Innehållet publicerades under perioden

-

Mehmet Kaplan har entledigats, Bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister

-

Internetdagarna

Internetdagarna 25 november 2014

Kära konferensdeltagare,

Mehmet Kaplan heter jag. På mitt visitkort står det bostads- och stadsutvecklingsminister. Jag har dock även ansvar för it-politiska frågor.

Sen jag utnämndes för snart två månader sedan har det funnits en diskussion om huruvida Sverige har en it-minister eller inte. Det har vi.

Officiellt heter det alltså att jag är statsråd med ansvar för it-politiska frågor, men betydelsen är densamma. Det kanske kan finnas en poäng med att uppdatera mitt visitkort så att detta blir tydligare, men det har inte varit vår högsta prioritet hittills.

Mina vänner,

It är ett otroligt viktigt område för hela regeringen. Digitaliseringen är en otrolig kraft och jag har länge slagits av den kreativitet som kommer till uttryck genom den.

Jag - som alla andra - imponeras av hur teknik, tjänster och affärsmodeller utvecklas i ett sammanhang där gränserna mellan teknik och innehåll suddas ut.

Idag är internet en självklarhet för i stort sett alla i Sverige. Mitt första möte med internet skedde på KTH 1992. Jag var ny student på KTH och upptäckte till min förvåning att det på min dator fanns bilder från Mete-universitetet i Turkiet. Vem hade lagt dom där, tänkte jag? Till slut fick jag förklarat för mig att bilderna inte låg på min dator, utan på en server någon annanstans och att det var just internet som kopplade samman mig och den servern.

Idag låter det nästan skrattretande, men då var det otroligt fascinerande och spännande att bara kunna se bilder i sin egen dator som någon annan publicerat långt bort.

Bara några år senare var nätet en naturlig del av människors liv i Sverige. Idag finns digitaliseringen överallt i vår vardag och i våra arbeten.

Mitt it-intresse som privatperson har alltid varit stort. Som politiker, kanske ännu större. Jag är övertygad om att it-sektorn har en viktig roll att spela när det gäller att möta klimatutmaningen och att minska våra utsläpp av växthusgaser.

Mellan åren 1995 och 2005 bidrog it med en tredjedel av den samlade produktivitetstillväxten i Sverige. Mellan åren 2006 och 2013 bidrog it med ännu mer än så, 42 procent. Det är ett väldigt stort bidrag. Vi ska inte blunda för det faktum att många delar av it-industrin har negativ miljöpåverkan, men it-området har ändå en otrolig potential att bidra till en tillväxt som är grön och som leder till minskande, snarare än ökande utsläpp.

Digitaliseringen skapar nya möjligheter för bland annat smarta och hållbara städer, kollektivtrafik, transporter, resfria möten med mera. Vår strävan är att ta tillvara på dessa möjligheter. Sverige har goda förutsättningar att bli ett globalt föregångsland med bättre miljö och snabbt minskande klimatutsläpp.

Offentliga myndigheter behöver fortsätta att utveckla sina mötesformer och sin möteskultur så att en högre andel kan genomföras som resfria möten. Det offentliga bör föregå med gott exempel, men har samtidigt mycket att lära av andra sektorer.

Men it har också potential att minska klimatpåverkan genom mer effektiv resurshantering, de-materialisering av varor och genom smartare hantering av energinät och transporter. Det här är frågor som engagerar alla sakområden där it och annan teknik kan bidra till ett bättre klimat.

Det är också min övertygelse att digitaliseringen kan bidra till att skapa ett mer jämställt samhälle. Vi strävar efter ett samhälle där alla oavsett könstillhörighet, bakgrund, ålder, funktionalitet, var man bor eller vilken livssituation man har, ges samma möjligheter.

När det gäller utformandet av it-samhället tar männen fortfarande betydligt mer plats än kvinnorna. Det innebär att kvinnors kompetens och erfarenheter inte tas tillvara och det tror jag är dåligt för den fortsatta utvecklingen på it-området.

För ett tag sen såg jag en undersökning. Den handlade om vad studenter vid KTH ville göra efter studierna. De unga männen ville utveckla mjukvara, gärna på något av de stora it-företagen. Kvinnorna ville i större utsträckning jobba med miljöfrågor, med människor och i förändringsprocesser. Fokus låg inte på tekniken, utan på möjligheterna den ger.

För att fler kvinnor ska välja it-yrken, behöver branschen bli bättre på att inkludera och attrahera kvinnor. Ett sätt kan vara att beskriva tekniska sammanhang på nya sätt. Pratar vi om it som ett mål i sig självt eller ett medel för att skapa nya innovationer och tjänster?

