Helen Hellmark Knutsson har entledigats, Minister för högre utbildning och forskning

-

Innehållet publicerades under perioden

-

Anförande om framtidens högre utbildning

Publicerad · Uppdaterad

TCO:s konferens om högre utbildning 20 januari 2015
Varmt tack till TCO för möjligheten att få tala för er här idag. Och interagera för att få inspel från er, gällande detta viktiga område.

Det är också mycket glädjande att se så många här.

Jag tror det behövs fler som följer och deltar i debatten om högskolans framtid.

Högskolepolitik påverkar hundratusentals studenter och deras möjligheter att få ett jobb och göra livsval. Den påverkar näringslivets utveckling, förutsättningarna för nya djärva idéer och i slutändan själva demokratin i landet.

Därför hoppas jag verkligen att ni fortsätter intressera er för de högskolepolitiska frågorna. Som ansvarigt statsråd måste jag säga att jag blivit mycket glad och imponerad över de insatta framtidsdiskussioner som sker inom mitt område. Och det mycket stora engagemang jag mött. Jag blir glad varje dag.

Både högre utbildning och forskning har ett enormt stöd inom hela befolkningen: ett stöd för att vi investerar mycket och satsar mycket, att fler får möjlighet att studera. Vi ser det här som ett framtidsområde som kan bygga Sverige starkt inför framtiden, och ge oss ökad kunskap och svar på många av de utmaningar vi står inför: hur vi ska bekämpa arbetslösheten, klara klimathotet och stärka både samhälle, demokrati och välfärd.

Många av er är kanske nyfikna på samarbetsregeringens syn och viljeinriktning för framtidens högskola. Om vilket jag hoppas kunna ge lite besked om här i idag.

Men jag vill också fortsätta föra en kontinuerlig dialog om högskolans utmaningar och möjligheter. För mig är det viktigt att det förs en dialog, att vi lyssnar och ger möjlighet för er att lämna synpunkter. Jag ser fram emot att föra den här dialogen i många år framöver och tillsammans utveckla forskning och högre utbildning.

Jag vill börja med att påminna om det Svenska löfte som statsministern utlovat. Det löfte som vi ska göra möjligt för varandra: att leva ett fritt liv i en global tid.

Allt mer av våra liv styrs av skeenden i vår omvärld – våra jobb och vår ekonomi, maten vi äter, luften vi andas. Människor, kunskap och varor rör sig allt mer obehindrat över gränserna. För Sverige har detta resulterat i en stor ökning av handel, av utveckling och rikedom – men även en ökad frihet.

Vår uppgift måste vara att se till att denna frihet delas av alla. Vi behöver ett grundläggande löfte som vi kan ge till varandra, som säkrar att alla människor i Sverige kan ta sig fram i en global tid. Detta löfte bygger på tre delar:

Det handlar om jämlikhet. Att vi ser till att klyftorna inte blir för stora, att människor har ett jobb att gå till, en utbildning men också en inkomst som det går att leva på. Det är en ledstjärna som är viktig för sammanhållningen och för den andra grundstenen: tryggheten. Trygghet är väldigt viktigt för att människor ska känna sig fria. På gator och torg, men också för tryggheten att veta att det går att byta jobb och att det finns möjlighet att försörja sig själv och sin familj vid en sjukskrivning.

Den tredje grundstenen som jag ska uppehålla mig mest vid idag är kunskap.

Kunskap är den är den globala ekonomins främsta konkurrensfördel. Varje barn ska lära och utvecklas till en fri, stark och kunnig individ i en världsledande skola och högskola. Varje människa ska få nycklarna till att delta i demokratin, jobba och utvecklas. Du ska kunna studera vidare, byta karriär, och bilda dig under hela livet. Det är vad vi brukar kalla ett livslångt lärande.

Utifrån detta är det helt grundläggande för mig och hela samarbetsregeringen att Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation.

Vi ska konkurrera med kunskap och kompetens. Vi ska inte konkurrera med med låga löner. Det är den här regeringens politiska val.

Historiskt har Sverige också investerat strategiskt i utbildning och forskning. Det har tjänat och lönat sig väl. Att satsa på kunskap är en klok framtidspolitik som ger långsiktiga effekter av högt värde både för såväl enskilda människor som för samhället och näringslivet i stort.

En framtidsinriktad politik ska därför prioritera högre utbildning och forskning. Och just denna mandatperiod vill jag också slå ett extra slag för just den högre utbildningen.

