Anförande av Mikael Damberg på konferensen Mötesplats Samhällssäkerhet

Publicerad

Digital konferens den 24 mars 2021

Det talade ordet gäller.

Hej och tack för möjligheten att delta här idag!

Under den pågående pandemin har vi fått vänja oss vid att mötas digitalt. Även om jag såklart ännu hellre hade träffats på riktigt, så är jag glad över detta tillfälle som Mötesplats samhällssäkerhet erbjuder – nämligen att få prata till professionen inom Sveriges krisberedskap och civila försvar.

Dessvärre kunde jag inte delta live, men jag ville ändå passa på att skicka en hälsning.

2020 blev onekligen inte som vi tänkt det. Att vi skulle drabbas av en gigantisk kris i form av en pandemi var det få som kunde föreställa sig. Coronaviruset har slagit hårt mot Sverige, men också övriga världen.

Konsekvenserna av viruset är mycket allvarliga. Många människor har dött och många riskerar fortsatt att bli allvarligt sjuka. Sjukvården och äldreomsorgen har varit hårt påfrestad under en lång tid. Även de ekonomiska konsekvenserna är påtagliga.

Samhället har behövt ställa om och vi har alla tvingats ändra våra beteenden och göra uppoffringar av olika slag. Det som vi känt som vardag har förändrats, ställts in eller skjutits upp.

Klart är att vi inte är igenom den här krisen men på ett sätt är situationen mycket annorlunda mot förra året. Nu är vaccinationen igång och det ger goda möjligheter att få en bättre situation framöver!

Jag vet att ni har två huvudteman under den här konferensen – ”Krisberedskap och samhällets motståndskraft” och ”Samhället i gråzon och krig” och det är också dessa områden jag nu kommer att uppehålla mig vid.

Den regering jag ingår i har höga ambitioner med arbetet att återuppbygga det civila försvaret.

Under 2021 förstärks det civila försvaret med 1 miljard kronor och under kommande år ökar satsningen stegvis. Tillsammans med de medel som tillfördes redan 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar förstärks med totalt 4,2 miljarder kronor år 2025.

Detta är den största satsningen på civilt försvar i modern tid.

***

I totalförsvarspropositionen konstaterar regeringen att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Totalförsvarets förmåga måste därför fortsätta att stärkas, och Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig behöver stärkas på bred front. I detta arbete har det civila försvaret en central roll. 
Vi har hört det förut, men det tåls att upprepas, det militära försvaret är helt beroende av att ett antal funktioner i samhället fungerar.

Under den kommande försvarsbeslutsperioden kommer det därför vara särskilt viktigt att arbetet med att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna vidareutvecklas och fördjupas.

De områden som vi särskilt pekar ut i propositionen är ordning och säkerhet, skydd av civilbefolkningen, hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvatten, finansiell beredskap, transporter, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Allt detta ska det civila försvaret kunna bistå Försvarsmakten med vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

De satsningar som regeringen föreslår kommer också att bidra till att stärka samhället förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid, såsom pandemier, skogsbränder och cyberattacker.

Samtidigt som vi bygger ett starkare totalförsvar stärker vi alltså samhällets grundläggande robusthet och förmåga att hantera svåra påfrestningar i fredstid.

***

Nu går vi in i nästa fas – det pågår flera utredningar som förväntas ge viktiga byggstenar för utvecklingen av totalförsvaret. Och jag har nyligen mottagit Barbro Holmbergs utredning om det civila försvaret.

Denna utredning kommer att utgöra en stomme för att skapa tydligare ansvars- och ledningsförhållanden och en stärkt samordning inom civilt försvar och krisberedskap.

Som en första del av den fortsatta hanteringen kommer betänkandet att remitteras brett och därefter beredas inom Regeringskansliet. Vårt mål är att kunna genomföra de föreslagna åtgärderna så snart som möjligt inom den pågående försvarsbeslutsperioden.

Vi har även fler nya utredningar på gång för att komma framåt i flera viktiga frågor på området. Vi har redan tillsatt en utredning om systemet för att varna allmänheten och under året kommer utredningar om skyddet av civilbefolkningen och en nationell försörjningsberedskap att inledas.

