Margot Wallström har entledigats, utrikesminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-

Tal av utrikesminister Margot Wallström vid FN-förbundets seminarium 20 oktober inför FN-dagen 2017

Publicerad

Svenska FN-förbundets seminarium inför FN-dagen, Stockholm, 20 oktober.

Kära vänner,

Ett starkt FN är ett folkets FN. De tre första raderna i FN-stadgan lyder "We the Peoples of the United Nations".

Jag vill därför börja med att tacka det svenska FN-förbundet och alla medlemmar för ert engagemang med att förankra FN hos det svenska folket.

Ni gör ett oerhört viktigt arbete med att sprida kunskap om FN i Sverige, och i världen genom den globala FN-rörelsen. Sverige och FN behöver fler engagerade och modiga medmänniskor som ni som står upp för fred, rättvisa och internationell solidaritet.

Vi har alla insett det: dagens utmaningar är alltför komplexa för att kunna hanteras av ett enskilt land, eller en enda organisation. Endast tillsammans - genom starka globala institutioner – kan vi möta dagens kriser.

I dag behövs inte mindre, utan mer av FN. Vi behöver mer multilateralism och mindre inåtvänd nationalism. Vi behöver mer dialog och mindre ensidiga budskap. Vi behöver fler broar och mindre murar. Detta är en gemensam utmaning. Alla måste vi hjälpas åt.

FN-engagemanget är förstås en hörnsten i den svenska utrikespolitiken.

En förstärkt och fördjupad FN-politik är en självklarhet för en regering som står för rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Men också för strävan efter fred, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Den feministiska utrikespolitiken är en naturlig del i detta engagemang. Likaså vårt arbete för att förebygga och lösa konflikter i FN:s säkerhetsråd.

Idag, då vi uppmärksammar FN-dagen, vill jag främst tala om tre områden: Först hur Sverige och FN verkar för att bemöta den svåra humanitära och politiska krisen i Jemen. Därefter vill jag fokusera på vårt bredare engagemang i FN, för att avslutningsvis kunna fokusera på vårt arbete i FN:s säkerhetsråd.

Kära vänner,

Situationen i Jemen är nu världens största humanitära katastrof. Många av er lyssnade säkert precis som jag på Sveriges radio i morse och förfärades över att 75 procent av befolkningen nu är helt beroende av nödhjälp. Likaså vittnesmålen från sjukvårdspersonal som jobbat månader utan lön och som nu ger upp och flyr landet. Attacker mot vårdinrättningar har också blivit allt vanligare och sedan 2015 har 160 sjukhus och kliniker och deras sjukvårdspersonal attackerats. Nu sprider sig även sjukdomen polio i flyktinglägren och WHO varnar för att dödstalen som konsekvens av detta kan bli mycket omfattande.

Det gör mig uppriktigt arg att vi i ett sådant läge ser att FN:s katastroffonder inte fylls på. Att vissa länder inte betalar vad de har lovat är tyvärr ett återkommande problem i dessa sammanhang och helt oacceptabelt.

Sverige verkar därför i alla relevanta fora för att fortsatt få upp Jemen på världssamfundets dagordning, regionalt, inom EU, och globalt inom FN inklusive i säkerhetsrådet.

Som så ofta i kriser är det barn som drabbas värst. De hotas av dödliga flygattacker, brist på rent vatten, sanitet och hygien. De rekryteras som soldater och tvingas ingå i äktenskap tidigt. De fråntas möjligheten att få växa upp och gå i skolan, att ha en normal barndom.

För att bemöta den humanitära situationen stod Sverige och Schweiz i april tillsammans med generalsekreterare Guterres värd för en givarkonferens i Genève. Evenemanget blev en framgång med sammanlagt 1,1 miljarder USD utlovade till FN:s humanitära appell.

Vid konferensen ökade Sverige sitt stöd och vi ger idag totalt 264 miljoner kronor till Jemen, vilket gör oss till en av de största humanitära givarna till landet. Och vi betalar ut det vi lovat, något jag också förväntar mig av alla länder som åtar sig att donera.

Och vårt engagemang fortsätter. I september under öppnandet av FN:s Generalförsamlings i New York, stod jag tillsammans med min holländske kollega och FN:s humanitära chef värd för ett högnivåmöte om den humanitära situationen i Jemen. Det var ett viktigt tillfälle att följa upp på de utfästelser som gjordes vid konferensen i Genève.