Sverige genomförde under den förra regeringen stora och viktiga investeringar i forskning, inte minst i forskningsinfrastruktur. Det är bra satsningar som den här regeringen avser fortsätta. Men det vi hör allt oftare är att vi också måste investera i den högre utbildningen.

Den signalen nås jag av från många håll - från lärosäten, forskare, lärare och studenter. Att fler lär sig mer via högre utbildning är avgörande för framtidens jobb och konkurrenskraft, men även för att ge människor ökad frihet att forma sina egna liv. Investeringar i högre utbildning och forskning är också centralt för Sveriges jobb och tillväxt.

Sverige är ett litet, exportberoende land. Vi har valt öppenhet inte bara i ekonomin utan också som samhälle. Det är bra för Sverige och vi ska stå upp för det aktiva valet. Vi kan vara världsledande i utbildning, forskning och nya idéer. Det är en möjlighet som jag inte tycker vi ska låta gå förlorad.

Då krävs en politik med tydliga ambitioner för högre utbildning. Det handlar om att investera i fler högskoleplatser i hela landet, och därigenom ge fler möjligheter att studera vidare och motverka den sociala snedrekryteringen.

Men det handlar också om att stärka kvaliteten i utbildningarna. Alla studenter ska känna att de har en högkvalitativ utbildning. Dessutom handlar det om att forma en ambitiös och långsiktig forskningspolitik som knyter an till en lika genomtänkt utbildningspolitik. Då bygger vi Sverige starkt och konkurrenskraftigt för framtiden.

Utbyggnad
Ibland dyker frågan upp om vi verkligen ska utbilda så många som vi gör vid svenska universitet och högskolor. För mig är svaret enkelt. Det kan vi, det bör vi och det ska vi. (kan kopplas till regeringens förslag i budgeten: Vi hade som förslag i budgeten inför året en utbyggnad med 5000 platser etc. … Den långsiktiga ambitionen ligger fast i 14 000 nya platser, i dialog med lärosätena)

Antalet studenter vid våra universitet och högskolor har ökat under 1900-talet, precis som i de flesta jämförbara länder. Det har varit en positiv utveckling som medfört ökade möjligheter i livet för tiotusentals människor och en alltmer välutbildad arbetskraft för samhället i stort.

Ett viktigt vägval som gjort detta möjligt var den strategiska utbyggnad av den svenska högskolan som målmedvetet genomförts av ett flertal regeringar, främst socialdemokratiska, och med starkt stöd från bland annat TCO. Det politiska målet var då att alla ska ha möjlighet att studera på högskolan. Det är sådana politiska ambitioner som spelar roll.

Vid mitten av 60-talet så bedrevs högre utbildning endast vid några få lärosäten i Sverige. Skillnaden mot dagens system är rätt slående. Eller hur? Och jag längtar inte tillbaka. Tvärtom, så vet vi att utbyggnaden av svensk högskola har lett till att vi utvecklat arbetslivet och gett fler människor möjligheter samt stärkt tillväxten i Sverige.

Resultatet har nog överträffat mångas förväntan. Så mycket som hälften av den ekonomiska tillväxten 2001-2010 har skett tack vare den ökade andelen högutbildade anställda, enligt en uppmärksammad forskningsrapport från Entreprenörskapsforum. Det har varit positivt och bra för Sverige. Vi vet också att högre utbildning lönar sig utifrån ett stort antal tydligt mätbara aspekter.

Men det handlar också att vi står inför ett ännu större behov av ny arbetskraft som har högskoleutbildning. En av anledningarna är den stora generationsväxling som sker på svensk arbetsmarknad. Inte minst i offentlig sektor där vi har stora behov av lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och andra. Och ute i näringslivet sker samma sak. Då måste vi se till att fler kan komma till högre utbildning.

Därför står Sverige inför ett nytt utbildningspolitiskt vägskäl.

Utbyggnaden av högskolan har stannat av de senaste tio åren. Det har också blivit svårare att komma in på högskolan under den förra mandatperioden, särskilt för personer över 30 år. Faktum är att andelen sökande som antas till högskolan har minskat tydligt de tre senaste åren. Det bekymrar mig.

När fler människor än någonsin vill och kan studera på högskolan anser jag att det ett slöseri med resurser och utomordentlig utvecklingspotential för Sverige att tvärt stänga dörren för dem. Att möta framtidens utmaningar och det ökande studieintresset genom att minska möjligheten till utbildning är fel väg att gå.

