Innehållet publicerades under perioden

-

Mehmet Kaplan har entledigats, Bostads-, stadsutvecklings- och IT-minister

-

Tal av Mehmet Kaplan under Stora Tillväxtdagen där temat under dagen var "Digitalisering för konkurrenskraft"

Publicerad · Uppdaterad

Stockholm, 8 oktober 2015
Det talade ordet gäller.

Först av allt vill jag tacka för möjligheten att komma hit och tala. Temat för årets konferens, Digitalisering för konkurrenskraft, är ett viktigt ämne för regeringen och självklart också för mig som it-minister.

Sverige är ett av världens mest framstående länder på it-området. Vi ser det tydligt i olika rankningar och internationella jämförelser. Till exempel i World Economic Forums återkommande index har Sverige varit på första, andra eller tredje plats de senaste åtta åren.

Den kommunala musikskolan lyfts ofta fram som en förklaring till att Sverige producerar oproportionerligt många framgångsrika artister. Många unga människor har fått chansen att utveckla sin talang och av dem har en del gått hela vägen och blivit världsstjärnor.

Jag tror vi kan göra en liknande jämförelse på it-området. Breda politiska reformer, som hem-PC-reformen och omfattande bredbandsinvesteringar, har gjort att många tidigt fått tillgång till digitala verktyg och Sverige har fått en bred digital kompetens. Och ur detta ser vi att vi en mängd digitala superstjärnor och framgångsrika it-företag växt fram, vilket har varit bra för Sveriges ekonomi och för vår samhällsutveckling.

En av de största framgångssagorna inom svensk it är Mojang, som gör spelet Minecraft. 2014 såldes Mojang till Microsoft, som betalade 2,5 miljarder dollar för företaget. Det är nästan dubbelt så mycket som de 1,3 miljarder dollar som kinesiska Geely betalade för Volvo ett par år tidigare. Antalet anställda hos Mojang var 39 stycken i februari 2014. Antalet anställda hos Volvo var 21 000.

Det finns fler exempel på framgångsrika start up-företag med få anställda i Sverige och det har bidragit till en debatt om jobben på framtidens arbetsmarknad. Det finns studier som hävdar att hälften av dagens jobb kan försvinna de närmaste 20 åren till följd av automatisering, digitalisering och robotisering.

Men i en ledande it-nation skapar digitaliseringen också nya tjänster, nya företag, nya jobb. Frågan blir till slut: Kommer den teknologiska utvecklingen effektivisera bort jobb snabbare än vi kan skapa nya jobb?

En grundförutsättning för en tillväxt som drivs av digitaliseringen är att det finns tillgång till bredband med höga hastigheter, även utanför städerna.

I budgeten som nyligen presenterats höjer vi nästa år anslaget till de bredbandskoordinatorer som precis håller på och rekryteras ute i landet. Regeringen har i år också tagit beslut om ett nytt landsbygdsprogram, där det ingår 3,25 miljarder kronor till bredbandsutbyggnad fram till år 2020. Det är en fördubbling jämfört med den tidigare programperioden. Men bredbandet är trots allt bara en grundförutsättning. Och digitaliseringspolitik är långt ifrån bara bredband. 

Ska Sverige fortsätta att ligga i framkant när det gäller digitalisering behövs inte bara infrastrukturen, utan vi måste även möte de allt större krav på digital kompetens som framtidens samhälle och framtidens arbetsmarknad ställer.

Idag använder många unga digitala verktyg mer eller mindre dygnet runt. Jag har själv två döttrar hemma – och det är många gånger svårt för oss föräldrar att konkurrera om uppmärksamheten med mobiltelefoner och plattor.

Men digital kompetens handlar inte bara om att kunna konsumera digitalt. Dagens unga måste ges möjlighet att ta steget från passiva it-användare till att aktivt ta kontroll över olika digitala verktyg för skapande och lärande. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram en digital strategi. I den ingår, för gymnasieskolan, att stort fokus ska läggas på samverkan med arbetslivet. För grundskolan ska bland annat kurs- och läroplaner ses över för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen. Det här är ett stora och oerhört viktigt steg för att alla elever ska få en möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och – tillsammans med ett bredband i fortsatt världsklass – är det fundamentet för att Sverige ska fortsätta vara en världsledande it-nation.

Digitaliseringen har gått från att betraktas som en teknikfråga som är bra att ha, till att vara vår tids kanske mest samhällsomvandlande kraft och utvecklingen går snabbt.

Tillväxtanalys konstaterar i rapporten ”Digitaliseringens bidrag till tillväxt och konkurrenskraft i Sverige” att den svenska arbetsproduktiviteten har ökat med nästan 50 % sedan 1995 och att digitaliseringen ligger bakom en mycket stor andel av den utvecklingen.

Vi ser också i offentlig sektor hur digitaliseringens möjligheter utnyttjas allt mer för att förenkla kommunikationen med myndigheter, både för människor som bor i Sverige och för företag. Att förenkla för företagen gör det möjligt för småföretagaren att lägga mer tid på att utveckla verksamheten och på sikt växa och kunna anställa fler. Att myndigheter har så korta handläggningstider som möjligt är viktigt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat – och här är digitala lösningar nyckeln.

Också i vår vardag märker vi av digitaliseringens samhällsomvandlande kraft. Många av de prylar vi använder i vardagen idag, smarta telefoner och olika typer av censorer, är sådant som första gången man ser det känns hämtat ur en science fiction-film.

Digitaliseringen innebär en oerhört stor förändring av vårt samhälle. Men samtidigt pågår också en annan stor förändring. Klimatförändringarna.

”Ekonomierna växer, befolkningarna växer, men jorden växer inte.”