Det finns ingen militär lösning på konflikten. Sveriges regering stödjer ansträngningarna från generalsekreterarens och hans särskilde sändebud för att få till stånd ett eldupphör som ett första steg mot återupptagna fredsförhandlingar. Vi arbetar också för att uppnå ansvarsutkrävande för de kränkningar och övergrepp av folkrätten som sker i landet.

I säkerhetsrådet har vi aktivt bidragit till att hålla situationen i Jemen högt på agendan. Vi var pådrivande för det viktiga ordförandeskapsuttalande som rådet antog i juni i år och som innehåller en rad konkreta åtgärder på bland annat det politiska området.

En bred och integrerad ansats, där kvinnor, unga och civilsamhället inkluderas är centralt för en fredlig framtid i Jemen. Det är vårt gemensamma ansvar att få ett slut på konflikten och lindra jemeniternas fruktansvärda lidande.

Kära vänner,

Vi lever i en turbulent och osäker tid och 2017 är ett viktigt år för FN. En ny generalsekreterare har tillträtt med en tydlig agenda att befästa FN:s roll som världens viktigaste plattform för internationellt samarbete.

I januari under Sveriges ordförandeskap i säkerhetsrådet bidrog vi till att ge generalsekreterare Guterres en god start och en möjlighet att presentera sin vision för förebyggande av väpnad konflikt. FN-systemet måste bli mycket bättre inom detta område. Tidig varning måste följas av tidig handling, inte minst av säkerhetsrådet. Men vi får inte stanna där. FN:s verksamhet i fält spänner över fredsbevarande operationer, humanitära insatser vid konflikt och naturkatastrofer, till långsiktigt utvecklingssamarbete.

Genom Sveriges engagemang för den nya agendan för hållbar fred och våra stora bidrag till bland annat FN:s fredsbyggandefond och engagemang i FN:s fredsbyggandekommission kommer vi fortsätta att verka för långsiktiga lösningar och för ett FN som är förmöget att agera innan våldsspiralen är ett faktum.

Sveriges FN-arbete präglas av bredd, djup och engagemang – oavsett om det handlar om FN:s förebyggande arbete, nedrustning eller jämställdhet. Låt mig nämna några aktuella FN-frågor för att visa på denna bredd.

En förutsättning för svensk FN-politik är respekten för folkrätten. FN-stadgan är ramverket för vårt arbete för fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. Sverige fortsätter arbetet för respekt för den internationella humanitära rätten inklusive förbättrat skydd för civila, sjukvård, sjukhus och humanitär personal i konflikt. Folkmord, krigsförbrytelser och andra grova kränkningar måste förebyggas och bestraffas.

Arbetet med genomförandet av Agenda 2030 har nu påbörjats. Det är en agenda för en hållbar social och ekonomisk utveckling, för att utrota fattigdomen och hungern i världen; att bekämpa ojämlikhet inom och mellan länder; och att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Planeten, klimatet och dess naturresurser måste skyddas. Sverige kommer fortsätta att verka för ett moderniserat FN som kan bistå alla länder i sitt genomförande av agendan.

FN är en viktig arena för den feministiska utrikespolitiken och i kampen för jämställdhet. Sverige är den största givaren till UN Women - FN:s viktigaste organ för att utkräva ansvar av systemet för sitt jämställdhetsarbete. Vi är drivande för alla kvinnors och flickors fulla åtnjutanden av de mänskliga rättigheterna, samt för kvinnor som aktörer för fred och hållbar utveckling. Generalsekreterarens nya jämställdhetsstrategi är ett steg i rätt riktning och ett viktigt instrument att få med oss hela FN-systemet.

I en tid då FN och multilateralismen står inför stora utmaningar försvarar Sverige FN:s fredsbevarande verksamhet och förlänger vårt engagemang, inte minst i Mali. Vårt underrättelsebidrag till FN-insatsen där, MINUSMA, om ca 250 personer fortsätter även 2017-2018.Sverige fortsätter att verka för absolut nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och övergrepp i FN-kontext.