JAG SKULLE VILJA PASSA PÅ ATT FRÅGA ER VIA MENTOMETRARNA
Bör antalet högskoleplatser byggas ut under de kommande fyra åren, om det sker parallellt med satsningar på kvalitet?
• Ja
• Nej
• Vet ej
Rätt väg framåt är att investera i kunskap och utbildning av hög kvalitet för fler – både för unga som vill studera och för yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig.

Om vi sänker ambitionen för hur många som ska kunna läsa vidare på högskolan blir det långsiktiga priset högt. Jag tror vi kan bättre. Att fler lär sig mer är nämligen avgörande för framtidens jobb och konkurrenskraft, och därmed för vår välfärd. Dessutom ger utbildning människor ökad frihet att forma sina egna liv.

I ett internationellt perspektiv måste Sverige också se till att inte halka efter andra länders kunskapsnivå, något vi sett oroväckande tecken på de senaste åren. Regeringen är som sagt övertygad om att Sverige ska konkurrera med investeringar i kunskap och kompetens.

Därför kommer regeringen under mandatperioden att fortsätta utbyggnaden av högskolan med fler utbildningsplatser, med fokus på studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och utbildningskvaliteten.

Vi ska också bygga ut i hela landet då en av sakerna för att komma åt den sociala snedrekryteringen är möjligheten att studera på hemmaplan.

För att öka utbildningens tillgänglighet och relevans, är det också viktigt med goda möjligheter att läsa fristående kurser, i olika studietakt och på distans via nätet. Flexibiliteten, tillgängligheten och det rika kursutbudet har varit något av den svenska högskolans signum, men på senare år har dessa aspekter minskat. Den utvecklingen måste vändas om högskolan ska kunna möta framtidens utbildningsbehov.

Arbetslivsanknytning
Jag vill även att arbetslivsanknytning, genom samarbete mellan akademi och samhälle, ska premieras. Vi kommer under mandatperioden att se över hur det kan göras möjligt för fler studenter att göra praktik som en del av sin högskoleutbildning.

Det finns naturligtvis många olika sätt att arbetslivsanknyta utbildningar och att förbereda studenter för arbetsmarknaden. Ett är som sagt praktik, ett annat är verksamhetsförlagd utbildning. Det är min ambition att stärka VFU:n, som är en betydelsefull del av flera av våra särskilt samhällsviktiga utbildningar. Här tänker jag främst på lärarutbildningen och vårdutbildningarna. Vi har sett i utvärderingar att det finns brister. Därför måste vi ha en god samverkan med de framtida arbetsgivarna så VFU:n förbättras.

Det är även viktigt att det finns goda förutsättningar för studenter att läsa kurser som är relevanta för en kommande examen under sommarmånaderna och uppmuntrar därför lärosätena att erbjuda en större andel sommarkurser som ger ökade möjligheter till en tidigare examen. (BP)

Breddad rekrytering
Fler platser över hela landet och god flexibilitet i utbildningsform bidrar till en breddad rekrytering till högre studier. Idag har föräldrarnas utbildningsnivå fortfarande stor betydelse för vilka som väljer att studera vidare eller ej. Att alla människors potential och talanger får möjlighet att blomstra är inte bara en fråga om jämlikhet – det är en ekonomisk vinst för hela samhället.

Därför måste arbetet för att motverka den sociala snedrekryteringen till högskolan prioriteras under mandatperioden. Och det gäller även arbetet med ett breddat deltagande när du väl tagit dig in på högskolan.

Tyvärr så minskar möjligheten att bredda rekryteringen när antalet platser inte byggs ut. Utbyggnaden är viktig, men vi behöver göra betydligt mer.

Vi kommer att se över vilka initiativ som behöver tas för att snedrekryteringen ska minskas och återkomma. Men en sak kan jag lova: Breddad rekrytering är en viktig och prioriterad fråga som ska upp på den politiska dagordningen igen.

En annan viktig och prioriterad fråga är jämställdheten. Att se till att kvinnor och män inte bara kan göra fria studieval, som ej styrs av normer, utan att det också sker ett aktivt arbete från lärosätena för att få kvinnor och män att välja friare. Samhällets behov av att tillvarata den bästa kompetensen motverkas när könsbundna föreställningar styr studieval och utbildning.

