Utbildnings­departementet

Till regeringssammanträdet torsdag den 9 januari 2020.

I detta betänkande redovisas uppdraget att analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet. Utredningen lämnar även förslag för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas.

Regeringen förlänger Vetenskapsrådets uppdrag (U2016/00120/AI) att bidra till att aktivt genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen, KOM(2009) 248, till att även omfatta 2020. Vetenskapsrådet ska i denna del senast den 31 januari 2021 lämna en slutredovisning till regeringen (Utbildningsdepartementet) med kopia till Tillväxtverket över genomförandet av uppdraget från föregående kalenderår.

I morgon, onsdag den 8 januari, överlämnar Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet betänkandet ”Nya regler för skolor med konfessionell inriktning” till utbildningsminister Anna Ekström vid en pressträff.

Informationsmaterialet innehåller en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2019/2020.

I regleringsbreven för 2020 satsar regeringen på att möta lärarbristen, och genom kunskapslyftet byggs samhällsviktiga utbildningar ut i hela landet – bland annat förskole- och lärarutbildning. Arbetsintegrerad lärarutbildning vid fler lärosäten ökar möjligheten att jobba och samtidigt studera till lärare och distansutbildningen utvecklas och förbättras.

Universitets- och högskolerådet får 15 miljoner för utveckling av nationellt behörighetsprov för den försöksverksamhet som ska bedrivas 2022–2023. Syftet med försöksverksamheten är att en person ska kunna visa på de nödvändiga kompetenser som krävs för grundläggande behörighet vid högskolan för att ge möjlighet till fler vägar till högre utbildning.

Regeringen har beslutat om ett nytt samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare. Satsningen ska stärka kompetensförsörjningen inom skolan genom att öka läraryrkets attraktivitet genom bättre villkor samt utvecklings- och karriärmöjligheter. Det nya bidraget beräknas årligen uppgå till totalt 1 852 miljoner kronor, varav 410 miljoner beräknas gå till skolor med särskilt svåra förutsättningar.

En studerande kan i dag inte få studiemedel vid utlandsstudier där det saknas möjlighet att examineras. Centrala studiestödsnämnden (CSN) ges nu en möjlighet att kunna bevilja studiemedel i sådana fall, till exempel vid vissa folkhögskolestudier i Norden där studiemedel tidigare nekats.

Svenska vetenskapliga tidskrifter utgör en viktig del i den vetenskapliga kommunikationen och är ofta väletablerade publiceringskanaler, inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap. Eftersom tidningarna många gånger är ideellt drivna och utan vinstintresse riskerar de att missgynnas i omställningen till öppen tillgång. Nu får Kungl. biblioteket i uppdrag att inrätta och förvalta en nationell digital plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter.