Moldavien

Efter några år av politisk turbulens i Moldavien tillträdde en ny och reformvänlig regering 2021, efter ett extrainsatt parlamentsval. EU-närmandet är en viktig prioritering för den nya regeringen, som för första gången består av ett pro-europeiskt parti (PAS) med egen majoritet i parlamentet. Regeringen har sedan tillträdet under ledning av premiärminister Natalia Gavrilita sökt föra en ambitiös reformpolitik med fokus på rättssektorreform, korruptionsbekämpning, digitalisering, miljöfrågor och EU-integration.

Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Moldavien och EU:s relationer med Moldavien har fördjupats, inte minst inom ramen för det Östliga partnerskapet. EU och Moldavien har undertecknat ett ambitiöst associeringsavtal 2014. Avtalet, som trädde i kraft 2016 inkluderar även ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Moldaviska medborgare kan sedan 2014 resa viseringsfritt till Schengen.

EU stödjer även Moldavien genom EU:s internationella grannskaps- och samarbetsinstrument Global Europe (NDICI). Syftet med Global Europe är att utrota fattigdom, främja hållbar utveckling samt fred och stabilitet i hela regionen, genom att stödja civilsamhället och politiska och ekonomiska investeringar i partnerländerna. NDICI har en total budget på cirka 79 miljarder EUR för perioden 2021–2027. Moldavien ingår också i Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership (E5P) som Sverige stödjer.

Sverige har goda bilaterala relationer med Moldavien. Utrikesminister Ann Linde besökte Moldavien i egenskap av ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) två gånger under 2021. Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu besökte Stockholm i december 2021.

Sveriges reformsamarbete med Moldavien styrs av en regional strategi för Östeuropa för perioden 2021–2027 och omfattar totalt 6,6 miljarder kronor för hela regionen. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att:

  1. öka ländernas ekonomiska integrering med EU och deras marknadsekonomiska utveckling,
  2. bidra till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt
  3. förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan.

Jämställdhet är fortsatt en horisontell prioritering inom det svenska stödet. Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar i EU-närmandet. Sveriges totala stöd till Moldavien uppgick till drygt 127 miljoner kronor 2021 vilket gör Sverige till en av de största bilaterala givarna.

Handeln mellan Sverige och Moldavien är begränsad. Det finns dock ett intresse från svenskt näringsliv för Moldavien och flera svenska företag är verksamma i landet, såsom Ericsson, Oriflame och Volvo Trucks. Den svenska importen från Moldavien utgörs till stor del av textilprodukter och livsmedel medan en stor del av exporten utgörs av verkstadsprodukter och motorfordon.

Sverige har en ambassad i Chisinau. Sveriges ambassadör i Moldavien är Katarina Fried. Moldavien har en ambassad i Stockholm sedan 2006.

Visum

UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.

Innehåll om Moldavien

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 16 träffar.