Det är en komplex och svår fråga, men för en feministisk regering som vår måste jämställdheten ligga högt.

I den svenska högskolan ska också kvinnor och män kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till akademisk karriär.

Jag kommer nog att följa arbetet de utför och två speciellt prioriterade områden är att få fler kvinnliga professorer och jämställd fördelning av forskningsmedel. Regeringen kommer att återkomma med förslag, men redan idag har lärosätena ett viktigt uppdrag att stärka sitt jämställdhetsarbete som vi kommer följa upp.

Låt oss prata lite om kvalitet.

För mig är det viktigt att en utbyggnad av högskolan sker hand i hand med en hög kvalitet på de högre utbildningarna.

Regeringen har också ett mycket tydligt löfte i Regeringsförklaringen angående kvaliteten. Det här utlovade Stefan Löfven: ”Kvaliteten i högskolan ska höjas”.

All högskoleutbildning ska hålla hög kvalitet. Och även om svensk högskola generellt sett håller hög kvalitet så finns det området där kvaliteten behöver förbättras.

TCO har i en rad viktiga rapporter visat på allvarliga kvalitetsbrister i den högre utbildningen. Det handlar bland annat om alltför lite lärarledd tid, stora undervisningsgrupper och en pedagogik som inte sätter studenten i centrum. Det påverkar förstås studiernas kvalitet och även möjligheterna att läsa klart minskar om kontakten med lärare blir låg och om pedagogiken brister. Vi vet även att en del utbildning brister i forskningsanknytning. Det är viktigt att vi stärker kopplingen mellan högre utbildning och forskning.

Oron gäller framför allt inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap. Och det är viktigt att alla studenter som ska bli lärare eller förskollärare har genomgått en utbildning av god kvalitet. Därför var förslaget i regeringens budgetproposition en förstärkning av resurserna till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt till lärar- och förskollärarutbildningar.

Under 2015 föreslog regeringen att 125 miljoner kronor skulle avsättas för att stärka kvaliteten och ytterligare 125 miljoner kronor beräknades från 2016. Dessa medel hade inte löst alla problem, men det hade varit en viktig start och viktig signal.

Nu finns tyvärr inte dessa medel med i den borgerliga budgetmotion som antogs. Men regeringen avser att återkomma, om det inte blir i vårändringsbudgeten så i budgetpropositionen för 2016.

Att all utbildning ska bedrivas på vetenskaplig eller konstnärlig grund är också av stor vikt för kvaliteten på den högre utbildningen. Att studenter redan på grundutbildningen känner att de har en tidig anknytning till forskningen. Det är också viktigt för att locka fler till forskarutbildningen och forskningen.

Vi vet att forskningsanknytningen behöver stärkas på flera håll. Det har bland annat Universitetskanslersämbetets utvärderingar visat.

Hur vi kan stärka forskningsanknytningen är därför en av de frågor som jag kommer att vilja diskutera vidare med er under mandatperioden.

JAG SKULLE VILJA FRÅGA ER VIA MENTOMETRARNA
Vad anser ni är viktigast för att stärka utbildningskvaliteten?
• Mer lärarledd tid
• Ökad internationalisering
• Stärkt forskningsanknytning
• Annan pedagogik
• Bättre arbetslivskoppling
• Breddad rekrytering
• Inget av ovanstående
Jag kan lova er: mina ambitioner kvarstår på området.

Ett nytt förslag på kvalitetsutvärdering är dessutom på väg. Harriet Wallberg har avslutat sitt uppdrag om att föreslå hur kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning ska organiseras. Hennes arbete utgör ett efterlängtat underlag inför regeringens kommande ställningstagande i frågan.

Utbildningsdepartementet bereder förslaget just nu och sedan kommer det remitteras inom kort. Jag inväntar med spänning era åsikter om förslaget och hoppas på en god diskussion.

Internationalisering
Jag vill återigen påminna om att vi lever i en global tid. Bara för några generationer sedan var vi ett slutet land och tillgången till omvärlden var reserverad för rika och högutbildade.

Nu har vi öppnat oss mot omvärlden. Vi ser alltfler som kommer hit och vi ser att många har anknytningar till andra länder. Vi har affärsavtal, vänskapsband, familjerelationer som sträcker sig över kontinenter. Samarbete är en förutsättning för att ett litet land som Sverige ska klara att hävda sig internationellt.

