UD och ambassadernas krisberedskap

Att förbereda UD och utlandsmyndigheterna för en kris innebär att planera för en händelse vi ännu inte känner till omfattningen av eller vet hur den kan påverka svenskar utomlands. Det har därför varit viktigt att bygga upp en organisation som kan möta så många olika situationer som möjligt. UD har idag en organisation med en hög beredskap som snabbt kan aktivera ett krisarbete vid behov. Via UD:s och utlandsmyndigheternas kommunikationskanaler publiceras reseinformation. Aktuell ambassads reseinformationssida är huvudkanalen för information i en krissituation.

Larm och beredskap

När UD får information om en större händelse som kan påverka svenskar utomlands finns förberedda rutiner för vilka som ska informeras och hur UD och utlandsmyndigheterna ska arbeta i en kris. Det finns en konsulär jour som är nåbar dygnet runt . UD-jouren är första ledet i en larmkedja av tjänstemän och chefer som har beredskap och som i sin tur kan göra bedömningar, fatta beslut och vid behov leda och starta  en krisorganisation inom UD och berörda ambassader.

Alla ambassader har krisberedskapsplaner som beskriver de viktigaste åtgärderna och hur ambassaden ska arbeta i  kris. Beredskapsplanerna testas genom övningar och uppdateras regelbundet.

Utbildning och övning

Varje år hålls utbildningar i beredskap och krishantering för personal som arbetar på UD och på utlandsmyndigheterna.

För att testa beredskapen på utlandsmyndigheterna arrangerar den konsulära enheten, ibland även tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB),  större krisberedskapsövningar på ambassaderna. Ambassaderna håller även själva olika former av beredskapsövningar, ibland i nära samarbete med andra nordiska ambassader och ibland även med andra EU-länder.

Beredskapsstyrkor och samarbeten

UD har personal som fått extra utbildning och träning för att med kort varsel kunna förstärka UD eller utlandsmyndigheterna vid en större kris.

Genom samarbeten med andra myndigheter kan UD också snabbt få hjälp av personer med kompetens som inte finns inom departementet. Personer med till exempel kunskaper i sjukvård, logistik och krisstöd till barn och vuxna.

Nordiska länder  och EU-länder kan hjälpa varandras medborgare i krissituationer. En svensk eller en person som är stadigvarande bosatt i Sverige kan därför i en större krissituation söka sig till ett annat lands ambassad om Sverige inte har ambassad på plats.  

Snabbinsatsstyrkan

Snabbinsatsstyrkan är en konsulär insatsstyrka som består av UD-tjänstemän som kan skickas ut för att förstärka en utlandsmyndighet. De kan också representera Sverige på en plats där vi inte har en ambassad.

Beredskapsstyrkan

Beredskapsstyrka består av medarbetare från UD och övriga Regeringskansliet som snabbt kan kallas in för att på departementet förstärka UD.-jouren genom att ta emot samtal och förmedla information till allmänheten.

Stödstyrkan

Stödstyrkan består av cirka 250 personer med olika kompetens som kan åka till ett krisområde för att bistå svenskar på plats under ambassadens ledning. MSB är samordnande myndighet och sätter på uppdrag av UD ihop en grupp vars storlek bestäms utifrån de behov som finns på plats. De medarbetare som ingår i stödstyrkan kommer från  MSB, Polisen, Socialstyrelsen, Rädda barnen, Röda Korset och Svenska kyrkan.

Myndigheter och organisationer

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
• Polisen
• Socialstyrelsen
• Rädda Barnen
• Röda Korset
• Svenska kyrkan