Litauen
Sveriges relationer med Litauen är mycket goda. Under 1990-talet engagerade sig Sverige i Litauens utveckling och reformprocess och Sverige öppnade som första västland efter Litauens självständighet en ambassad i Vilnius i augusti 1991.
De bilaterala kontakterna är både breda och djupgående med ett omfattande besöksutbyte. Ett antal vänortsföreningar finns men turismen är fortfarande relativt liten, även om tillströmningen av svenska turister har ökat under senare år. Samarbetet mellan Litauen och Sverige är omfattande, bilateralt, i olika nordisk-baltiska fora och även inom EU. Sverige är den största utländska investeraren i Litauen och svenska företag har en dominerande ställning inom flera branscher, bl.a. inom telekommunikationer, såsom Telia Sonera och Comviq, och inom finanssektorn. De svenska bankerna SEB, Swedbank och Nordea svarar för över hälften av den litauiska banksektorn. Skogsnäringen/träindustrin tillverkar ett flertal produkter för IKEA, och bolag inom IKEA-koncernen är verksamma i Litauen med egen tillverkning.
Litauens utrikespolitik präglas av relationen till Ryssland och de östra grannländerna, samarbetet med Nato och USA samt EU-integrationen. Intresset för närmare samarbete med Norden och för den nordisk-baltiska dimensionen har ökat under senare år. Förhållandet till Ryssland är komplicerat av historiska skäl, och är även knutet till Litauens energiförsörjning. Litauen utropade sig som självständig stat 1918. Den 11 mars 1990 förklarade sig Litauen självständigt, som den första av sovjetrepublikerna. Sverige erkände Litauens självständighet den 27 augusti 1991 och Litauen blev samma år medlem i FN. Sverige medverkade aktivt till Litauens EU-medlemskap 2004, och detta år blev landet medlem av Nato. Litauen anslöts 2015 till eurozonen.
Då Litauen 2018 firade 100 år sedan återupprättandet av självständigheten 1918 uppmärksammades det med en gåva från Sverige om 10 miljoner kronor till inrättandet av en samarbetsfond för att stimulera kontakter mellan framför allt unga svenskar och litauer.
Sverige är känt i Litauen som ett modernt föregångsland. Varumärket Sverige är starkt och det finns ett stort intresse för det svenska samhället och svensk kultur. Studentutbytet är livaktigt, och ca 300 litauiska studenter studerar i Sverige medan knappt 200 svenska studenter läser vid litauiska universitet. Undervisning i svenska förekommer vid tre universitet i Litauen.
Visum
UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.
Genvägar
Innehåll om Litauen
Totalt 52 träffar.
-
Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Ann Linde deltar i Baltic Pride
Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Ann Linde deltar i Baltic Pride i Vilnius. Baltic Pride är den största HBTQ-festivalen för mänskliga rättigheter i Baltikum, med deltagande från HBTQ-grupper från Litauen, Lettland, Estland och andra länder, inklusive Sverige.
-
Nya ambassadörer till Sverige
Fyra ambassadörer överlämnade onsdagen 8 maj 2019 sina kreditivbrev till H.M. Konungen i högtidlig audiens på Stockholms slott. Kreditivbrevet är en fullmakt utfärdad av ambassadörens statschef. I och med att brevet nu är överlämnat till Sveriges statschef kan ambassadören fullt ut representera sitt land i Sverige.
-
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Litauen
Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Litauen samt en länk till rapporten i sin helhet.
· Rapport från Utrikesdepartementet
-
Utrikesminister Margot Wallström besöker östra Ukraina
Den 14–15 januari besöker utrikesminister Margot Wallström Kiev och Mariupol i Ukraina. Besöket genomförs tillsammans med Estlands, Lettlands, Litauens och Polens utrikesministrar.
-
Påminnelse: Margot Wallström tar emot utrikesministrar från länderna runt Östersjön
Den 18 juni leder utrikesminister Margot Wallström ett ministermöte i Stockholm inom Östersjöstaternas råd, CBSS. Mötet kommer främst att diskutera Östersjösamarbetets framtida roll, gemensam säkerhet, räddningstjänst, kamp mot människohandel och stöd till utsatta barn och ungdomar.
-
Sveriges gåva till Estland, Lettland och Litauens 100-årsjubileum: jubileumsfonder för ökat utbyte mellan våra länder
Utrikesminister Margot Wallström presenterade idag Sveriges gåva i form av tre jubileumsfonder som regeringen har för avsikt att inrätta till Estland, Lettland och Litauen, med anledning av ländernas hundraårsjubileer 2018. Gåvan tillkännagavs på Skansen i samband med ett fyrpartsmöte mellan Sveriges och de baltiska ländernas utrikesministrar.
-
Oscar Stenström till Vilnius och Minsk 25–26 april
Oscar Stenström, statssekreterare för EU och handel reser till Vilnius och Minsk för bilaterala besök den 25–26 april.
-
Nordiskt och nordiskt-baltiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt möte i Stockholm 13-14 mars 2018
Kabinettssekreterare Annika Söder bjöd in sina nordiska och nordisk-baltiska kollegor till möte i N5 den 13 mars och i NB8-kretsen den 14 mars, med anledning av Sveriges nuvarande samordningsansvar i N5 och NB8.
· Artikel från Utrikesdepartementet
-
Anna Ekström besöker Vilnius och Riga
Yrkesutbildningar, ministermöten och panelsamtal om kvinnligt ledarskap – det är några av programpunkterna när gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström besöker Lettland och Litauen, 15-17 januari.
-
Regeringen beslutar att Sverige ska anslutas till brittiskledd insatsstyrka
Regeringen beslutade den 22 juni att Sverige ska ansluta sig till den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF) där redan Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna ingår. JEF är en brittiskledd resurspool vars förbandsenheter kan kombineras beroende på vilken insats som ska genomföras. JEF kan ställas till FN:s, EU:s och Natos förfogande.