Vet ni vem som sagt det?

Det är faktiskt Hans Majestät Carl XVI Gustaf – i sitt tal vid riksmötets öppnande 2013.

Och det är en oerhört viktig poäng som Kungen gjorde då. För hittills har ekonomierna växt genom att vi använt upp mer och mer av jordens resurser. Och därför står vi inför en utmaning, när vi vill att ekonomin ska fortsätta växa, men att resursförbrukningen – framför allt av den som genererar koldioxidutsläpp – ska minska.

Här har digitaliseringen en viktig roll att spela. Redan i dag börjar vi se möjligheterna. Vi ser hur städer på olika sätt använder digitaliseringen för att bli smartare i hur ytor och energi används. Vi börjar förstå hur smartare kollektivtrafik och transportsystem kan utvecklas som samtidigt kan uppfattas som attraktivare av användarna.

Autonoma fordon kan bidra till betydligt smidigare bilpooler där vi inte själva behöver hämta och lämna bilarna, vilket också kan bidra till att vi inte behöver använda mark i attraktiva områden för parkeringar. Det gläder särskilt mig, eftersom jag som statsråd inte bara ansvarar för it-frågorna, utan även för bostad och stadsutveckling – och där är tillgången på mark en viktig aspekt.

Vi kan också börja föreställa oss möjligheter till effektiv resurshantering genom dematerialisering av varor och att ersätta långa affärsresor med effektiva och välfungerande distansmöten. Listan kan göras lång.

Den här typen av lösningar, den här tillväxten, har faktiskt möjlighet att öka vårt välstånd samtidigt som den minskar vårt klimatavtryck. Digitaliseringen är därför en central förutsättning för att vi ska kunna lämna över ett väl fungerande samhälle till nästa generation.

Sverige har goda förutsättningar att bli ett globalt föregångsland med bättre miljö och snabbt minskande klimatutsläpp och det måste vara vår gemensamma strävan är att ta tillvara på dessa möjligheter.

Digitaliseringen utvecklas snabbt och politiken behöver fortsätta att utvecklas för att svara upp mot framtidens utmaningar och möjligheter.

Ni känner säkert till Innovationsrådet, som leds av statsministern.  Rådet har identifierat behovet av ett samverkansprogram på digitaliseringsområdet. Regeringen kommer att ta oss an den uppgiften. Tillsammans med Innovationsrådet och andra aktörer ska vi utveckla ett program som ger Sverige förutsättningarna att fortsätta vara en ledande it-nation. För jobben, konkurrenskraften, klimatet och ett hållbart samhälle som vi vill ha det.

Innovation och entreprenörskap är avgörande för att vi ska lyckas. Det är inte politiken som kan eller bör ta fram alla smarta lösningar som behövs.

En aktiv näringspolitik är därför nödvändig. Digitalisering och globalisering påverkar hela näringslivet. En aktiv näringspolitik behövs. Den ska främja framväxten av nya företag som kan bidra till utveckling och jobb, men den ska också göra så att befintliga företag klarar av att ställa om verksamheten efter digitaliseringens logik. Vi behöver också en politik där vi satsar på kompetens och matchning. Digitaliseringen utmanar och påverkar arbetsmarknaden. Som jag var inne på tidigare är digital kompetens en kritisk framtidsfråga. Därför är det viktigt att digital kompetens lärs ut på alla nivåer i vårt utbildningssystem, men det är också viktigt att matchning och arbetsmarknadspolitik klarar omställningen till en mer individualiserad och specialiserad arbetsmarknad.

Vi har även en stor utmaning i att låta både kvinnor och män, flickor och pojkar, aktivt och på jämlika villkor ta del av och påverka samhällets digitalisering. I dag är andelen kvinnor inom it-relaterade utbildningar och yrken alldeles för låg.

Jag har väldigt svårt att se att det finns en biologisk skillnad mellan könen som gör att män dras till it-branschen. Snarare handlar det om hur vårt samhälle ser ut. Allt från vilka intressen vi förväntas ha som barn och unga, vilka vänner vi har, till organisationskulturer och informella nätverk inom näringslivet.

Visst är det så att det finns många kvinnor som jobbar med it. Men jag har pratat med många som vittnar om rollen som ensam tjej på en arbetsplats, där positionen som enda kvinnliga anställd gör att de sticker ut och möter andra förväntningar. Vårt mål måste vara en bransch i balans, där det är lika lätt för en tjej som för en kille att komma ny till en arbetsplats och smälta in i gruppen – eller att sticka ut för den som hellre vill det.

It-jobb är redan idag ofta högavlönade jobb. Det är rimligt att anta att lönerna kommer stiga ytterligare framåt. En bransch i obalans kan därför komma att bidra att förstärka löneskillnaderna mellan män och kvinnor i stort.

Men en bransch i obalans är också ett problem för sig själv och sin egen utveckling. I hälften av befolkningen finns också hälften av den framtida potentialen, hälften av idéerna, hälften av innovationerna. Det har ingen bransch råd att vara utan.

Här blir återigen skolans, och även högskolornas, uppgift väldigt viktig. Att se till att it används på ett sätt som lockar såväl flickor som pojkar är en grundförutsättning för en jämställd framtida bransch – liksom ett jämställt framtida samhälle. Digitalisering har förändrat hur vi lever idag och det kommer fortsätta att omdana vårt samhälle. Min övertygelse är att digitaliseringen kommer att fortsätta bidra till tillväxt och välstånd i Sverige. Det är en utveckling som vi inte passivt ska betrakta utan som vi ska utnyttja för att bygga det samhälle vi vill ha. Det samhälle som vi med gott samvete kan lämna över till våra barn.

Tack.