Regeringen kommer under försvarsbeslutsperioden även att inrätta ett tvärsektoriellt näringslivsråd där näringslivet och branschorganisationer ska delta i utvecklingen av svensk försörjningsberedskap. Det här är ett sätt för regeringen att få med näringslivets perspektiv i utvecklingen.

***

Som ni hör har vi har ett omfattande arbete framför oss. Det civila försvaret inkluderar hela samhället och arbetet med att återta förmågan behöver ske målinriktat över tid. Detta kommer inte ske över en natt.

Samtidigt är det viktigt att betona vikten av att vi fortsätter stärka våra förmågor inom det civila försvaret och krisberedskapen parallellt med att vi hanterar den krissituation vi befinner oss i.

Detta är helt nödvändigt för att vi ska vara förberedda på nästa krissituation som drabbar vårt land. Troligtvis är nästa kris något helt annat än en pandemi.

***

Jag vill även säga några ord om den breddade hotbilden och gråzonsproblematiken.

Vårt samhälle ska vara rustat för att möta hela hotbilden som sträcker sig längs en hotskala från fredstida hot till hot om väpnat angrepp och krig.

Vi kan konstatera att så kallade hybrida hot riktas mot Sverige redan idag. Det handlar om staters eller statsunderstödda aktörers användning av olika medel för att avsiktligt störa samhällets funktionalitet eller påverka opinioner, beslutsfattare och demokratiska processer.

Den här typen av antagonistiska angrepp genomförs mot Sverige, och hoten riktas i hög grad mot samhället i sin helhet. Det behöver därför ske en generell förmågeutveckling för att kunna hantera den bredare hotbilden och de hybrida hoten i fredstid.

Detta ställer tydliga krav på att man i ansvariga verksamheter kan identifiera och möta statsunderstödda antagonistiska hot i fredstid. Förmågan att identifiera och hantera denna typ av hot måste förbättras inom olika myndigheter och i krisberedskapssystemet samlat. Aktörer inom området ordning och säkerhet är av särskild betydelse i det här sammanhanget.

Kännedom om befintliga regler behöver spridas, uppgifter i totalförsvaret och samhällets krisberedskap behöver övas och det krävs förmåga att sätta sig in i motståndarens perspektiv.

***

Regeringen har redan vidtagit en mängd åtgärder som vi bedömer kommer att stärka Sveriges förmåga att försvara oss mot denna bredare hotbild. Säkerhetsskyddet är av grundläggande betydelse för vår förmåga att hantera antagonistiska hot och för att minska sårbarheter på alla nivåer i samhället.
Sedan den 1 januari i år har vi en ny lagstiftning som innebär en möjlighet att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom som kan skada Sveriges säkerhet. Därutöver arbetar regeringen med att ta fram lagstiftning som bland annat möter behoven av en ambitionshöjning när det gäller tillsynen och ett bättre skydd när säkerhetskänslig verksamhet exponeras för utomstående.

En annan viktig del i detta är att stärka informations- och cybersäkerheten. En central komponent i detta arbete är det nationella cybersäkerhetscenter som inrättades förra året. Cybersäkerhetscentret kommer att ge konkret effekt på Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska hot.
Det är även viktigt att stärka Sveriges psykologiska försvar. Under krissituationer vet vi att risken för ryktesspridning kan öka. Både för att människor omedvetet och av okunskap sprider felaktigheter, men det kan också bli en grogrund för desinformation, där avsändaren medvetet sprider felaktigheter.

I händelse av kris och krig är det centralt att hela befolkningen får tillgång till korrekt och enhetlig information. Det civila försvaret ska ha förmågan att upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att säkerställa försvarsviljan.

Därför avser regeringen under nästa år att inrätta en ny myndighet som ska ha det överordnande ansvaret för att utveckla och samordna Sveriges psykologiska försvar.

Alla dessa delar som jag jar nämnt är viktiga för att stärka Sveriges förmåga att möta den breda hotbild vi står inför.

Som ni hör är det mycket på gång och många av er som deltar på Mötesplats samhällssäkerhet är viktiga för att ta utveckling av det civila försvaret och krisberedskapen framåt.

Tack för att jag fick delta här idag!