att det finns engagemang att driva arbetet framåt.. Huvud- och inledningstalare var Prins Charles (prins av Wales). Han konstaterade att livsmedelsproduktion påverkar miljö, hälsa och ekonomi, och menade att det går att ställa om till en hållbarare produktion, utan att det påverkar välståndet. Vidare berättade han om de övergångskoalitioner som han varit engagerad i och som syftar till att få industrin att ställa om, och det handlade då om företag som omsätter biljarder dollar tillsammans. Han avslutade med att det nu finns en vilja till förändring, och att det behövs åtgärder nu.

Olika grupper, urfolk, bönder, unga, privata sektorn och SME:s fick möjlighet att lämna sina reflektioner på toppmötet och processen. Med undantag från urfolk var de antingen positiva eller neutrala, men underströk att det måste till konkreta åtgärder. Representanten för ungdomsgruppen (Kassem) var också tydlig med att ungdomar ska vara med vid borden när beslut fattas. Representanten för urfolk (Nuorgam) ställde ett ultimatum för att urfolk skulle fortsätta att engagera sig i processen. De krävde att det ska skapas en särskild koalition som handlar om just urfolk, att processen ska bli mer transparent och att alla de förslag som urfolk, bl.a. en särskild fond på åtta miljarder dollar, ska finnas kvar på förhandlingsbordet. Vidare framförde hon att länder ska respektera urfolks kollektiva rättigheter och att även privata företag ska accepterar dessa. Senare under sessionen bemötte Mohmmed (biträdande UNSG) ultimatumet från urfolk med att om en grupp uppfattar sig exkluderad är det inte någon egen koalition som behövs, utan att man istället engagerar sig olika koalitioner tillsammans med andra. Hon var också tydlig med att det är viktigt att ungdomar, kvinnor, jordbrukare och urfolk behöver vara i centrum av processen, och konstaterade att även den vetenskapliga gruppen har fokus på dessa grupper

En annan programpunkt var att cheferna (QU Dongyu, FAO, Beasley, WFP och Houngbo, IFAD) för de Rombaserade FN-organen fick prata om vad som krävs för att höja ambitionsnivån inför 2020. Houngbo var glad, men inte överraskad, över det stora engagemanget från många grupper. Han underströk också att det krävs åtgärder och är bråttom. Vissa mål behöver vi uppnå 2025 snarare än 2030. Både han och QU Dongyu nämnde betydelsen av investeringar. Beasley betonade att det är allas vårt ansvar när barn inte får tillräckligt att äta.

Di Maio (Italiens utrikesminister) berättade under slutet av sessionen om hur IT arbetar med dialog mellan olika intressenter i livsmedelssystemet genom rundabordssamtal. Han avslutade med att förmötet bidragit med bra energi inför den fortsatta processen fram till FSS.

Det var två programpunkter som handlade om processen fram till toppmötet, dels en programpunkt där Kalibata (särskilt sändebud för FSS) och Frick (biträdande särskilt sändebud till FSS) hade en dialog och lät länder som kommer engagera sig i olika koalitioner få presentera sina perspektiv, dels Mohammed som gjorde en mer detaljerad genomgång.  Mohammed såg följande som delar inför/på FSS:

  • Tal av UNSG med fokus på att nå SDG
  • Samla ihop allt arbete som hittills gjorts så det blir hanterbart
  • Statschefer/regeringschefer berättar om de nationella dialogerna
  • De transformativa koalitioner som bildats och ska vidareutvecklas till FSS:
    a) Zero-hunger och nutrition,
    b)  Skolmåltider ,
    c) Livsmedelsförluster och matsvinn (FLW)
    d) Agroekologi,  hållbar boskap och jordbrukssystem,
    e) Vattenbruk och blå mat, f) inkomst att leva på ,(living income)
    h) resiliens.

Det särskilda sändebudet och den rådgivande kommittén kan göra ändringar. Bildande av ytterligare koalitioner är att förvänta.

·        Uppföljning. Denna ska RBA:s och CFS ansvara för.

Hon konstaterade slutligen att arbetet huvudsakligen kommer att ske på nationell nivå.

Ladda ner: