Försvarsministern inledningstal vid Folk och Försvars seminarium "Perspektiv på försvarsbeslutet"

Publicerad

Inledningsanförande vid Folk och Försvars seminarium "Perspektiv på försvarsbeslutet" den 18 februari 2021


Det talade ordet gäller

Sedan 2014 har omfattande förändringar skett inom det svenska totalförsvaret. Jag vill inleda med att beskriva den positiva utveckling som skett de senaste sex åren. Svenskt försvar har utvecklats:

  • Från ett insatsförsvar avsett för internationella operationer till ett nationellt försvar av hela Sverige.
  • Från en ren yrkesorganisation till att i stegvis ökad utsträckning bygga på värnpliktiga.
  • Från att inte ha tagit konsekvensen av Gotlands strategiska läge i Östersjön till att nu ha återetablerat ett regemente på ön.
  • Från att ha lagt ned regementen till att nu utöver ett regemente på Gotland, planera för sex ytterligare återetableringar.
  • Från att planerat för bataljonsstridsgrupper (ca 700 personer) till att nu bygga brigader (ca 4000 personer).
  • Från ett nolläge till att nu bygga lokalförsvarsskyttebataljoner, något som är viktigt för en lokalt förankrad och decentraliserad försvarsmakt.
  • Från inga till fyra regionala staber.
  • Från att under en lång tid inte alls övat flyg, marin och armé samordnat, till att nu aktivt bygga denna samverkan, vilket är avgörande för försvaret av Sverige.
  • Från en situation att med luftvärn enbart kunna försvara enskilda platser, till ett luftvärn som kan försvara större områden.
  • Från en situation där robotluftvärn saknats i marinen, till att nu skapa den möjligheten och därmed öka dess slagkraft genom ett rörligt luftförsvar.
  • Från fyra till sex stridsflygdivisioner.
  • Från inga planer till att Sverige nu ingår i ett samförståndsavtal med Storbritannien och Italien rörande nästa generations stridsflyg, så kallat Future Combat Air Systems Cooperation (FCAS-C).
  • Från att ha saknat möjligheten, till att vi nu ska införskaffa långräckviddig bekämpningsförmåga som kan slå djupt in på fientligt territorium.
  • Från att inom smala kompetenser tydliggöra vikten av kvalitet, till att nu också se kvantitet som en kvalitet, vilket har en direkt effekt på Försvarsmaktens uthållighet.
  • Från att inte haft möjligheten, till att nu utveckla aktiv förmåga inom cyberförsvaret.
  • Från en nedprioriterad till en utökad och hotdriven forskning och utveckling, som en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna upprätthålla sin operativa förmåga där ny teknik och integritetskritisk kunskap är viktig.
  • Från en naiv syn på säkerhetsläget av den tidigare regeringen, till en realistisk syn på omvärldsutvecklingen där vi fortsätter att stärka svensk försvarsunderrättelseförmåga så att regering och berörda myndigheter kan agera utifrån en tidig förvarning.
  • Från att ha placerat personal i en så kallad insatsorganisation, till att nu bygga en krigsorganisation med krigsplacerad personal.
  • Från att i regeringens inriktning för Försvarsmakten inte ange några mål för den operativa förmågan till att nu vara tydlig med planeringsförutsättningarna för Totalförsvaret och målen för Försvarsmaktens operativa förmåga.
  • Från att enbart haft möjlighet att delta i internationell övningsverksamhet, till att nu ha gemensam operationsplanering med Finland och öppna för samordnad planering med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato.
  • Från ett starkt nedrustat civilförsvar till att nu bygga ett totalförsvar med civil- och militär samverkan.

Denna utveckling har kunnat ske tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik som möjliggjort stabilitet i de offentliga finanserna. De omfattande ekonomiska tillskott som förts till landets försvar har, tillsammans med förändringar i den ekonomiska styrningen och uppföljningen av verksamheten, lagt en god grund att bygga vidare på under den försvarsperiod vi precis har inlett.

* * *

Allt detta innebär att vi nu förändrar djupet i svensk försvarsmakt och bygger en avsevärt högre militär förmåga. Vi har i grunden omprövat det som styrde utvecklingen av svensk försvarsmakt fram till 2014. Vi har gjort ett rejält uppbrott från den gamla insatsorganisationen, det försvars- och säkerhetspolitiska tänkande som rådde och den syn på omvärlden som då styrde besluten. Regeringen har mot bakgrund av förändringarna i vår omvärld valt denna nya inriktning.

Den ryska aggressionen i Georgien och Ukraina visar att Ryssland är berett att använda militära medel för att nå politiska mål. Detta agerande utgör brott mot de grundprinciper och de folkrättsliga regler som den europeiska säkerhetsordningen vilar på. Andra exempel är användandet av ett kemiskt stridsmedel i Storbritannien 2018 samt förgiftningen av oppositionspolitikern Navalnyj 2020. Att upprätthålla EU:s sanktioner mot Ryssland är en viktig markering om att brott mot den europeiska säkerhetsordningen inte accepteras.

Trots detta har förändringen av svensk försvars- och säkerhetspolitik inte vuxit fram i någon enkel process. Vår regering valde att prioritera ett starkare samhälle och ett starkare försvar, framför skattesänkningar. Ett omfattande arbete ligger bakom och jag uppskattar också de flerpartiuppgörelser både inför försvarsbesluten 2015 och 2020 som banat vägen för detta. Jag uppfattar att det finns ett brett stöd bland svensk allmänhet för det arbete som nu sker.

Insikten om behovet av en stark och robust militär och civil krishantering har vuxit sig stark. Att det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde försämrats över tid, underrättelseoperationen i Stockholms skärgård i oktober 2014, omfattande skogsbränder, terrorattacken i centrala Stockholm, terrorattacken i Paris, spridning av Ebola i framförallt Afrika, ökat antal cyberattacker, spionage och hybridhot i olika former, hotet mot kritisk infrastruktur och nu Coronapandemin skapar sammantaget en djup känsla av att samhällets krisberedskap är nödvändig att fungera i alla dimensioner.

* * *

Den beredskap som vi nu bygger, såväl militär som civil, måste ha ett brett folkligt stöd. Begreppet folkförsvar är något som bör återtas i beskrivningen av det totalförsvar som nu skapas. Folkförsvar är något som beskriver banden mellan det militära och civila försvaret och befolkningen. Ytterst handlar det om att det finns en bred försvarsvilja och en demokratisk förankring. I en levande och stark demokrati måste basen för försvaret av landet ligga hos folket.

Därför är den stegvisa ökning av antalet värnpliktiga från 4000 till 8000 per år som nu planeras fram till 2025 viktig. Repetitionsövningarna är också viktiga för att stärka banden mellan folket och försvaret. Men detta utgör inte bara en övning för soldater, befäl och krigsorganisation. Detta innebär att man också övar mobiliseringsförmågan, personalsystemet och hela förvaltningsapparatens sätt att fungera. När det gäller mobiliseringsförmågan så finns, utöver beredskapskontroller, få meningsfulla åtgärder utöver kontinuerlig repetitionsutbildning.

Män och kvinnor som har en erfarenhet av Försvarsmakten, men lever och verkar civilt, är oerhört viktiga både för försvarets folkförankring och för samhällets samlade förmåga att motstå påfrestningen. Det kan dessutom spela en viktig roll i att stärka vår motståndskraft mot fredstida hot av hybridkaraktär. Försvaret ska vara en integrerad del av det svenska samhället. Det förutsätter värnplikt och starka frivilligorganisationer som förankrar det civila och militära försvaret i det svenska samhället.

Ett försvar av Sverige som i sin grundläggande känsla verkar efter principen ”vi ger aldrig upp” ger i sig en tröskelhöjande signal. En eventuell angripare får därigenom klart för sig att en operation mot Sverige kan bli svår och komplicerad. Det kan fungera krigsavhållande. Just detta är syftet bakom att nu stegvis bygga ett nationellt inriktat försvar. Vår satsning måste vara långsiktig och uthållig. Den får inte påverkas av tillfälliga förändringar i det säkerhetspolitiska läget.

* * *

I den nya inriktningen befäster vi även det andra benet i den svenska försvarsstrategin är nu det fördjupade samarbeten med andra länder och organisationer. Sverige är en del i en säkerhetspolitisk helhet där vi tillsammans med andra tar ansvar för tryggheten i vår del av Europa. Det sker på bred front genom en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik - jämte de satsningar som görs inom det militära försvaret - och med den militära alliansfriheten som grund.

Den transatlantiska länken är central. Den är av avgörande betydelse för hela Europas säkerhet. Jag har nyligen deltagit i ett möte med Natos försvarsministrar. Den nye amerikanske försvarsministern Lloyd Austin gjorde där klart vikten av respekt för internationell lag och rätt, framtida stabilitet och styrka i den transatlantiska länken och vikten av att utveckla samarbetet mellan EU-Nato och USA - Europa. Detta var en tydlig säkerhetspolitisk signal och ett viktigt besked i förhållande till de krafter som vill försvaga sambandet mellan USA och Europa, splittra Nato och EU och härska genom att söndra.

Övningsverksamheten är nyckeln till ökad gemensam förmåga och höjd tröskeleffekt. Försvarsmakten deltar varje år i ett stort antal internationella övningar. Jag vill därför särskilt nämna några viktiga övningar:

  • Den nationella Arméövningen Nordanvind (Northern Wind) fokuserade på att höja vår förmåga på bridgadnivå och under tuffa vinterförhållanden samöva med enheter från Norge, Finland, USA och Storbritannien. Totalt deltog cirka 10 000 personer.
  • Artic Challenge Exercise sker i de norra delarna av Finland, Norge och Sverige tillsammans med USA. Övningen har utvecklats till att bli en av Europas största flygvapenövningar. Totalt deltar cirka 4000 personer och över 100 flygplan, inklusive tankerflygplan och ledningsflygplan från nio nationer.
  • Den marina övningen Baltops syftar till att stärka förmågan att agera gemensamt, både inom Nato och med partnerländer. Övningen omfattar luftförsvar, ubåtsjakt, ytstrid, minröjning, ubåtsoperationer och amfibieoperationer. Baltops involverar omkring 3000 personer, 30 örlogsfartyg och 30 stridsflyg och helikoptrar.
  • Trident Juncture är en av Natos största övningar med 36,000 deltagare. 2018 deltog Sverige med syfte att öka Försvarsmaktens förmåga att försvara Sverige, för att öka vår nationella förmåga och för att stärka samarbetet med Finland, USA, Norge och Nato.
  • Cross Border Training är ett annat exempel där de nordiska ländernas flygvapen övar tillsammans veckovis. Fortsatt utveckling av dessa övningar sänder en tydlig säkerhetspolitisk signal.
  • Cold Response är en norsk vinterövning där Sverige genom åren haft stort engagemang. Totalt deltog ca 16,000 personer från USA, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark och Finland.
  • Totalförsvarsövning 2023 planeras att genomföras som en försvarsmaktsgemensam övning med stort internationellt deltagande, liksom vid genomförandet 2017, och som också planerades att genomföras 2020. Bland annat kommer de nordiska samt baltiska länderna kommer bjudas in liksom USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, för att nämna några.

 

Våra försvarssamarbeten syftar ytterst till att skapa stabilitet, säkerhet och långsiktig fred. Regeringen har sedan 2014 undertecknat ett trettiotal internationella överenskommelser och drygt tjugotal samarbetsavtal. Det bygger på ett brett stöd i Sveriges riksdag. Som dagens värld ser ut är det viktigt att samverka med andra länder. Det bygger en högre tröskel mot konflikter och kriser. Därför är vi också tydliga i beskedet om hur vi utvecklar dessa samarbeten. De steg vi nu har möjlighet att ta mot samordning av försvarsplanering med Nato, Norge, Danmark, Storbritannien och USA, kommer att ha stor betydelse för vår säkerhet. Möjligheten att samordna sig i en krissituation är avgörande för att såväl undvika som avvärja en krissituation.

Vårt samarbete med det militärt alliansfria Finland, vilket bland annat inkluderar gemensam operationsplanering för situationer bortom fredstida förhållanden, är en grundbult i vår säkerhetspolitik. Försvarssamarbetet intar en särställning, och fördjupas ytterligare. Samarbetet med Finland omfattar planering och förberedelser för hävdandet av respektive lands territoriella integritet i fred, kris och krig.

En stark transatlantisk länk är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Vi har fördjupat det försvarspolitiska samarbetet med USA på flera områden och nivåer sedan jag undertecknande den bilaterala avsiktsförklaringen Statement of Intent (2016) mellan våra länder. Samarbetet med USA har också utvecklats i ett trilateralt format, tillsammans med Finland, i ett ytterligare Statement of Intent (2018).

Det trilaterala samarbetet mellan Finland, Norge och Sverige som inleddes under hösten har ett fokus på fördjupat operativt försvarssamarbete. Detta syftar till att förbereda för att kunna genomföra koordinerade militära operationer i kris och konflikt. Som ett första steg tar vi samarbetet i ländernas nordligaste delar vidare.

Sveriges deltagande i internationella militära insatser - en del av den solidariska säkerhetspolitiken - utgör också en integrerad del av våra bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.

* * *

Jag spekulerar inte om framtida konfliktsituationer. Men i den händelse att Sverige skulle stå inför en fiende måste allt vara förberett såväl nationellt som med samverkanspartners. Samtliga länder på den skandinaviska halvön, Baltikum och runt Östersjön påverkas av en krissituation. Inom ramen för NORDEFCO finns nu en kriskonsultationsmekanism, vi ingår i Natos partnerskap, EU har sin solidaritetsförklaring och Joint Expeditionary Force (JEF) utgör ett multinationellt ramverk för att tillsammans med våra närmaste samarbetsländer kunna agera snabbt i vårt närområde. Tillsammans är vi starkare i en krissituation. Det synsättet måste vara vägledande när vi utvecklar vår framtida strategi.

Sammanfattningsvis: Med den militära alliansfriheten som grund utvecklar vi våra samarbeten. Tillsammans i en djup och nära relation till Finland så möter vi de säkerhetspolitiska utmaningarna. Vi ska inte rubba de säkerhetspolitiska balanserna i vårt närområde.

Samtidigt bygger vi ett starkare nationellt försvar. Det är en stegvis utveckling. Men vi har nu i grunden bytt inriktning. Bygget av det nya totalförsvaret, militärt och civilt, är plattformen vi ska stå på. Vi har kommit en bit på väg. Det är bra. Men mycket återstår ännu.

Tack för att ni har lyssnat.