I ett globalt kunskapssamhälle är högre utbildning central. Kunskapsutvecklingen måste innehålla fler perspektiv. Inte färre. Då blir samarbete över nationsgränser avgörande.

Vi vet också att antalet inresande studenter har minskat efter studieavgifterna, det är dags för ett nytag. Vi måste stärka internationaliseringsstrategin.
Internationaliseringen av högskolan bidrar till nya kontaktytor, ett berikande kunskapsutbyte, en ökad mångfald och en större förståelse mellan länder och samhällen. Dessutom stärker det kvaliteten i den högre utbildningen.

Regeringens ambition är att internationaliseringen av den högre utbildningen ska öka. Det behövs för att Sverige ska vara en ledande och attraktiv kunskapsnation.

Här vill jag vara tydlig: Sverige ska inte sitta på åskådarplats, vi ska aktivt delta på den internationella arenan och engagera oss i de internationella frågorna. Jag kommer att se över möjligheterna att flytta fram våra positioner och uppdatera vårt arbete på det internationella området.

Skolan/lärare
Det går inte att komma ifrån att den högre utbildningen bara är en del av ett helt skolsystem. Om en del brister så får det följder för de andra delarna. Vi kan satsa hur mycket som helst på att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och ändå inte lyckas, om vi inte får ordning på skolan.

Och vi har vissa utmaningar när det gäller svensk grundskola och gymnasieskola. Även här blir det mycket, mycket tydligare att det är föräldrars utbildningsbakgrund som alltmer avgör hur det går för dig i skolan. Det gör att vi tappar många fler – att inte alla barn har möjlighet att gå igenom skolan och få friheten att välja yrkesliv eller vidare studier.

Det finns mycket som vi behöver göra för att stärka svensk skola. En sak där ansvaret ligger på mig är lärarutbildningen. Det är prioriterat och viktigt att vi kan få en hög kvalitet i lärarutbildningen och göra den riktigt attraktiv. Det ska vara ett plus i CV:t att ha en lärarutbildning med sig i bagaget. Oavsett om du ska jobba som lärare eller ej.

Det är viktigt att de känner att det är en stark och bra utbildning de har i bagaget. Men det handlar också om att det ska vara ett attraktivt yrke.

Regeringen kommer sjösätta en nationell samling för läraryrket. En del handlar om hur vi ska stärka karriärsmöjligheterna inom läraryrket. Jag avser väldigt snart att bjuda in parterna för att diskutera utvecklingen av läraryrket, både arbetsgivare och de fackliga parterna. Och diskutera hur vi gör detta på bästa sätt.

För 2016 avser regeringen avsätta 3 miljarder för att göra läraryrket mer attraktivt. En del utav det kan handla om kompetensutveckling eller karriärvägar, och sådant vi kan komma överens om. Men det är parterna som kommer ha ett väldigt stort ansvar för hur vi möjliggör det här. Jag ser fram emot den dialogen och den diskussionen. Jag tror att det är en väldigt viktig pusselbit för hur vi ska stärka utbildningssystemet i sin helhet – för att göra både lärarutbildningen och läraryrket attraktivt. Då tror jag att många kommer att vilja söka sig till detta yrke som betyder så mycket för både individer, samhälle och arbetsliv.

Avslut
Regeringen har högt på dagordningen att satsa på utbildning, forskning och innovation. Jag kommer att föra en medveten politik för att driva fram utveckling vid universitet och högskolor i Sverige. För att stärka högre utbildning och forskning. I dialog med er. I dialog med lärosäten, med de ansvariga myndigheterna och många fler. Vi ska leva upp till de höga förväntningar som finns, med rätta, på båda områdena.

Jag tror att vi behöver mer av utbildning, forskning och innovation. Vi behöver fler perspektiv och mer kunskap för att möta framtidens utmaningar. Historiskt har Sverige investerat strategiskt i utbildningssystemet och i en utbyggnad av högskolan. Det har lönat sig.

Utbildning hjälper människor att klara omställningar och förändringar.

Det gör Sverige starkare och mer motståndskraftigt. Det kommer att stärka individer, välfärd och samhälle. Jag ser fram emot ett samarbete inom detta område. Och att vi om fyra år kan se att vi lyckats med att både bygga ut högskolan och stärka kvaliteten. Att satsa på kunskap är en klok framtidspolitik som ger långsiktiga effekter av högt värde för såväl enskilda människor som för samhället i stort.