Moldavien

Sverige har goda bilaterala relationer med Moldavien. Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Moldavien och EU:s relationer med Moldavien har fördjupats, inte minst inom ramen för det Östliga partnerskapet. EU och Moldavien har undertecknat ett associeringsavtal (AA), som ersätter det tidigare partnerskaps- och samarbetsavtalet (PSA). Associeringsavtalet innebär också att ett fördjupat frihandelsområde (Deep and Comprehensive Free Trade Area, DCFTA) skapats mellan EU och Moldavien. Moldaviska medborgare kan sedan 2014 resa viseringsfritt till Schengen.

Sveriges reformsamarbete med Moldavien styrs av en resultatstrategi för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet för perioden 2014–2020. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att:

1. öka ländernas ekonomiska integrering med EU och deras marknadsekonomiska utveckling,
2. bidra till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt
3. förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan.

Jämställdhet är fortsatt en horisontell prioritering inom det svenska stödet. Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar i EU-närmandet.

EU stödjer Moldavien genom EU:s grannskapsinstrument (European Neighbourhood Instrument, ENI). Syftet med ENI är att främja fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt i hela regionen genom att stödja politiska och ekonomiska reformer i partnerländerna. ENI har en total budget på cirka 15,4 miljarder EUR för perioden 2014–2020.

Den politiska utvecklingen i Moldavien har varit turbulent under de senaste åren. I rådslutsatser från februari 2018 uttryckte EU sin oro över en haltande reformprocess och lagstiftningsinitiativ som gick emot Venedigkommissionens rekommendationer och som befarades underlätta korruption. Efter ett icke-transparent domstolsbeslut att ogiltigförklara borgmästarvalet i Chisinau i juni 2018 beslutade EU att suspendera det makrofinansiella stödet om 100 miljoner euro som var öronmärkt för Moldavien. Insatserna i Moldavien fokuserades istället till civilsamhället och förändringsaktörer i väntan på att nödvändiga reformer skulle genomföras för att stärka demokrati, rättsstat och korruptionsbekämpning. En ny och reformvänlig regeringskoalition kom till makten i juni 2019, men föll några månader senare efter en misstroendeomröstning i parlamentet.

Handeln mellan Sverige och Moldavien är begränsad. Den svenska importen från Moldavien utgörs till stor del av textilprodukter och livsmedel medan en stor del av exporten utgörs av transportmedel samt maskiner och apparater.

År 2010 uppgraderade Sverige sitt sektionskontor i huvudstaden Chisinau till ambassad. Moldavien har en ambassad i Stockholm sedan 2006.