Relaterat till detta är allas våra möjligheter att delta i det samhälle som blir allt mer digitaliserat. Det gäller inte minst personer med funktionsnedsättning. Här gör Post- och Telestyrelsen, PTS, en stor insats. De är en av 14 strategiska myndigheter med åtaganden för att uppfylla funktionshinderspolitiken och tillhandahåller tjänster för personer med funktionsnedsättning, genomför innovationstävlingar och arbetar med ett stort antal olika främjandeprojekt. Vi föreslår att avsätta 140 miljoner kronor i budgeten till PTS arbete med tillgänglighet.

För många aspekter av digital delaktighet har Digitaliseringskommissionen och Användningsforum centrala roller att fylla och de fortsätter sitt viktiga arbete. Jag vill också nämna EU-kommissionens webbtillgänglighetsdirektiv som är på gång. Alla ska kunna ta del av information på myndigheters webbplatser. Imorgon reser jag till Bryssel för att diskutera detta med ansvariga ministrar från övriga EU-länder.

It är framtidens arbetsmarknad och i förberedelserna för den, har förstås skolan en viktig roll att fylla.

Digitaliseringskommissionen har konstaterat att användningen av it i den svenska skolan bör öka. Tillgången till teknik är god, men den används inte i den omfattning som är önskvärd - med tanke på samhällets utveckling.

Regeringen delar den här uppfattningen. Därför har vi i budgetpropositionen för 2015 aviserat att inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen uppmärksamma frågan. It kan i högre utsträckning användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen.

Ingen av oss kan förstås vara delaktig utan tillgång till digital infrastruktur.

För bredband har Europeiska kommissionen nu fattat beslut om en Partnerskapsöverenskommelse med Sverige. Den här partnerskapsöverenskommelsen styr vilken inriktning satsningarna i de olika EU-fonderna får ha fram till 2020. EU-fonderna kommer att kunna användas för stöd till bredband.

Regeringen kommer se till att det sker betydande satsningar inom ramen för landsbygdsfonden fram till 2020 och att det kompletteras av insatser inom ramen för regionalfonden. Det är viktigt med tillgång till bredband med hög överföringshastighet även i mer glest befolkade områden.

För att ytterligare främja utbyggnaden av bredband är dialog och samverkan mellan olika aktörer på bredbandsmarknaden viktig. Regeringen kommer därför att fortsätta arbetet med Bredbandsforum och kommer även att verka för att arbetet med bredbandsutbyggnad i länen i högre grad kan samordnas och stödjas.

En annan fråga handlar om radiospektrum och tillgång till frekvenser och det är en av de absolut viktigaste framtidsfrågorna när allt mer i samhället blir uppkopplat. Därför kommer delar av de frekvenser som nu används för marksänd tv frigöras - och planeras om under 2017. Det kommer innebära att fler kan få tillgång till trådlöst bredband på fler platser i landet.

Det här är en viktig insats som jag tror kommer att få stor betydelse. Men det räcker inte. Det behövs betydligt mer spektrum för att framtidens efterfrågan på trådlöst internet ska kunna tillfredsställas. För att den globala industrin ska tillverka utrustning och telefoner måste vi samordna oss inom EU. Förändringar i frekvensbanden tar ofta lång tid, kanske 5–10 år. Just därför är det viktigt att vi börjar i tid och redan nu ser över hur mycket frekvenser som behövs i framtiden.

Mina vänner,

Digitaliseringen är också viktig för att skapa ett öppnare och mer tillgängligt samhälle där offentlig sektor kan möta näringsliv, civilsamhälle och medborgarna.

Den offentliga sektorn i Sverige har, internationellt sett, ett högt förtroende och är effektiv. Många myndigheter har utvecklat bra e-tjänster.

Samtidigt ser vi att alltför många människor fortfarande trillar mellan stolarna och tvingas springa mellan olika myndigheter på olika nivåer för att kunna starta sin restaurang, bygga sitt hus eller om de efter sin pension vill flytta till Spanien för att leva där. I de senaste internationella mätningarna ser vi att Sverige inte riktigt hänger med vad gäller samverkande e-tjänster som utgår från medborgarnas behov.

Därför satsar regeringen 45 miljoner kronor per år under de närmaste fyra åren, för att snabba på utvecklingen av nya e-tjänster inom framför allt fem områden:

  • digitala lösningar för ökat bostadsbyggande,
  • bättre utnyttjande av miljöinformation,
  • förutsättningar för tillväxt i hela livsmedelskedjan,
  • förenklat företagande
  • en mer ändamålsenlig informationshantering i vården

Med den här satsningen vill vi sätta användaren i centrum. Om tjänsterna är lätta att använda kommer de också att användas av fler. Vi vill främja användningen av sociala medier, mobilitet och molntjänster.