Sverige fortsätter också sitt engagemang som en av världens största humanitära givare. Förhindrandet av humanitärt tillträde liksom våldet mot sjukvårdspersonal, hjälparbetare och civila är oacceptabelt. I juli i år uttalade sig FN:s säkerhetsråd för första gången om kopplingen mellan svält och konflikt, ett samband som borde vara självklart. Uttalandet kom till stånd på svenskt initiativ och uppmärksammade svältrisken i Jemen, Sydsudan, Somalia och norra Nigeria.

Arbetetet för nedrustning, icke-spridning och en kärnvapenfri värld är viktigare än någonsin. Vi ser det i hotet från Nordkorea och från icke-statliga aktörer som söker massförstörelsevapen. Sverige är djupt engagerat i icke-spridningsfördraget, NPT, och deltog aktivt i förhandlingarna om ett kärnvapenförbud. Vi har bidragit till framgångar som vapenhandelsfördraget, ATT, och verkar för ett slut på den illegala handeln med små och lätta vapen. I FN-arbetet agerar vi för att de ansvariga för kemvapenanvändning ska kunna ställas till svars.

Kära vänner,

Efter tio månader i FN:s säkerhetsråd har Sverige fått en unik kunskap om hur världspolitiken formas – och hur den kan påverkas. Sverige har axlat en viktig roll i rådet. Vi är inriktade på lösningar och konkreta resultat. Vårt säkerhetsrådsarbete tar – dagligen – avstamp i det som vi kallar "bottenplattan", eller våra grundläggande värderingar: folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv.

Vår tids svåraste kriserhanteras i säkerhetsrådet. Låsningarna mellan medlemmarna hindrar ofta steg mot lösning. Sverige har därför inriktat sig på att hitta öppningar som kan leda till att rådet gör framsteg i de mest kritiska situationerna. Några exempel:

Sverige har kontinuerligt verkat för att fästa säkerhetsrådets uppmärksamhet på det alarmerande läget för befolkningsgruppen Rohingya i Myanmar. Vi stödjer generalsekreterarens arbete för att få stopp på våldet, säkerställa obehindrat humanitärt tillträde och säkert flyktingåtervändande. Vi har drivit på för att rådet för första gången på lång tid kunnat uttala sig med en röst om situationen i Myanmar. Långt ifrån tillräckligt - men ett viktigt steg.

Säkerhetsrådet har en central roll i arbetet för att förebygga väpnad konflikt – och måste bli bättre på det. Under vårt ordförandeskap i januari visade Sverige prov på konfliktförebyggande diplomati i praktiken, genom att kraftfullt bidra till rådets arbete för en fredlig maktövergång i Gambia.

Vid den här tiden nästa vecka står jag i säkerhetsrådskammaren för att delta i rådets årliga debatt om kvinnor, fred och säkerhet. Vi lägger mycket energi på att konkretisera dessa frågor i säkerhetsrådet. Vi ger kvinnor en röst i rådsarbetet. Vi driver tydligare skrivningar i resolutioner och strävar efter bättre statistik och rapportering från FN.

Kära vänner,

En stark FN-politik handlar om att ta ansvar för att organisationen är ändamålsenlig och har de verktyg som krävs. Sverige står redo att driva förändring och att formulera lösningar.

Därför är generalsekreterarens reformagenda ett steg i rätt riktning. Den föreslår långtgående förändringar av FN:s freds- och säkerhetsarkitektur, utvecklingssystemet och FN:s strukturer för styrning och administration.

Ambitionen är att skapa ett mer integrerat och flexibelt FN-system där konfliktförebyggande och hållbar utveckling sätts i första rummet. Huvudsyftet är att komma tillrätta med fragmenteringen av FN:s tre pelare och möjliggöra för att kunna dra på alla FN:s verktyg

Dessa reformer är efterlängtade och absolut nödvändiga. Vi bad generalsekreteraren att komma med kraftfulla förslag. Han har nu levererat – och vår uppgift är nu att hjälpa honom att göra denna vision till verklighet.

För att klara de ofantliga utmaningarna vi står inför behövs ett brett partnerskap grundat i en anda av global solidaritet. Vi kommer inte klara detta utan det civila samhället, alla ni i detta rum!

Jag ser därför fram emot att arbeta tillsammans med er för en fredlig, jämställd, öppen och inkluderande värld, och för ett FN som kan möta dagens och morgondagens utmaningar.

Tack.