Jag vill också säga några ord om datalagring.

EU-domstolen har ogiltigförklarat datalagringsdirektivet. Det svenska regelverket om leverantörernas skyldighet att lagra och lämna ut uppgifter till brottsbekämpande myndigheter gäller dock fortfarande.

Det här är en fråga som rör både mig och inrikesminister Anders Ygeman. Anders Ygeman är ansvarig för den lagstiftning som finns till för att polisen ska kunna bekämpa och utreda brott, till exempel reglerna om hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och därigenom operatörernas lagring av trafikdata i brottsbekämpande syfte.

Jag är ansvarig för it-frågorna och därmed för lagen om elektronisk kommunikation. Liksom i alla lagstiftningsärenden samarbetar vi inom regeringen för att se till att regelverket fungerar både juridiskt och tekniskt.

Den utredare som analyserat vad EU-domstolens beslut betyder för Sverige, har kommit fram till att de svenska reglerna om datalagring inte diskvalificeras av beslutet. Men utredningen säger också att det finns skäl att närmare överväga förändringar för att stärka skyddet för den personliga integriteteten.

Utredaren analyserar nu vilka förändringar som bör göras för att göra detta. Det uppdraget ska redovisas i mars 2015. När utredningen har redovisat sitt uppdrag kommer det att finnas ett bättre underlag för att ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas.

Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För regeringen är det därför viktigt att vi har väl utbyggda, säkra och fungerande elektroniska kommunikationer.

Hoten mot detta kan se olika ut. Det som ofta diskuteras är direkta attacker mot nätanvändare, men PTS risk- och sårbarhetsanalys lyfter fram en rad andra sårbarheter, exempelvis fysiska skador på grund av bränder, vattenskador eller avgrävningar; avbrott i elförsörjning; hårdvarufel eller överbelastningsattacker.

Med den bakgrunden har reservel-försörjningen löpande stärkts vid viktiga anläggningar och arbete pågår med att skärpa föreskrifter för reservelkrafts-försörjning i de mobila näten. Därutöver bedriver PTS en alltmer proaktiv tillsyn på området.

Kära vänner,

Ett innovationsråd kommer att tillsättas, lett av statsminister Stefan Löfven. Tydligare signal än så går knappast att få på att innovation är ett prioriterat område för regeringen.

Det gör mig personligen väldigt glad, eftersom jag ser it som framtidens arbetsmarknad och en avgörande sektor när det gäller just innovation. Jag tror att många här inne delar den synen och förhoppningsvis är ni också glada över detta tydliga fokus.

Det har varit väldigt kul att få komma hit och presentera mig idag och berätta kort om regeringens politik på några områden. Samtidigt finns det mycket kvar att prata om vid nästa tillfälle, till exempel molntjänster, datacenter och e-handel.

Innan jag avslutar skulle jag dock vilja säga ett par ord om internets förvaltning och om nätneutralitet.

Sverige har under lång tid varit en global röst för skydd av ett öppet internet präglat av frihet, för att främja social välfärd och en positiv utveckling i alla länder. Så ska det fortsätta att vara. Vi tycker att internet ska fortsätta utvecklas genom flerpartsamverkan mellan civilsamhället, näringslivet och stater. Det är också viktigt att så många länder som möjligt deltar i internets förvaltning.

Det är viktigt att ICANN står för en effektiv och legitim modell av flerpart-samverkan. För det behöver ICANN som organisation bli mer transparent. Alternativet är ökad mellanstatlighet, ökad fragmentering av internet och risken att internets utveckling stagnerar.

Sverige ska delta aktivt i internationella sammanhang för att driva våra värden.

Till dessa värden hör också frågan om nätneutralitet och mellanhandsansvar. Regeringens grundinställning här är tydlig: Vi vill inte se ett utökat mellanhandsansvar och vi värnar nätneutraliteten.

Jag började med att prata om mitt första möte med internet 1992 och den enorma utveckling vi sett sen dess. Tittar vi 22 år framåt i tiden befinner vi oss i år 2036 och det är väldigt svårt för någon av oss att skapa oss en bild av vad digitaliseringen har åstadkommit tills dess. Jag ska inte trampa i samma fälla som många gjort före mig och försöka förutspå framtiden i detalj, men jag vill ändå säga att jag ser fram emot att följa digitaliseringen och samhällets utveckling – och jag ser fram emot att jobba tillsammans med er här inne för att se hur jag – och ni – kan bidra till den utvecklingen.

Tack för att ni har lyssnat.